Att tidsstyra en barnavårdsutredning
(2020) Tredje nationella konferensen om barnavårdsforskning- Abstract (Swedish)
- Att tidsstyra en barnavårdsutredning
Abstract till nationell konferens om barnavårdsforskning, december 2020, Stockholm Univ.
Teres Hjärpe, filosofie doktor i socialt arbete, Lunds universitet
När socialtjänsten gör utredningar om barn som far illa finns det en specificerad tidsgräns för hur länge dessa utredningar får pågå. Tidsfristen infördes 1998 efter att kritik som framförts mot socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. I presentationen utforskas vad det innebär att styra barnavårdsutredares tidsanvändning genom att ge mätbar klocktid företräde framför andra tänkbara tidsrytmer. Alternativa tidsrytmer såsom uppgiftsorienterad tid och relationell tid utforskas, liksom klocktidens avtryck i... (More) - Att tidsstyra en barnavårdsutredning
Abstract till nationell konferens om barnavårdsforskning, december 2020, Stockholm Univ.
Teres Hjärpe, filosofie doktor i socialt arbete, Lunds universitet
När socialtjänsten gör utredningar om barn som far illa finns det en specificerad tidsgräns för hur länge dessa utredningar får pågå. Tidsfristen infördes 1998 efter att kritik som framförts mot socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. I presentationen utforskas vad det innebär att styra barnavårdsutredares tidsanvändning genom att ge mätbar klocktid företräde framför andra tänkbara tidsrytmer. Alternativa tidsrytmer såsom uppgiftsorienterad tid och relationell tid utforskas, liksom klocktidens avtryck i socialsekreterares temporala orientering. Hur tidsrytmer både kan harmoniera och konkurrera med varandra, och de ställningstaganden detta medför för handläggare och chefer illustreras i kapitlet. Flera olika metoder och strategier som deltagarna använder sig av för att ta kontroll över tiden identifieras med hjälp av begreppet ”tidsarbete”. Tidsarbete avser de sätt som socialsekreterare ”gör” tid i förhållande till tidsfristen och innefattar såväl förhandling med den subjektiva tidsupplevelsen som försök att göra utredningen förutsägbar, och att tänja på eller bortse från tidsgränsen. Ofta blir resultatet att formen (tidsgränsen) prioriteras framför innehållet, men det finns också tillfällen då formen förkastas som överordnad princip. Presentationen baseras på ett kapitel i min avhandling som jag ämnar skriva om till en artikel.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/3a656bd1-d4eb-4f08-a186-bcca1763f60a
- author
- Hjärpe, Teres LU
- organization
- publishing date
- 2020-12-09
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- keywords
- time governance, social work
- conference name
- Tredje nationella konferensen om barnavårdsforskning
- conference location
- Stockholm, Sweden
- conference dates
- 2020-12-08 - 2020-12-09
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 3a656bd1-d4eb-4f08-a186-bcca1763f60a
- date added to LUP
- 2021-08-18 08:39:26
- date last changed
- 2023-03-17 10:12:03
@misc{3a656bd1-d4eb-4f08-a186-bcca1763f60a,
abstract = {{Att tidsstyra en barnavårdsutredning<br/><br/>Abstract till nationell konferens om barnavårdsforskning, december 2020, Stockholm Univ.<br/><br/>Teres Hjärpe, filosofie doktor i socialt arbete, Lunds universitet<br/><br/><br/>När socialtjänsten gör utredningar om barn som far illa finns det en specificerad tidsgräns för hur länge dessa utredningar får pågå. Tidsfristen infördes 1998 efter att kritik som framförts mot socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. I presentationen utforskas vad det innebär att styra barnavårdsutredares tidsanvändning genom att ge mätbar klocktid företräde framför andra tänkbara tidsrytmer. Alternativa tidsrytmer såsom uppgiftsorienterad tid och relationell tid utforskas, liksom klocktidens avtryck i socialsekreterares temporala orientering. Hur tidsrytmer både kan harmoniera och konkurrera med varandra, och de ställningstaganden detta medför för handläggare och chefer illustreras i kapitlet. Flera olika metoder och strategier som deltagarna använder sig av för att ta kontroll över tiden identifieras med hjälp av begreppet ”tidsarbete”. Tidsarbete avser de sätt som socialsekreterare ”gör” tid i förhållande till tidsfristen och innefattar såväl förhandling med den subjektiva tidsupplevelsen som försök att göra utredningen förutsägbar, och att tänja på eller bortse från tidsgränsen. Ofta blir resultatet att formen (tidsgränsen) prioriteras framför innehållet, men det finns också tillfällen då formen förkastas som överordnad princip. Presentationen baseras på ett kapitel i min avhandling som jag ämnar skriva om till en artikel.<br/>}},
author = {{Hjärpe, Teres}},
keywords = {{time governance; social work}},
language = {{swe}},
month = {{12}},
title = {{Att tidsstyra en barnavårdsutredning}},
year = {{2020}},
}