Advanced

Intensive family therapy - a context for hopes put into practice

Sundelin, Johan LU (1999)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling handlar om intensiv familjeterapi. Presentationen av arbetet är upplagt på så sätt att jag börjar med en genomgång av forskningsläget för familjeterapeutiskt arbete. Jag presenterar därefter olika familjeterapeutiska skolors bidrag till tankestoffet inom intensiv familjeterapi. Inom denna del finns också presentationer av behandlingsprogram med bredspektrumperspektiv från den internationella scenen. Ett tämligen stort avsnitt beskriver intensiv familjeterapi genom ett antal kliniska vinjetter.



Själva studien är en multicenterstudie som består av fyra delar. Den första delen beskriver intensiv familjeterapi som en form för familjebehandling med... (More)
Popular Abstract in Swedish

Denna avhandling handlar om intensiv familjeterapi. Presentationen av arbetet är upplagt på så sätt att jag börjar med en genomgång av forskningsläget för familjeterapeutiskt arbete. Jag presenterar därefter olika familjeterapeutiska skolors bidrag till tankestoffet inom intensiv familjeterapi. Inom denna del finns också presentationer av behandlingsprogram med bredspektrumperspektiv från den internationella scenen. Ett tämligen stort avsnitt beskriver intensiv familjeterapi genom ett antal kliniska vinjetter.



Själva studien är en multicenterstudie som består av fyra delar. Den första delen beskriver intensiv familjeterapi som en form för familjebehandling med bredspektrumperspektiv där familjesamtal och träningsprogram i konflikt- och problemlösning varvas till en integrerad helhet. Det teambaserade arbetssättet beskrivs. Undersökningsgrupp i denna del är sju svenska enheter för intensiv familjebehandling. Jag utvecklar en teoretisk beskrivningsmodell för dessa enheter som jag utgår ifrån när jag utvecklar mätinstrument och mäter dessa enheters likheter och olikheter vad gäller organisation, resurser och utgångspunkter i sina sätt att arbeta. Jag finner att enheterna har många likheter men skiljer sig åt vad gäller grad av tydlig struktur och klarhet avseende organisation och arbetsform, funktion och mål och avseende personalgruppens upplevelse av mening och trivsel med sina arbetsuppgifter. Jag ställer frågan huruvida de funna skillnaderna mellan enheterna kan öka förståelsen för varför de olika enheterna når olika resultat i sina behandlingsarbeten.



I den andra delen i studien mäter jag 109 familjer som genomgår intensiv familjebehandling vid dessa olika enheter (86 av dem följs upp). Dessa familjer beskrivs och jämförs med andra grupper av familjer. Familjerna mäts före behandling och sex månader efter behandlingsstart med ett antal olika mätinstrument. Sättet att mäta är att familjemedlemmarna får fylla i ett antal standardiserade enkäter som mäter symptombelastning och familjefunktion. Familjerna mäts också vad gäller familjefunktion genom att de videofilmas i intervjusituationer. Dessa intervjuer skattas av oberoende bedömare enligt standardiserade förfaranden. Resultat från denna del presenteras både för samtliga enheter tillsammans och för enheterna var för sig. De sammanlagda resultaten visar tydligt att de 86 familjer som genomgår mätningen före och sex månader efter behandlingsstart drar stor nytta av behandlingen både avseende symptombelastning och familjefunktion. Tittar man på hur varje enskild familj beskriver sin situation före behandling och sex månader efter behandlingens start, ser vi att ungefär hälften av familjerna rapporterar avsevärda förbättringar. Detta menar vi är ett gott resultat med tanke på den tunga problembelastning som dessa familjer vanligtvis har och hur tidigare misslyckade behandlingsförsök brutit ner deras tilltro till att kunna få hjälp.



