Advanced

Taggtråd, soffa och skola. Kampen om undervisning på särskilda ungdomshem

Wästerfors, David LU (2018) p.191-210
Abstract (Swedish)
Skolarbete på särskilda ungdomshem har seglat upp på dagordningen de senaste åren. Det är ingen överdrift att säga att skolans status har stärkts. I riktlinjer från 2014 anger Statens institutionsstyrelse att 'skola och utbildning ska vara i fokus'. Lärare och behandlingsassistenter ska bilda team kring den unge och arbeta tillsammans. Samtidigt är det heller ingen överdrift att säga att skolan har varit tillbakaträngd och undanskuffad på särskilda ungdomshem – och att det fortfarande gäller på många ställen. Behandlingspersonal låter bli att uppmuntra skolarbetet och hjälpa till med läxor. Behandlingsmöten kör över skolscheman. Lärare får finna sig i att följa avdelningarnas minsta vink och att ställa in sina lektioner. De unga betraktas... (More)
Skolarbete på särskilda ungdomshem har seglat upp på dagordningen de senaste åren. Det är ingen överdrift att säga att skolans status har stärkts. I riktlinjer från 2014 anger Statens institutionsstyrelse att 'skola och utbildning ska vara i fokus'. Lärare och behandlingsassistenter ska bilda team kring den unge och arbeta tillsammans. Samtidigt är det heller ingen överdrift att säga att skolan har varit tillbakaträngd och undanskuffad på särskilda ungdomshem – och att det fortfarande gäller på många ställen. Behandlingspersonal låter bli att uppmuntra skolarbetet och hjälpa till med läxor. Behandlingsmöten kör över skolscheman. Lärare får finna sig i att följa avdelningarnas minsta vink och att ställa in sina lektioner. De unga betraktas ibland som hopplösa elever. Skolfrågan nedprioriteras när de ungas framtid ska planeras. Att betrakta skoltanken som minst lika viktig som behandlingstanken är i praktiken fortfarande en udda ståndpunkt. Syftet med det här kapitlet är att uppmärksamma det spännings- eller konkurrensförhållande som uppstår när skola 'ska vara i fokus under hela placeringstiden'. Jag menar att skola har varit och fortfarande utgör en utmaning för ungdomshemmen i Sverige. (...) Kapitlet handlar om hur spännings- och konkurrensförhållandet syns och återskapas i vardagen: i rutiner och organisation, i prioriteringar och synsätt, i institutionsmedlemmars samtal och övrig interaktion. Trots all forskning om det starka preventiva värdet i skolgång för unga i samhällsvård tycks vanlig undervisning – och vanliga sätt att betrakta de unga som elever – skilja sig från institutionernas anda eller raison d’être. Kunskapen om skolgångens betydelse för ett framtida liv med mindre kriminalitet och färre psykosociala problem har inte riktigt fått fäste. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
host publication
Kontrollerade unga. Tvångspraktiker på institution
editor
Enell, Sofia; Gruber, Sabine; Vogel, Maria A.; ; and
pages
19 pages
publisher
Studentlitteratur
language
Swedish
LU publication?
yes
id
39b1a37b-cb31-4363-af35-a91906ac747a
date added to LUP
2018-12-04 17:04:26
date last changed
2019-03-21 15:25:55
@inbook{39b1a37b-cb31-4363-af35-a91906ac747a,
  abstract     = {Skolarbete på särskilda ungdomshem har seglat upp på dagordningen de senaste åren. Det är ingen överdrift att säga att skolans status har stärkts. I riktlinjer från 2014 anger Statens institutionsstyrelse att 'skola och utbildning ska vara i fokus'. Lärare och behandlingsassistenter ska bilda team kring den unge och arbeta tillsammans. Samtidigt är det heller ingen överdrift att säga att skolan har varit tillbakaträngd och undanskuffad på särskilda ungdomshem – och att det fortfarande gäller på många ställen. Behandlingspersonal låter bli att uppmuntra skolarbetet och hjälpa till med läxor. Behandlingsmöten kör över skolscheman. Lärare får finna sig i att följa avdelningarnas minsta vink och att ställa in sina lektioner. De unga betraktas ibland som hopplösa elever. Skolfrågan nedprioriteras när de ungas framtid ska planeras. Att betrakta skoltanken som minst lika viktig som behandlingstanken är i praktiken fortfarande en udda ståndpunkt. Syftet med det här kapitlet är att uppmärksamma det spännings- eller konkurrensförhållande som uppstår när skola 'ska vara i fokus under hela placeringstiden'. Jag menar att skola har varit och fortfarande utgör en utmaning för ungdomshemmen i Sverige. (...) Kapitlet handlar om hur spännings- och konkurrensförhållandet syns och återskapas i vardagen: i rutiner och organisation, i prioriteringar och synsätt, i institutionsmedlemmars samtal och övrig interaktion. Trots all forskning om det starka preventiva värdet i skolgång för unga i samhällsvård tycks vanlig undervisning – och vanliga sätt att betrakta de unga som elever – skilja sig från institutionernas anda eller raison d’être. Kunskapen om skolgångens betydelse för ett framtida liv med mindre kriminalitet och färre psykosociala problem har inte riktigt fått fäste.},
  author       = {Wästerfors, David},
  editor       = {Enell, Sofia and Gruber, Sabine and Vogel, Maria A.},
  language     = {swe},
  pages        = {191--210},
  publisher    = {Studentlitteratur},
  title        = {Taggtråd, soffa och skola. Kampen om undervisning på särskilda ungdomshem},
  year         = {2018},
}