Advanced

Vad avgör om kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder? : Fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn

Hedegaard Sørensen, Claus and Pettersson, Fredrik LU (2018) In K2 working papers p.1-37
Abstract (Swedish)
Framkomlighetsåtgärder för bussar i städer kan vara en viktig åtgärd för att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och därmed bidra till en överflyttning av resor från privatbilen till kollektivtrafiken. Många städer runt om i världen genomför framkomlighetsåtgärder och vetenskapliga studier av motiven och incitamenten för att införa sådana åtgärder har genomförts i vissa länder. Men studier som fokuserar på de skandinaviska länderna är sällsynta.
Kollektivtrafiken finansieras på olika sätt i svenska regioner, vilket innebär att i vissa regioner har kommunerna ett direkt ekonomiskt incitament att investera i
framkomlighetsåtgärder. I normalfallet finns dock inte något direkt ekonomiskt
incitament för kommuner som överväger... (More)
Framkomlighetsåtgärder för bussar i städer kan vara en viktig åtgärd för att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och därmed bidra till en överflyttning av resor från privatbilen till kollektivtrafiken. Många städer runt om i världen genomför framkomlighetsåtgärder och vetenskapliga studier av motiven och incitamenten för att införa sådana åtgärder har genomförts i vissa länder. Men studier som fokuserar på de skandinaviska länderna är sällsynta.
Kollektivtrafiken finansieras på olika sätt i svenska regioner, vilket innebär att i vissa regioner har kommunerna ett direkt ekonomiskt incitament att investera i
framkomlighetsåtgärder. I normalfallet finns dock inte något direkt ekonomiskt
incitament för kommuner som överväger att genomföra framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Utifrån denna bakgrund syftar denna rapport till att svara på två frågor:
• Vilka faktorer främjar eller hindrar att kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder?
• Vilken roll spelar direkta ekonomiska incitament för kommuners beslut om
bussframkomlighetsåtgärder?

