Advanced

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas - En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län

Lantz, Mikael LU and Björnsson, Lovisa LU (2014) 90.
Abstract (Swedish)
Produktion av biogas från gödsel har i flera studier visat sig leda till stora positiva miljöeffekter, i synnerhet vad gäller emissioner av växthusgaser, jämfört med andra förnybara energibärare. Skälet är att produktionen av biogas, utöver att ersätta fossila bränslen, också ger en minskad miljöpåverkan från konventionell hantering av stallgödsel. Trots dessa positiva miljöeffekter utnyttjas dock endast ett par procent av biogaspotentialen från gödsel, som i Sverige uppgår till cirka 3 TWh per år. Skåne och Västra Götaland är de två län som har störst potential och syftet med föreliggande studie har bland annat varit att på regional nivå beräkna miljönyttan och det samhällsekonomiska värdet av att producera biogas från gödsel samt att... (More)
Produktion av biogas från gödsel har i flera studier visat sig leda till stora positiva miljöeffekter, i synnerhet vad gäller emissioner av växthusgaser, jämfört med andra förnybara energibärare. Skälet är att produktionen av biogas, utöver att ersätta fossila bränslen, också ger en minskad miljöpåverkan från konventionell hantering av stallgödsel. Trots dessa positiva miljöeffekter utnyttjas dock endast ett par procent av biogaspotentialen från gödsel, som i Sverige uppgår till cirka 3 TWh per år. Skåne och Västra Götaland är de två län som har störst potential och syftet med föreliggande studie har bland annat varit att på regional nivå beräkna miljönyttan och det samhällsekonomiska värdet av att producera biogas från gödsel samt att beskriva nuvarande och planerad produktion. Syftet har också varit att analysera behovet av ytterligare ekonomiska incitament och huruvida sådana styrmedel skulle kunna införas på regional nivå.

År 2012 producerades endast cirka 10 GWh gödselbaserad biogas i de två länen. Baserat på den sammanställning som genomförts här kan det dock konstateras att produktionen kan komma att öka betydligt de närmaste åren om alla planerade projekt genomförs. Sett till den totala potentialen är det trots detta inte mer än drygt 20 % respektive 10 % av potentialen som skulle utnyttjas i Skåne respektive Västra Götaland. Samtidigt menar flera aktörer att de ekonomiska förutsättningarna är mycket begränsade och en stor del av projekten har ännu inte fattat några investeringsbeslut.

I de intervjuer som genomförts har regionala och nationella branschaktörer bland annat fått svara på om de ser ett behov av ytterligare styrmedel för att främja en gödselbaserad produktion av biogas och vilken typ av styrmedel de i sådana fall skulle föredra utifrån sin situation. Med något undantag menar samtliga aktörer att man föredrar ett produktionsstöd framför ett investeringsstöd. Merparten av de större bolagen ser dock gärna stöd i form av ett klimatcertifikat som också gynnar andra substrat utöver gödsel. De lantbruksanknutna aktörerna för istället fram det så kallade metanreduceringsstödet som tidigare föreslagits av Energimyndigheten och är kopplat endast till biogasproduktion från gödsel. Utöver önskemålen om direkta stöd är det också flera aktörer som nämner ett fortsatt behov av satsning på infrastruktur och de offentliga aktörernas betydelse som användare av i första hand fordonsgas. Baserat på dessa intervjuer och de litteraturstudier som genomförts presenteras ett antal olika styrmedel som direkt eller indirekt skulle kunna förbättra förutsättningarna för en ökad gödselbaserad produktion av biogas.

När arbetet med denna studie inleddes fanns det inte några förslag på nationella styrmedel för att främja en gödselbaserad produktion av fordonsgas. I september 2013 kom dock besked om att regeringen avsätter medel till ett sådant stöd i form av ett pilotprojekt på 10 år. Som en del i denna studie inkluderades därför en beräkning av hur olika avgränsningar i detta stöd skulle kunna påverka produktionen i respektive region. Avgränsningar som analyserats är bland annat krav på hur biogasen ska användas och krav på andelen gödsel i biogasanläggningen. Resultatet visar att merparten av biogasproduktionen, så som projekten är utformade nu, kommer att ske i anläggningar som tar emot minst 80 % gödsel och som producerar fordonsgas. Sådana avgränsningar kommer därmed att ha relativt liten betydelse för kostnader och utfall förknippade med stödsystemet. Däremot kan det ha stor betydelse för enskilda anläggningar.

