Advanced

Quality of life among disability pensioners with musculoskeletal disorders. Studies in a geographically defined population in Sweden.

Edén, Lena LU (2000)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

I Sverige har andelen förtidspensionärer ökat under lång tid och uppgick år 1998 till 7.6% av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år). Den vanligaste orsaken till att en individ förtidspensioneras är reducerad arbetsförmåga till följd av problem i rörelseorganen. Kunskaperna om förtidspensionärers livskvalitet är bristfälliga. Syftet med denna studie var att studera livskvaliteten hos individer som förtidspensionerats till följd av sjukdom eller skada i rörelseorganen. Livskvalitet sågs i denna studie som ett subjektivt begrepp och definierades som individens värdering av sitt livsinnehåll. Utöver den aktuella livskvaliteten studerades livstids-kvaliteten, individens syn på sin framtida... (More)
Popular Abstract in Swedish

I Sverige har andelen förtidspensionärer ökat under lång tid och uppgick år 1998 till 7.6% av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år). Den vanligaste orsaken till att en individ förtidspensioneras är reducerad arbetsförmåga till följd av problem i rörelseorganen. Kunskaperna om förtidspensionärers livskvalitet är bristfälliga. Syftet med denna studie var att studera livskvaliteten hos individer som förtidspensionerats till följd av sjukdom eller skada i rörelseorganen. Livskvalitet sågs i denna studie som ett subjektivt begrepp och definierades som individens värdering av sitt livsinnehåll. Utöver den aktuella livskvaliteten studerades livstids-kvaliteten, individens syn på sin framtida livskvalitet och upplevd förändring i livskvalitet sedan förtidspensioneringen.



Undersökningsgruppen bestod av alla i åldern 25-59 år i Kristianstad kommun, vilka under åren 1986-90 beviljats hel förtidspension/sjukbidrag p g a problem i rörelseorganen, 450 personer. Individerna i undersökningsgruppen tillhörde alltså de sista som förtidspensionerats innan den svenska välfärden skars ner på olika sätt under 1990-talet. Bland dessa förtidspensionärer och en lika stor kontrollgrupp, med samma könsfördelning och ålder, genomfördes en enkätundersökning i januari 1992. Deltagandet uppgick till 83%. Utifrån svaren i enkäterna valdes en grupp förtidspensionärer med god/förbättrad (29 st) respektive dålig/försämrad (26 st) livskvalitet ut till en intervjustudie, som genomfördes våren 1992. En andra enkätundersökning genomfördes i januari 1994 bland de förtidspensionärer som besvarat den första enkäten. Denna gång svarade 95%.



I artikel I påvisades att socioekonomi (LO-arbete, låg utbildningsnivå) och invandring var viktiga faktorer bakom en förtidspension. De flesta förtidspensionerade invandrare i denna studie kom från Sydeuropa. Bland förtidspensionärerna visade det sig att invandrarna var yngre än svenskarna, oftare hade någon form av påbyggnadsutbildning men trots det oftare hade haft något LO-arbete före pensioneringen. Invandrarna uppgav sig ha trivts sämre än svenskarna med sina tidigare arbeten. Invandrarnas utsatta position i det svenska samhället visade sig alltså i denna studie som en tidig utslagning från arbetsmarknaden genom förtidspensionering.



En viktig aspekt av förtidspensionärernas livskvalitet var det subjektiva hälsotillståndet, som fokuserades i artiklarna II och III. Förtidspensionärerna bedömde sitt hälsotillstånd som sämre än kontrollerna, och unga förtidspensionärer (under 55 år) ansåg sig ha sämre hälsa än äldre. Bland förtidspensionärerna hade hälsotillståndet hos männen ofta försämrats sedan pensioneringen, medan kvinnorna oftare rapporterade en förbättring. Bland kvinnliga förtidspensionärer hade invandrare sämre subjektiv hälsa än svenskar. Förtidspensionärer uppgav sig lida av fler psykosomatiska och neurotiska symtom än kontroller. Bland förtidspensionärer hade invandrare fler psykosomatiska symtom än svenskar, liksom unga jämfört med äldre. En hög andel psykosomatiska symtom var ofta kopplat till låg livstids-kvalitet, medan neurotiska symtom oftare hängde samman med låg aktuell livskvalitet. Bland kvinnliga förtidspensionärer hade de med generaliserade smärttillstånd (mjukdelsreumatism inkluderande fibromyalgier) större antal neurotiska symtom än övriga, medan de med kronisk artrit (t ex ledgångsreumatism) och andra inflammatoriska reumatiska sjukdomar hade lägre antal neurotiska symtom än övriga kvinnliga förtidspensionärer.



