Going through magnetic resonance imaging - patients’ experiences and the value of information and preparation for adults and children

Abstract

Magnetic resonance imaging (MRI) is becoming an increasingly common form of exami¬nation for both adults and children. Although it is non-invasive and considered painless, both adults and children experience anxiety during the examination. The technique is sensitive to motion and for that reason many children are anaesthetised. The aim of this thesis was to improve patient care through exploring adult patients’ experiences of undergoing MRI, to examine the value of increased written information for adult patients and to examine whether children receiving age-adjusted preparation and realisation of MRI could go through the examination without deep sedation or anaesthesia. A further aim was to study over a five year period, the commonness of the use of MRI versus CT for children, and the occasions on which the children had deep sedation or anaesthesia.

To examine the patients’ lived experience of going through an MRI examination, nineteen patients were interviewed and the interviews were analysed with hermeneutic phenomeno¬logical analysis (Paper I). A two group controlled experimental design was used to examine the impact that increased written information in connection with MRI had on patient anxiety and image quality (motion artefacts). The written information that was part of the prevalent routine was given to 118 adult patients (control group) while 124 patients received also in¬creased written information (intervention group). Anxiety was measured and image quality concerning motion artefacts was assessed (Paper II). Data from the radiological information system were scrutinised for all children between 0 and 15 years having had MRI or computer tomography (CT) over a period of five years (Paper III). A two-group controlled experimental design was used to examine whether or not children between the ages of three and nine could go through MRI awake. The usual preparation was given to 36 children (control group) and age-adjusted preparations and the opportunity to watch films during the MRI were given to 33 children (intervention group). Data were collected concerning the examination, motion artefacts, and parent satisfaction, and costs were calculated (Paper IV).

The results showed that the essential feeling experienced when undergoing MRI was that of being in another world with a great variation in degree of perceived threat to one’s self-control. This had an impact on the effort it took for the patients to handle the situation and thus on their need for support (Paper I). Increased written information did not decrease patient anxiety but it did significantly decrease the number of patients assessed to have image motion artefacts (Paper II). For children under 16 years of age there was a significant increase in the number of MRI examinations compared to CT over the five year period: however, there was no decrease in the number of CT examinations. Deep sedation or anaesthesia was used on 43% of MRI and 7% of CT occasions (Paper III). Of the 36 children having MRI with the routine procedure, 30 had deep sedation or anaesthesia and six were awake. They all had acceptable examinations. Of the 33 children having age-adjusted preparations 30 had the examination awake with acceptable image quality, two refused the examination and one examination was terminated due to severe image motion artefacts. More children in the intervention group had motion artefacts (although the results were acceptable for diagnostic purposes) than in the control group. Parents were equally or more pleased with the care in the intervention group than in the control group and significantly so concerning communication. The costs were calculated to be lower in the intervention group (Paper IV).

In conclusion the studies show that there are great variations in the experiences of patients undergoing MRI examinations and that care needs to be individualised. Although increased written information decreased the number of patients with image motion artefacts it was not enough to decrease patient anxiety. The number of MRI examinations for children are increasing, and with age-adjusted preparations and routines more children can undergo MRI without deep sedation or anaesthesia.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Magnetisk resonanstomografi: Patienters upplevelser och betydelsen av anpassad information och förberedelse för vuxna och barn.



Magnetisk resonanstomografi (MRT) har sedan tidigt 1980-tal ökat i betydelse och är idag en vanlig undersökning för både vuxna och barn. Undersökningen innebär att patienten ligger i en smal tunnel i magnetkameran och när bilderna tas hörs kraftiga knackande ljud. Undersökningstiden varierar från 20 till 90 minuter. Trots att under¬sökningen är icke-invasiv och anses vara smärtfri finns det beskrivet att 25–53% av vuxna och barn som genomgått MRT upplever moderat till svår oro och att 1,5–6,5% av patienter avbryter undersökningen framför allt på grund av det trånga utrymmet. Det är också beskrivet att oroliga patienter rör sig mer under undersökningen, vilket kan förorsaka rörelseartefakter med sänkt bildkvalité som följd. För att kunna genomgå undersökningen sövs därför många barn. Även datortomografi (DT) har ökat i betydelse under senare tid. Fördelen med DT är att undersökningen är snabb och inte lika känslig för rörelser men nackdelen är att joniserande strålning används. Studier har visat att oro hos patienterna kan minskas vid MRT med en kombination av ökade förberedelser och ökad interaktion mellan patient och personal. Interventionerna utgår ofta från personalens uppfattningar om vad som är bra för patienterna och det saknas studier om patienternas egna erfarenheter och få studier som undersökt om barn klarar att genomgå undersökningen vakna. MRT är en relativt dyr undersökning och det är av betydelse för såväl kostnadseffektiviteten som för att minimera patienters väntan och lidande att undersökningen kan göras snabbt och med god bildkvalitet. Syftet med studierna var därför att undersöka vuxna patienters upplevelser, som de beskriver dem själva, efter att ha genomgått MRT och att undersöka hur patienternas oro och bildkvalitén påverkas av utökad skriftlig information. Vidare var syftet att kartlägga användandet av MRT och DT för barn under en femårsperiod och undersöka om barn mellan 3 och 9 år kan genomgå MRT undersökningar utan att sövas om de får åldersanpassade förberedelser och möjlighet att se film under undersökningen.



