Advanced

Arbetskraftsmigration från tredje land i låglöneyrken

Frödin, Olle LU and Kjellberg, Anders LU (2017) In Arbetsmarknad & Arbetsliv 23(1). p.84-102
Abstract (Swedish)
Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har... (More)
Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har antalet beviljade nya arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna successivt minskat såväl i Stockholm som i Sverige i dess helhet. Tänkbara förklaringar diskuteras i artikeln. De tio vanligaste länderna som arbetskraftsmigranterna kommer från redovisas år för år och summerat för hela perioden 2009-2015. Den summerade listan toppas av Kina följt av Turkiet, Syrien, Irak, Thailand, Bangladesh, Mongoliet, Egypten, Pakistan och Iran. Hos arbetskraftsinvandrarna från Kina, som i Stockholm nästan utan undantag var kockar 2012, kunde i så gott som samtliga fall konstateras en etnisk/nationell koppling mellan migranten och arbetsgivaren. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
arbetskraftsmigration, arbetskraftsinvandring, migration, arbete, tredje land, arbetstillstånd, låglöneyrke, lågkvalificerad, arbetskraft, bristyrke, kock, köksbiträde, restaurangbiträde, städare, restaurangbranschen, städbranschen, asyl, asylsökande, spårbyte, uppehållstillstånd, Kina, Turkiet, Mongoliet, Bangladesh, Syrien, Irak, kollektivavtal, hängavtal, Hotell & Restaurang, Fastighets, sociologi, sociology, organisationsgrad, Visita, Almega, informalisering, prekariat, ofria arbetare, Migrationsverket, etnicitet
in
Arbetsmarknad & Arbetsliv
volume
23
issue
1
pages
19 pages
publisher
Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet
ISSN
1400-9692
language
Swedish
LU publication?
yes
id
46512230-f61a-497d-90dc-f48df1b46e18
date added to LUP
2017-03-21 12:24:58
date last changed
2017-03-22 13:39:04
@article{46512230-f61a-497d-90dc-f48df1b46e18,
  abstract     = {Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har antalet beviljade nya arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna successivt minskat såväl i Stockholm som i Sverige i dess helhet. Tänkbara förklaringar diskuteras i artikeln. De tio vanligaste länderna som arbetskraftsmigranterna kommer från redovisas år för år och summerat för hela perioden 2009-2015. Den summerade listan toppas av Kina följt av Turkiet, Syrien, Irak, Thailand, Bangladesh, Mongoliet, Egypten, Pakistan och Iran. Hos arbetskraftsinvandrarna från Kina, som i Stockholm nästan utan undantag var kockar 2012, kunde i så gott som samtliga fall konstateras en etnisk/nationell koppling mellan migranten och arbetsgivaren. },
  articleno    = {1},
  author       = {Frödin, Olle and Kjellberg, Anders},
  issn         = {1400-9692},
  keyword      = {arbetskraftsmigration,arbetskraftsinvandring,migration,arbete,tredje land,arbetstillstånd,låglöneyrke,lågkvalificerad,arbetskraft,bristyrke,kock,köksbiträde,restaurangbiträde,städare,restaurangbranschen,städbranschen,asyl,asylsökande,spårbyte,uppehållstillstånd,Kina,Turkiet,Mongoliet,Bangladesh,Syrien,Irak,kollektivavtal,hängavtal,Hotell & Restaurang,Fastighets,sociologi,sociology,organisationsgrad,Visita,Almega,informalisering,prekariat,ofria arbetare,Migrationsverket,etnicitet},
  language     = {swe},
  month        = {03},
  number       = {1},
  pages        = {84--102},
  publisher    = {Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet},
  series       = {Arbetsmarknad & Arbetsliv},
  title        = {Arbetskraftsmigration från tredje land i låglöneyrken},
  volume       = {23},
  year         = {2017},
}