Rapporten omfattar en litteraturöversikt, samt tre fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn. Dessa tre städer skiljer sig åt vad gäller finansieringsstrukturen för busstrafiken. Inom ramen för varje fallstudie har en begränsad dokumentanalys och två kvalitativa intervjuer genomförts.
Resultaten från fallstudierna påvisar många likheter. Framkomlighetsåtgärder omfattar i alla tre städerna anläggandet av busskörfält, signalprioritering för bussar i korsningar, ombyggnad av korsningar och minskning av parkeringsplatser. Utrymmet i städernas gaturum är ofta begränsat, vilket innebär att förslag på åtgärder kan möta mycket motstånd. Detta resulterar i sin tur ofta i kompromisser för busstrafiken gentemot andra transportslag, eller gentemot andra frågor som handlar om stadsutveckling mer generellt.
Genomförandet av framkomlighetsåtgärder i de tre städerna sker stegvist och i en relativt begränsad omfattning. Framkomlighetsåtgärder genomförs ofta reaktivt, som ett svar på en faktisk trängsel-problematik, medan ett proaktivt genomförande baserat på prognoser om framtida trängsel verkar svårt.
Fallstudierna belyser också att framkomlighetsåtgärder för bussar vanligtvis inte är en stor fråga i kommunalpolitiken. Det finns inte några tydliga partipolitiska skillnader som har avgörande påverkan på beslut om investeringar. Arbetet har oftast initierats av kommunala tjänstemän snarare än av politiker. Ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar och avdelningar i den kommunala organisationen medför vissa svårigheter.
Statlig finansiering som stöder de lokala initiativen nämns som en viktig drivkraft i
Karlstad och Köpenhamn, men verkar mindre viktig i Stockholm. Resultaten tyder också på att när det finns direkta ekonomiska incitament för att genomföra bussframkomlighetsåtgärder (som i Karlstad och Köpenhamn) spelar dessa en avgörande roll. Stora investeringar i framkomlighetsåtgärder genomförs där direkta ekonomiska incitament existerar tillsammans med statlig finansiering Alla andra typer av hinder och utmaningar förblir emellertid desamma vid beslut och genomförande av bussframkomlighetsåtgärder och verkar ganska lika jämfört mellan fallstudierna.
Rapporten avslutas med tio teser om kommunala motiv och incitament för att genomföra bussframkomlighetsåtgärder. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Working Paper
publication status
published
in
K2 working papers
pages
37 pages
publisher
K2-Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik
language
Swedish
LU publication?
yes
id
363b79c3-7cdb-4642-b6d0-d446279ed09a
alternative location
http://www.k2centrum.se/sites/default/files/vad_avgor_om_kommuner_investerar_i_bussframkomlighet.pdf
date added to LUP
2018-03-07 09:04:22
date last changed
2018-05-29 09:19:38
@misc{363b79c3-7cdb-4642-b6d0-d446279ed09a,
  abstract     = {Framkomlighetsåtgärder för bussar i städer kan vara en viktig åtgärd för att förbättra kollektivtrafikens attraktivitet och därmed bidra till en överflyttning av resor från privatbilen till kollektivtrafiken. Många städer runt om i världen genomför framkomlighetsåtgärder och vetenskapliga studier av motiven och incitamenten för att införa sådana åtgärder har genomförts i vissa länder. Men studier som fokuserar på de skandinaviska länderna är sällsynta.<br/>Kollektivtrafiken finansieras på olika sätt i svenska regioner, vilket innebär att i vissa regioner har kommunerna ett direkt ekonomiskt incitament att investera i<br/>framkomlighetsåtgärder. I normalfallet finns dock inte något direkt ekonomiskt<br/>incitament för kommuner som överväger att genomföra framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Utifrån denna bakgrund syftar denna rapport till att svara på två frågor:<br/>• Vilka faktorer främjar eller hindrar att kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder?<br/>• Vilken roll spelar direkta ekonomiska incitament för kommuners beslut om<br/>bussframkomlighetsåtgärder?<br/><br/>Rapporten omfattar en litteraturöversikt, samt tre fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn. Dessa tre städer skiljer sig åt vad gäller finansieringsstrukturen för busstrafiken. Inom ramen för varje fallstudie har en begränsad dokumentanalys och två kvalitativa intervjuer genomförts.<br/>Resultaten från fallstudierna påvisar många likheter. Framkomlighetsåtgärder omfattar i alla tre städerna anläggandet av busskörfält, signalprioritering för bussar i korsningar, ombyggnad av korsningar och minskning av parkeringsplatser. Utrymmet i städernas gaturum är ofta begränsat, vilket innebär att förslag på åtgärder kan möta mycket motstånd. Detta resulterar i sin tur ofta i kompromisser för busstrafiken gentemot andra transportslag, eller gentemot andra frågor som handlar om stadsutveckling mer generellt.<br/>Genomförandet av framkomlighetsåtgärder i de tre städerna sker stegvist och i en relativt begränsad omfattning. Framkomlighetsåtgärder genomförs ofta reaktivt, som ett svar på en faktisk trängsel-problematik, medan ett proaktivt genomförande baserat på prognoser om framtida trängsel verkar svårt.<br/>Fallstudierna belyser också att framkomlighetsåtgärder för bussar vanligtvis inte är en stor fråga i kommunalpolitiken. Det finns inte några tydliga partipolitiska skillnader som har avgörande påverkan på beslut om investeringar. Arbetet har oftast initierats av kommunala tjänstemän snarare än av politiker. Ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar och avdelningar i den kommunala organisationen medför vissa svårigheter.<br/>Statlig finansiering som stöder de lokala initiativen nämns som en viktig drivkraft i<br/>Karlstad och Köpenhamn, men verkar mindre viktig i Stockholm. Resultaten tyder också på att när det finns direkta ekonomiska incitament för att genomföra bussframkomlighetsåtgärder (som i Karlstad och Köpenhamn) spelar dessa en avgörande roll. Stora investeringar i framkomlighetsåtgärder genomförs där direkta ekonomiska incitament existerar tillsammans med statlig finansiering Alla andra typer av hinder och utmaningar förblir emellertid desamma vid beslut och genomförande av bussframkomlighetsåtgärder och verkar ganska lika jämfört mellan fallstudierna. <br/>Rapporten avslutas med tio teser om kommunala motiv och incitament för att genomföra bussframkomlighetsåtgärder.},
  author       = {Hedegaard Sørensen, Claus and Pettersson, Fredrik},
  language     = {swe},
  month        = {02},
  note         = {Working Paper},
  pages        = {1--37},
  publisher    = {K2-Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik},
  series       = {K2 working papers},
  title        = {Vad avgör om kommuner investerar i bussframkomlighetsåtgärder? : Fallstudier av Stockholm, Karlstad och Köpenhamn},
  year         = {2018},
}