Förutsättningarna för att införa nya styrmedel på regional nivå tycks vara något mer begränsade. De alternativ som ligger närmast tillhands bedöms därför vara satsningar som gynnar biogasutvecklingen i stort, utan att offentliga medel riktas mot en enskild aktör, samt att ställa krav som gynnar gödselbaserad biogas i den regionala upphandlingen av varor och tjänster. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
Biogas, Gödsel, Styrmedel
volume
90
pages
70 pages
publisher
Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet
ISSN
1102-3651
ISBN
978-91-86961-16-9
language
Swedish
LU publication?
yes
id
84ffd2be-8569-4b35-a561-a3db6270e9d1 (old id 4588137)
date added to LUP
2014-08-18 14:57:31
date last changed
2016-04-15 21:27:26
@techreport{84ffd2be-8569-4b35-a561-a3db6270e9d1,
  abstract     = {Produktion av biogas från gödsel har i flera studier visat sig leda till stora positiva miljöeffekter, i synnerhet vad gäller emissioner av växthusgaser, jämfört med andra förnybara energibärare. Skälet är att produktionen av biogas, utöver att ersätta fossila bränslen, också ger en minskad miljöpåverkan från konventionell hantering av stallgödsel. Trots dessa positiva miljöeffekter utnyttjas dock endast ett par procent av biogaspotentialen från gödsel, som i Sverige uppgår till cirka 3 TWh per år. Skåne och Västra Götaland är de två län som har störst potential och syftet med föreliggande studie har bland annat varit att på regional nivå beräkna miljönyttan och det samhällsekonomiska värdet av att producera biogas från gödsel samt att beskriva nuvarande och planerad produktion. Syftet har också varit att analysera behovet av ytterligare ekonomiska incitament och huruvida sådana styrmedel skulle kunna införas på regional nivå. <br/><br>
År 2012 producerades endast cirka 10 GWh gödselbaserad biogas i de två länen. Baserat på den sammanställning som genomförts här kan det dock konstateras att produktionen kan komma att öka betydligt de närmaste åren om alla planerade projekt genomförs. Sett till den totala potentialen är det trots detta inte mer än drygt 20 % respektive 10 % av potentialen som skulle utnyttjas i Skåne respektive Västra Götaland. Samtidigt menar flera aktörer att de ekonomiska förutsättningarna är mycket begränsade och en stor del av projekten har ännu inte fattat några investeringsbeslut. <br/><br>
I de intervjuer som genomförts har regionala och nationella branschaktörer bland annat fått svara på om de ser ett behov av ytterligare styrmedel för att främja en gödselbaserad produktion av biogas och vilken typ av styrmedel de i sådana fall skulle föredra utifrån sin situation. Med något undantag menar samtliga aktörer att man föredrar ett produktionsstöd framför ett investeringsstöd. Merparten av de större bolagen ser dock gärna stöd i form av ett klimatcertifikat som också gynnar andra substrat utöver gödsel. De lantbruksanknutna aktörerna för istället fram det så kallade metanreduceringsstödet som tidigare föreslagits av Energimyndigheten och är kopplat endast till biogasproduktion från gödsel. Utöver önskemålen om direkta stöd är det också flera aktörer som nämner ett fortsatt behov av satsning på infrastruktur och de offentliga aktörernas betydelse som användare av i första hand fordonsgas. Baserat på dessa intervjuer och de litteraturstudier som genomförts presenteras ett antal olika styrmedel som direkt eller indirekt skulle kunna förbättra förutsättningarna för en ökad gödselbaserad produktion av biogas.<br/><br>
När arbetet med denna studie inleddes fanns det inte några förslag på nationella styrmedel för att främja en gödselbaserad produktion av fordonsgas. I september 2013 kom dock besked om att regeringen avsätter medel till ett sådant stöd i form av ett pilotprojekt på 10 år. Som en del i denna studie inkluderades därför en beräkning av hur olika avgränsningar i detta stöd skulle kunna påverka produktionen i respektive region. Avgränsningar som analyserats är bland annat krav på hur biogasen ska användas och krav på andelen gödsel i biogasanläggningen. Resultatet visar att merparten av biogasproduktionen, så som projekten är utformade nu, kommer att ske i anläggningar som tar emot minst 80 % gödsel och som producerar fordonsgas. Sådana avgränsningar kommer därmed att ha relativt liten betydelse för kostnader och utfall förknippade med stödsystemet. Däremot kan det ha stor betydelse för enskilda anläggningar.<br/><br>
Förutsättningarna för att införa nya styrmedel på regional nivå tycks vara något mer begränsade. De alternativ som ligger närmast tillhands bedöms därför vara satsningar som gynnar biogasutvecklingen i stort, utan att offentliga medel riktas mot en enskild aktör, samt att ställa krav som gynnar gödselbaserad biogas i den regionala upphandlingen av varor och tjänster.},
  author       = {Lantz, Mikael and Björnsson, Lovisa},
  institution  = {Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet},
  isbn         = {978-91-86961-16-9},
  issn         = {1102-3651},
  keyword      = {Biogas,Gödsel,Styrmedel},
  language     = {swe},
  pages        = {70},
  title        = {Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas - En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län},
  volume       = {90},
  year         = {2014},
}