Resultaten i denna studie pekar på vikten av fortsatt medicinsk behandling och rehabilitering bland förtidspensionärer med problem i rörelseorganen och behovet av ökat stöd till individer med fibromyalgier och andra generella smärttillstånd. Av förtidspensionärerna var det äldre svenska kvinnor som rapporterade de mest gynnsamma effekterna vad gäller det upplevda hälsotillståndet.



Förtidspensionärernas livskvalitet belystes i artiklarna IV, V och VI. Även om så många som 45% av förtidspensionärerna ansåg sin aktuella livskvalitet vara ganska/mycket bra, var detta en förhållandevis låg andel jämfört med kontrollgruppen, där 83% valde motsvarande beskrivningar av sin aktuella livskvalitet. Också vad gäller livstids-kvalitet och bedömning av framtida livskvalitet valde förtidspensionärerna oftare än kontrollerna negativa beskrivningar. Bland förtidspensionärerna hade invandrare sämre aktuell livskvalitet än svenskar. Manliga förtidspensionärer upplevde oftare än kvinnliga en försämrad livskvalitet sedan pensioneringen. Yngre förtidspensionärer var oftare mer missnöjda med sin livskvalitet än äldre.



Förhållanden som visade starkt samband med en god livskvalitet hos förtidspensionärerna var, förutom ett gott subjektivt hälsotillstånd, att vara nöjd med sitt sociala nätverk, sin fritidssysselsättning och sin ekonomiska situation samt att ha en positiv självbild. De förtidspensionärer, som upplevt en period av arbetslöshet under de fem år som föregick beslutet om pension, var ofta nöjda med sin livskvalitet, liksom de som ansåg att beslutet om förtidspension varit den bästa lösningen för deras egen del.



Intervjuerna visade att förtidspensionärerna ansåg att familjerelationer och det egna hälsotillståndet var de faktorer, som hade störst inflytande på deras livskvalitet. Ekonomiska problem betonades också av förtidspensionärer med dålig/försämrad livskvalitet.



Denna studie visade att en förtidspensionering - och de förhållanden som lett fram till detta beslut - påverkade individens livskvalitet. Visserligen kan den höga andelen förtidspensionärer som var nöjda med sin livskvalitet ses som en effekt av en generös välfärdspolitik, som gjort det möjligt för en individ med kroniska hälsoproblem att lämna arbetslivet. Men den relativt höga andel förtidspensionärer med dålig livskvalitet i denna studie är anmärkningsvärd. De faktorer som visat sig ha samband med förtidspensionärernas livskvalitet kan ge uppslag till var insatser skulle kunna leda till en förbättrad livssituation även för dessa individer. Utöver behovet av fortsatta medicinska insatser, framför allt bland unga och invandrare, ger denna studie anledning att betona, att beslutet om en förtidspensionering bör tas i samförstånd mellan klient och handläggare vid Försäkringskassan. Vidare bör förtidspensionärer uppmuntras att delta i någon aktivitet, som kan ersätta förlusten av yrkesarbetet både vad gäller meningsfull sysselsättning och socialt nätverk. (Less)
Abstract
The starting-point of this thesis was the high rate of disability pensioners in Sweden and the lack of knowledge about what a disability pension entails for quality of life (QL). The aim of the study was to gain knowledge about QL among disability retirees with musculoskeletal disorders (ERPs). A questionnaire was sent in 1992 to 450 ERPs in Kristianstad Municipality, Sweden, granted their disability pension 1986-1990, during the last period of what might be called the "golden age" of welfare policies in Sweden. A control group received a corresponding questionnaire, and 55 ERPs were interviewed in 1992. A second questionnaire was sent to the ERPs in 1994.



