Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende : en forskningsöversikt
(2010) In Socialvetenskaplig tidskrift 17(1). p.46-66- Abstract (Swedish)
- Läkemedelsassisterad rehabilitering (LAR) med metadon eller buprenorfin är idag den vanligaste behandlingsmetoden vid opioidberoende. LAR har starkt forskningsstöd, men är trots detta kontroversiell. Detta hänger bland annat samman med att det finns en rad avigsidor och risker knutna till metoden. I artikeln diskuteras de vanligaste invändningarna mot och riskerna med metoden. De områden som berörs är (1) om LAR kan sägas vara ”ett byte av en drog mot en annan”, (2) risken att LAR kan etablera eller hålla kvar patienterna i ett beroende, (3) om LAR riskerar att konkurrera ut andra (läkemedelsfria) behandlingsmetoder, (4) risken för läckage till den illegala drogmarknaden, (5) risken för grannskapsstörningar i anslutning till... (More)
- Läkemedelsassisterad rehabilitering (LAR) med metadon eller buprenorfin är idag den vanligaste behandlingsmetoden vid opioidberoende. LAR har starkt forskningsstöd, men är trots detta kontroversiell. Detta hänger bland annat samman med att det finns en rad avigsidor och risker knutna till metoden. I artikeln diskuteras de vanligaste invändningarna mot och riskerna med metoden. De områden som berörs är (1) om LAR kan sägas vara ”ett byte av en drog mot en annan”, (2) risken att LAR kan etablera eller hålla kvar patienterna i ett beroende, (3) om LAR riskerar att konkurrera ut andra (läkemedelsfria) behandlingsmetoder, (4) risken för läckage till den illegala drogmarknaden, (5) risken för grannskapsstörningar i anslutning till behandlingsenheterna samt (6) dödsfall av överdoser i och utanför behandling. En forskningsgenomgång görs med utgångspunkt i medicinsk, beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Sammantaget tyder denna genomgång på att flera av invändningarna är överdrivna. Några risker bör dock tas på stort allvar. Detta gäller framför allt risken för läckage till den illegala drogmarknaden och den därtill kopplade risken för metadon- eller buprenorfinrelaterade dödsfall utanför behandlingsprogrammen. Ett problem i sammanhanget har varit att många av de åtgärder som internationellt har vidtagits för att minska riskerna för läckage och dödsfall varit kontraproduktiva. LAR har blivit föremål för komplicerad och mycket detaljerad reglering när det gäller bland annat intagnings- och uteslutningskriterier, krav på patientnärvaro, dosnivåer, hämtningsrutiner, urinprovtagning, journalföring och behandlingstider. Resultatet har blivit en ”demedikalisering” av behandlingsmetoden som måste bedömas ha orsakat betydande terapeutiska försämringar för patienterna, utan att för den skull lösa de problem de varit avsedda för. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/3864044f-0284-4673-8f3e-1d4ad1535a62
- author
- Johnson, Björn
LU
- publishing date
- 2010
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Metadon, Buprenorfin, SUSA, Social Sciences, Samhällsvetenskap
- in
- Socialvetenskaplig tidskrift
- volume
- 17
- issue
- 1
- pages
- 21 pages
- publisher
- Forsa
- ISSN
- 1104-1420
- DOI
- 10.3384/SVT.2010.17.1.2488
- language
- Swedish
- LU publication?
- no
- id
- 3864044f-0284-4673-8f3e-1d4ad1535a62
- alternative location
- http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1397543/FULLTEXT01.pdf
- date added to LUP
- 2025-10-01 18:32:12
- date last changed
- 2025-10-07 08:17:55
@article{3864044f-0284-4673-8f3e-1d4ad1535a62, abstract = {{Läkemedelsassisterad rehabilitering (LAR) med metadon eller buprenorfin är idag den vanligaste behandlingsmetoden vid opioidberoende. LAR har starkt forskningsstöd, men är trots detta kontroversiell. Detta hänger bland annat samman med att det finns en rad avigsidor och risker knutna till metoden. I artikeln diskuteras de vanligaste invändningarna mot och riskerna med metoden. De områden som berörs är (1) om LAR kan sägas vara ”ett byte av en drog mot en annan”, (2) risken att LAR kan etablera eller hålla kvar patienterna i ett beroende, (3) om LAR riskerar att konkurrera ut andra (läkemedelsfria) behandlingsmetoder, (4) risken för läckage till den illegala drogmarknaden, (5) risken för grannskapsstörningar i anslutning till behandlingsenheterna samt (6) dödsfall av överdoser i och utanför behandling. En forskningsgenomgång görs med utgångspunkt i medicinsk, beteendevetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning. Sammantaget tyder denna genomgång på att flera av invändningarna är överdrivna. Några risker bör dock tas på stort allvar. Detta gäller framför allt risken för läckage till den illegala drogmarknaden och den därtill kopplade risken för metadon- eller buprenorfinrelaterade dödsfall utanför behandlingsprogrammen. Ett problem i sammanhanget har varit att många av de åtgärder som internationellt har vidtagits för att minska riskerna för läckage och dödsfall varit kontraproduktiva. LAR har blivit föremål för komplicerad och mycket detaljerad reglering när det gäller bland annat intagnings- och uteslutningskriterier, krav på patientnärvaro, dosnivåer, hämtningsrutiner, urinprovtagning, journalföring och behandlingstider. Resultatet har blivit en ”demedikalisering” av behandlingsmetoden som måste bedömas ha orsakat betydande terapeutiska försämringar för patienterna, utan att för den skull lösa de problem de varit avsedda för.}}, author = {{Johnson, Björn}}, issn = {{1104-1420}}, keywords = {{Metadon; Buprenorfin; SUSA; Social Sciences; Samhällsvetenskap}}, language = {{swe}}, number = {{1}}, pages = {{46--66}}, publisher = {{Forsa}}, series = {{Socialvetenskaplig tidskrift}}, title = {{Risker och sidoeffekter i läkemedelsassisterad rehabilitering av opioidberoende : en forskningsöversikt}}, url = {{http://dx.doi.org/10.3384/SVT.2010.17.1.2488}}, doi = {{10.3384/SVT.2010.17.1.2488}}, volume = {{17}}, year = {{2010}}, }