Taggtråd, soffa och skola. Kampen om undervisning på särskilda ungdomshem
(2018) p.191-210- Abstract (Swedish)
- Skolarbete på särskilda ungdomshem har seglat upp på dagordningen de senaste åren. Det är ingen överdrift att säga att skolans status har stärkts. I riktlinjer från 2014 anger Statens institutionsstyrelse att 'skola och utbildning ska vara i fokus'. Lärare och behandlingsassistenter ska bilda team kring den unge och arbeta tillsammans. Samtidigt är det heller ingen överdrift att säga att skolan har varit tillbakaträngd och undanskuffad på särskilda ungdomshem – och att det fortfarande gäller på många ställen. Behandlingspersonal låter bli att uppmuntra skolarbetet och hjälpa till med läxor. Behandlingsmöten kör över skolscheman. Lärare får finna sig i att följa avdelningarnas minsta vink och att ställa in sina lektioner. De unga betraktas... (More)
- Skolarbete på särskilda ungdomshem har seglat upp på dagordningen de senaste åren. Det är ingen överdrift att säga att skolans status har stärkts. I riktlinjer från 2014 anger Statens institutionsstyrelse att 'skola och utbildning ska vara i fokus'. Lärare och behandlingsassistenter ska bilda team kring den unge och arbeta tillsammans. Samtidigt är det heller ingen överdrift att säga att skolan har varit tillbakaträngd och undanskuffad på särskilda ungdomshem – och att det fortfarande gäller på många ställen. Behandlingspersonal låter bli att uppmuntra skolarbetet och hjälpa till med läxor. Behandlingsmöten kör över skolscheman. Lärare får finna sig i att följa avdelningarnas minsta vink och att ställa in sina lektioner. De unga betraktas ibland som hopplösa elever. Skolfrågan nedprioriteras när de ungas framtid ska planeras. Att betrakta skoltanken som minst lika viktig som behandlingstanken är i praktiken fortfarande en udda ståndpunkt. Syftet med det här kapitlet är att uppmärksamma det spännings- eller konkurrensförhållande som uppstår när skola 'ska vara i fokus under hela placeringstiden'. Jag menar att skola har varit och fortfarande utgör en utmaning för ungdomshemmen i Sverige. (...) Kapitlet handlar om hur spännings- och konkurrensförhållandet syns och återskapas i vardagen: i rutiner och organisation, i prioriteringar och synsätt, i institutionsmedlemmars samtal och övrig interaktion. Trots all forskning om det starka preventiva värdet i skolgång för unga i samhällsvård tycks vanlig undervisning – och vanliga sätt att betrakta de unga som elever – skilja sig från institutionernas anda eller raison d’être. Kunskapen om skolgångens betydelse för ett framtida liv med mindre kriminalitet och färre psykosociala problem har inte riktigt fått fäste. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/39b1a37b-cb31-4363-af35-a91906ac747a
- author
- Wästerfors, David LU
- organization
- publishing date
- 2018
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- host publication
- Kontrollerade unga. Tvångspraktiker på institution
- editor
- Enell, Sofia ; Gruber, Sabine and Vogel, Maria A.
- pages
- 19 pages
- publisher
- Studentlitteratur AB
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 39b1a37b-cb31-4363-af35-a91906ac747a
- date added to LUP
- 2018-12-04 17:04:26
- date last changed
- 2021-02-16 12:13:31
@inbook{39b1a37b-cb31-4363-af35-a91906ac747a,
abstract = {{Skolarbete på särskilda ungdomshem har seglat upp på dagordningen de senaste åren. Det är ingen överdrift att säga att skolans status har stärkts. I riktlinjer från 2014 anger Statens institutionsstyrelse att 'skola och utbildning ska vara i fokus'. Lärare och behandlingsassistenter ska bilda team kring den unge och arbeta tillsammans. Samtidigt är det heller ingen överdrift att säga att skolan har varit tillbakaträngd och undanskuffad på särskilda ungdomshem – och att det fortfarande gäller på många ställen. Behandlingspersonal låter bli att uppmuntra skolarbetet och hjälpa till med läxor. Behandlingsmöten kör över skolscheman. Lärare får finna sig i att följa avdelningarnas minsta vink och att ställa in sina lektioner. De unga betraktas ibland som hopplösa elever. Skolfrågan nedprioriteras när de ungas framtid ska planeras. Att betrakta skoltanken som minst lika viktig som behandlingstanken är i praktiken fortfarande en udda ståndpunkt. Syftet med det här kapitlet är att uppmärksamma det spännings- eller konkurrensförhållande som uppstår när skola 'ska vara i fokus under hela placeringstiden'. Jag menar att skola har varit och fortfarande utgör en utmaning för ungdomshemmen i Sverige. (...) Kapitlet handlar om hur spännings- och konkurrensförhållandet syns och återskapas i vardagen: i rutiner och organisation, i prioriteringar och synsätt, i institutionsmedlemmars samtal och övrig interaktion. Trots all forskning om det starka preventiva värdet i skolgång för unga i samhällsvård tycks vanlig undervisning – och vanliga sätt att betrakta de unga som elever – skilja sig från institutionernas anda eller raison d’être. Kunskapen om skolgångens betydelse för ett framtida liv med mindre kriminalitet och färre psykosociala problem har inte riktigt fått fäste.}},
author = {{Wästerfors, David}},
booktitle = {{Kontrollerade unga. Tvångspraktiker på institution}},
editor = {{Enell, Sofia and Gruber, Sabine and Vogel, Maria A.}},
language = {{swe}},
pages = {{191--210}},
publisher = {{Studentlitteratur AB}},
title = {{Taggtråd, soffa och skola. Kampen om undervisning på särskilda ungdomshem}},
year = {{2018}},
}