The QL of the ERPs was lower than among controls. Poor QL was... (More)
The starting-point of this thesis was the high rate of disability pensioners in Sweden and the lack of knowledge about what a disability pension entails for quality of life (QL). The aim of the study was to gain knowledge about QL among disability retirees with musculoskeletal disorders (ERPs). A questionnaire was sent in 1992 to 450 ERPs in Kristianstad Municipality, Sweden, granted their disability pension 1986-1990, during the last period of what might be called the "golden age" of welfare policies in Sweden. A control group received a corresponding questionnaire, and 55 ERPs were interviewed in 1992. A second questionnaire was sent to the ERPs in 1994.



The QL of the ERPs was lower than among controls. Poor QL was more frequent among young (<55 years) than older ERPs and among immigrant compared to Swedish ERPs. Male more often than female ERPs reported their QL to have deteriorated since the retirement. Subjective health status was strongly related to QL among ERPs, as were social network, leisure-time activities, self-image and economy. Experience of an unemployment period preceding the retirement and the view of the disability pension as the best solution were furthermore associated with good QL among ERPs. The interviews revealed that the ERPs considered family relations and health conditions the most important factors influencing their QL. Economic hardship was reported among ERPs with poor/declining QL.



The results of this study indicated that the disability pension and the conditions leading to the retirement decision influenced the QL of the ERPs. The disability pension decision as a result of an agreement involving the ERP was emphasised, as well as the importance of continuing medical treatment and rehabilitation efforts among ERPs. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Professor Dahlgren, Lars, Arbetslivsinstitutet, Malmö Högskola, 205 06 Malmö
organization
alternative title
Livskvalitet hos förtidspensionärer med problem i rörelseorganen.
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Care and help to handicapped, musculoskeletal disorders, disability pension, early retirement, quality of life, life satisfaction, Handikappade, vård och rehabilitering
pages
220 pages
publisher
School of Social Work, Lund University
defense location
Socialhögskolans hörsal, sal 28, Bredgatan 26, Lund
defense date
2000-05-20 10:15
external identifiers
  • other:ISRN: LUSADG/SASW - 00/1027-SE
ISSN
0282-6143
language
English
LU publication?
yes
id
947b9b6e-9df3-48c0-ad92-f56e0569e029 (old id 40504)
date added to LUP
2007-06-20 11:32:50
date last changed
2016-09-19 08:44:57
@phdthesis{947b9b6e-9df3-48c0-ad92-f56e0569e029,
  abstract     = {The starting-point of this thesis was the high rate of disability pensioners in Sweden and the lack of knowledge about what a disability pension entails for quality of life (QL). The aim of the study was to gain knowledge about QL among disability retirees with musculoskeletal disorders (ERPs). A questionnaire was sent in 1992 to 450 ERPs in Kristianstad Municipality, Sweden, granted their disability pension 1986-1990, during the last period of what might be called the "golden age" of welfare policies in Sweden. A control group received a corresponding questionnaire, and 55 ERPs were interviewed in 1992. A second questionnaire was sent to the ERPs in 1994.<br/><br>
<br/><br>
The QL of the ERPs was lower than among controls. Poor QL was more frequent among young (&lt;55 years) than older ERPs and among immigrant compared to Swedish ERPs. Male more often than female ERPs reported their QL to have deteriorated since the retirement. Subjective health status was strongly related to QL among ERPs, as were social network, leisure-time activities, self-image and economy. Experience of an unemployment period preceding the retirement and the view of the disability pension as the best solution were furthermore associated with good QL among ERPs. The interviews revealed that the ERPs considered family relations and health conditions the most important factors influencing their QL. Economic hardship was reported among ERPs with poor/declining QL.<br/><br>
<br/><br>
The results of this study indicated that the disability pension and the conditions leading to the retirement decision influenced the QL of the ERPs. The disability pension decision as a result of an agreement involving the ERP was emphasised, as well as the importance of continuing medical treatment and rehabilitation efforts among ERPs.},
  author       = {Edén, Lena},
  issn         = {0282-6143},
  keyword      = {Care and help to handicapped,musculoskeletal disorders,disability pension,early retirement,quality of life,life satisfaction,Handikappade,vård och rehabilitering},
  language     = {eng},
  pages        = {220},
  publisher    = {School of Social Work, Lund University},
  school       = {Lund University},
  title        = {Quality of life among disability pensioners with musculoskeletal disorders. Studies in a geographically defined population in Sweden.},
  year         = {2000},
}