Med syfte att undersöka och belysa patienters upplevelser av att genomgå MRT genomfördes kvalitativa intervjuer med 19 patienter. Ett strategiskt urval av patienter som avbröt undersökningen (3), som visade oro men klarade att genomgå undersök¬ningen (6), och som inte visade någon oro (10) ingick i studien. Intervjuerna skrevs ut och analyserades med hermeneutisk fenomenologisk ansats. I analysen framkom ett gemensamt tema där patienterna beskrev upplevelsen av att genomgå MRT som ”att vara i en annan värld”. Detta upplevdes som ett hot mot deras självkontroll och påver¬kade den ansträngning som krävdes för att genomgå undersökningen liksom behovet av stöd. Alla patienterna upplevde att de hade behov av information och möjlighet att kunna kontakta personalen vid behov. De som upplevde stort hot mot självkontrollen behövde känna sig i kontroll över situationen och hade behov av ytterligare stöd. Interaktionen mellan patient och personal visade sig vara viktig för patienterna och ibland var tillit till personalen en förutsättning för att de skulle kunna genomföra undersökningen. Sammanfattningsvis varierade patienternas upplevelser betydligt varför det är av största betydelse att kunna individualisera omhändertagandet av patienter utifrån varje individs specifika behov.



En två sidor lång skriftlig information utformades, baserad på patienternas berättelser och forskning angående patientinformation. Informationen utformades så att den inne¬höll information om hur undersökningen gick till (procedural information), kunde upp¬levas (sensory information) och hur lång tid en undersökning vanligtvis kunde ta (temporal information). En kontrollgrupp bestående av 118 patienter erhöll standardinformation och en interventionsgrupp bestående av 124 patienter fick även den utökade skriftliga information. Patienternas oro innan och under undersökningen mättes med ett instrument som mäter oro, (STAI) och deras tillfredställelse med informationen med ett frågeformulär som togs fram för denna studie. Bildkvaliteten med avseende på rörelseartefakter bedömdes av neuroradiologer. Resultatet visade att den utökade skriftliga informationen inte minskade patienternas oro eller påverkade patienternas tillfredsställelse med informationen. Däremot förekom signifikant färre rörelseartefakter i bilderna hos den grupp av patienter som fått utökad skriftlig information, jämfört med de patienter som fått standardinformation.



Data från det radiologiska informationssystemet från Lunds universitetssjukhus användes för att kartlägga hur många barn (0-15 år) som genomgått MRT och DT undersökningar under åren 2002 till 2006 och hur många barn som sövdes. Samman¬lagt genomfördes 8119 undersökningar vid 6392 tillfällen. Det var en signifikant ökning av MRT undersökningar i förhållande till DT under de fem åren. Djup sedering eller generell anestesi användes i 43,1% av tillfällena vid MRI och 6,8% vid DT.



För att undersöka om barn mellan 3 och 9 år kunde genomgå MRT undersökningar utan att sövas genomfördes en kontrollerad experimentell studie med en kontrollgrupp med 36 barn och en interventionsgrupp med 33 barn. Barnen i kontrollgruppen genomförde undersökningen enligt befintliga rutiner vilket medförde att 30 av barnen sövdes och 6 undersöktes vakna. För barnen i interventionsgruppen ändrades rutinerna på tre sätt 1) de fick hemskickat en broschyr och sagobok om undersökningen att läsa tillsammans med sina föräldrar 2) de fick titta på och leka med en modell av en magnetkamera och lyssna på ljudet 3) de fick titta på DVD film under undersökningen. Av de 33 barnen klarade 30 undersökningen med acceptabel bildkvalité även om det fanns fler barn i interventionsgruppen som hade rörelseartefakter på bilderna. Föräldrarna i interventionsgruppen angav samma eller högre tillfredsställelse med omvårdnaden än föräldrarna i kontrollgruppen. Kostnaden för undersökningarna i interventionsgruppen beräknades bli lägre i jämförelse med kostnader för undersökningar i kontrollgruppen.



Studierna visade att muntlig och skriftlig information, åldersanpassade förberedelser och interaktionen mellan patient och personal är av stor betydelse för patienters upplevelser av och möjlighet att genomföra undersökningen. Personalen behöver vara medveten om den betydelse de har, efterfråga vilka behov varje enskild patient har och omhänderta varje patient på ett individuellt sätt. För att bättre förstå hur och om patienternas oro kan minskas behöver omvårdnaden och då speciellt interaktionen mellan patient och personal ytterligare studeras.

• author: Törnqvist, Erna
• supervisor: Inger Hallström; Åsa Månsson; Elna-Marie Larsson
• opponent: Docent Öhrling, Kerstin, Luleå Tekniska Universitet
• organization: Department of Health Sciences
• publishing date: 2010
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Nursing
• keywords: MRI, information, preparation, children, experiences, patients, deep sedation anaesthesia
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2010:117
• pages: 112 pages
• defense location: Hörsal 1, HSC, Baravägen 3, Lund
• defense date: 2010-11-26 13:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-86671-33-4
• project: Children with cancer
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Division of Nursing (Closed 2012) (013065000)
• id: 3d768ac0-b33f-4527-8889-6d7de60a3f29 (old id 1712310)
• date added to LUP: 2016-04-01 13:37:22
• date last changed: 2019-05-22 02:59:51