Den tredje delen och den som knyter samman och ger mening åt de två första delarna försöker väga ihop fynden från hur de olika enheterna är uppbyggda och fungerar och vilka behandlingsresultat de familjer fått genom den behandling de genomgått på de olika enheterna. Jag finner att de enheter som är mest framgångsrika är större, mer välorganiserade och har en samlad kompetens. Dessa enheter har också fokus på välformulerade hanterbara terapeutiska mål och arbetar uthålligt och med kontinuitet efter en metodik som innehåller integrerade moment med både terapeutiska och pedagogiska inslag.



Dessa resultat bildar sedan i första hand ett underlag för en diskussion om fortsatt utveckling av intensiv familjebehandling. Jag diskuterar också förutsättningar för bra behandlingsprogram för denna målgrupp i allmänhet med utgångspunkt från intensiv familjebehandlings principer. En fjärde del tar i ett beskrivande kapitel kortfattat upp en annan aspekt av dessa enheters arbetsuppgifter nämligen det som i vardagligt tal benämns familjeutredningar. Detta arbete utgör upp mot 20% av arbetet vid dessa enheter och beskrivs som en ”informationssökande förändringsprocess” i en teoretisk framställning.



Så här vill jag sammanfatta mina resultat:



- IFTU-familjen är tungt problem- och symptombelastad både i jämförelse med icke kliniska grupper av familjer och i jämförelse med andra kliniska grupper av familjer, företrädesvis familjer som sökt hjälp inom Barn- och Ungdomspsykiatrin. - IFTU-familjen är företrädesvis en enförälderfamilj. - IFTU-familjen har ofta kontakt med övriga hjälpinstanser i samhället. - IFTU-familjen söker företrädesvis för externaliserade problem. - IFTU-familjen genomför påbörjad behandling.



En välfungerande Enhet för Intensiv Familjebehandling utmärks av:



- Kunskap på området familjebehandling. - Utvecklad behandlingskultur. - Ömsesidig legitimitet mellan ledaren och arbetsgruppens medlemmar. - En klar tågordning för beslutsprocessen vid arbetsenheten. - Stort hänsynstagande både inifrån arbetsgruppen och från samarbetspartners avseende arbetsgruppens behov av avskildhet och kommunikation med samarbetspartners. - En ideologi som styrs av resultat-feedback. I en slutlig diskussion och argumentering med utgångspunkt från studien hävdar jag följande:



IFTU-modellen bör utgöra utgångspunkten för det allmänna utvecklingsarbetet i samhället av behandlingsprogram för denna prioriterade målgrupp därför att en bra vårdinsats för denna målgrupp bör samordna olika typer av psykologiska och sociala, terapeutiska och pedagogiska insatser. Insatsen måste vara uthållig i alliansbyggande och förtroendebyggande och vara uthållig. Metodiken bör vara konkret orienterad mot problem som klienterna beskriver. Denna arbetsmetodiken kan därför med fördel ha sin utgångspunkt i en forskningbaserad utvecklande IFTU-metodik. Det enskilda arbetet skall genomföras av ett behandlingsteam i ett organiserat, koordinerat och väglett samarbete som spränger gränser mellan skola, socialvård och BUP. Ett bra samarbete kräver att såväl planerande, organiserande som genomförande av den sammanlagda behandlingsinsatsen lyfts fram till ett speciellt ansvar för en speciell befattningshavare (koordinator). Kompetensutveckling i samarbetets och samordnandets skicklighet skall prioriteras genom utbildning som ett mål i sig. Behandlingsinsatsen skall vara uthållig samt under regelbunden utvärdering och korrigering med utgångspunkt från denna. (Less)
Abstract
This dissertation consists of four sections. Section 1 deals with a presentation of a model for Intensive Family Therapy (IFT) and of the units practising this model. References to research in the field of Family Therapy as well as to relevant theories are made. A theoretical model for describing the functioning of these units is presented. Measuring instruments were developed on the basis of this model. Seven Swedish Units for Intensive Family Treatment (IFTUs) were evaluated. The analysis yielded two profile measures (structure and staff satisfaction) which were used to group the units into three clusters. Section 2 deals with a multicenter study of treatment effectiveness (a pilot study and a main study). 109 families (86 in the... (More)
This dissertation consists of four sections. Section 1 deals with a presentation of a model for Intensive Family Therapy (IFT) and of the units practising this model. References to research in the field of Family Therapy as well as to relevant theories are made. A theoretical model for describing the functioning of these units is presented. Measuring instruments were developed on the basis of this model. Seven Swedish Units for Intensive Family Treatment (IFTUs) were evaluated. The analysis yielded two profile measures (structure and staff satisfaction) which were used to group the units into three clusters. Section 2 deals with a multicenter study of treatment effectiveness (a pilot study and a main study). 109 families (86 in the follow-up) at a number of Swedish units for intensive family therapy took part in the main study. The families were investigated regarding symptom load and family function before and six months after the start of treatment. They were compared with other relevant groups of families with regard to symptom load before and six months after the start of treatment. The group of families treated with intensive family therapy showed clear statistical changes on follow-up. Half of the families reported notable clinical changes which must be considered satisfactory as the target group is composed of multiproblem families. Section 3 presents a hypothetical model for family investigations called information-seeking work for change. Section 4 weighs the profiles of the different units against the treatment results achieved. The conclusion is drawn that larger, more independent, more competent and more problem-focused units achieve better treatment results. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Docent Gustafsson, Per, Linköping
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Family Therapy. Milieu Therapy. Family Therapy Outcome., Psychiatry, psychosomatics, clinical psychology, Psykiatri, klinisk psykologi, psykosomatik
pages
384 pages
publisher
Myrvägen 2, S-791 31 Falun, Sweden,
defense location
Hörsal Eden (116), Paradisgatan 5, Lund
defense date
1999-06-07 10:00
external identifiers
  • Other:LUMEDW/MEBU--1001--SE
ISBN
91-628-3539-4
language
English
LU publication?
yes
id
69528997-fd0d-4807-8c1f-65ffce544430 (old id 39536)
date added to LUP
2007-07-31 11:11:40
date last changed
2016-09-19 08:45:12
@phdthesis{69528997-fd0d-4807-8c1f-65ffce544430,
  abstract     = {This dissertation consists of four sections. Section 1 deals with a presentation of a model for Intensive Family Therapy (IFT) and of the units practising this model. References to research in the field of Family Therapy as well as to relevant theories are made. A theoretical model for describing the functioning of these units is presented. Measuring instruments were developed on the basis of this model. Seven Swedish Units for Intensive Family Treatment (IFTUs) were evaluated. The analysis yielded two profile measures (structure and staff satisfaction) which were used to group the units into three clusters. Section 2 deals with a multicenter study of treatment effectiveness (a pilot study and a main study). 109 families (86 in the follow-up) at a number of Swedish units for intensive family therapy took part in the main study. The families were investigated regarding symptom load and family function before and six months after the start of treatment. They were compared with other relevant groups of families with regard to symptom load before and six months after the start of treatment. The group of families treated with intensive family therapy showed clear statistical changes on follow-up. Half of the families reported notable clinical changes which must be considered satisfactory as the target group is composed of multiproblem families. Section 3 presents a hypothetical model for family investigations called information-seeking work for change. Section 4 weighs the profiles of the different units against the treatment results achieved. The conclusion is drawn that larger, more independent, more competent and more problem-focused units achieve better treatment results.},
  author       = {Sundelin, Johan},
  isbn         = {91-628-3539-4},
  keyword      = {Family Therapy. Milieu Therapy. Family Therapy Outcome.,Psychiatry,psychosomatics,clinical psychology,Psykiatri,klinisk psykologi,psykosomatik},
  language     = {eng},
  pages        = {384},
  publisher    = {Myrvägen 2, S-791 31 Falun, Sweden,},
  school       = {Lund University},
  title        = {Intensive family therapy - a context for hopes put into practice},
  year         = {1999},
}