Arbetskraftsmigration från tredje land i låglöneyrken
(2017) In Arbetsmarknad & Arbetsliv 23(1). p.84-102- Abstract (Swedish)
- Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har... (More)
- Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har antalet beviljade nya arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna successivt minskat såväl i Stockholm som i Sverige i dess helhet. Tänkbara förklaringar diskuteras i artikeln. De tio vanligaste länderna som arbetskraftsmigranterna kommer från redovisas år för år och summerat för hela perioden 2009-2015. Den summerade listan toppas av Kina följt av Turkiet, Syrien, Irak, Thailand, Bangladesh, Mongoliet, Egypten, Pakistan och Iran. Hos arbetskraftsinvandrarna från Kina, som i Stockholm nästan utan undantag var kockar 2012, kunde i så gott som samtliga fall konstateras en etnisk/nationell koppling mellan migranten och arbetsgivaren. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/46512230-f61a-497d-90dc-f48df1b46e18
- author
- Frödin, Olle LU and Kjellberg, Anders LU
- organization
- publishing date
- 2017-03-14
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- keywords
- arbetskraftsmigration, arbetskraftsinvandring, migration, arbete, tredje land, arbetstillstånd, låglöneyrke, lågkvalificerad, arbetskraft, bristyrke, kock, köksbiträde, restaurangbiträde, städare, restaurangbranschen, städbranschen, asyl, asylsökande, spårbyte, uppehållstillstånd, Kina, Turkiet, Mongoliet, Bangladesh, Syrien, Irak, kollektivavtal, hängavtal, Hotell & Restaurang, Fastighets, sociologi, sociology, organisationsgrad, Visita, Almega, informalisering, prekariat, ofria arbetare, Migrationsverket, etnicitet
- in
- Arbetsmarknad & Arbetsliv
- volume
- 23
- issue
- 1
- article number
- 1
- pages
- 19 pages
- publisher
- Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet
- ISSN
- 1400-9692
- project
- Labour Migration, Trade Unions and Employers
- Arbetskraftsmigration, fack och arbetsgivare
- Forskningsprojekt om arbetskraftsinvandring från tredje land: sammanfattning av resultaten
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 46512230-f61a-497d-90dc-f48df1b46e18
- date added to LUP
- 2017-03-21 12:24:58
- date last changed
- 2023-05-09 15:09:56
@article{46512230-f61a-497d-90dc-f48df1b46e18,
abstract = {{Sverige har sedan december 2008 liberalare regler för arbetskraftsinvandring från ”tredje land” (länder utanför EU/EES) än kanske något annat land. De nya reglerna gäller alla yrken oberoende av kvalifikationsgrad eller om det är fråga om ett bristyrke eller inte. Artikeln handlar om de cirka 500 arbetskraftsmigranter från tredje land som 2012 beviljades arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholms stad. Många var "spårbytare" från asylansökan till arbetskraftsmigrant. Arbetskraftsinvandrarnas utsatta position belyses i artikeln. År 2012 hamnade varannan migrant med nytt arbetstillstånd i Stockholms restaurang- och städbranscher i företag utan kollektivavtal. Utblickar görs mot utvecklingen på riksnivå. Sedan 2011 har antalet beviljade nya arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna successivt minskat såväl i Stockholm som i Sverige i dess helhet. Tänkbara förklaringar diskuteras i artikeln. De tio vanligaste länderna som arbetskraftsmigranterna kommer från redovisas år för år och summerat för hela perioden 2009-2015. Den summerade listan toppas av Kina följt av Turkiet, Syrien, Irak, Thailand, Bangladesh, Mongoliet, Egypten, Pakistan och Iran. Hos arbetskraftsinvandrarna från Kina, som i Stockholm nästan utan undantag var kockar 2012, kunde i så gott som samtliga fall konstateras en etnisk/nationell koppling mellan migranten och arbetsgivaren.}},
author = {{Frödin, Olle and Kjellberg, Anders}},
issn = {{1400-9692}},
keywords = {{arbetskraftsmigration; arbetskraftsinvandring; migration; arbete; tredje land; arbetstillstånd; låglöneyrke; lågkvalificerad; arbetskraft; bristyrke; kock; köksbiträde; restaurangbiträde; städare; restaurangbranschen; städbranschen; asyl; asylsökande; spårbyte; uppehållstillstånd; Kina; Turkiet; Mongoliet; Bangladesh; Syrien; Irak; kollektivavtal; hängavtal; Hotell & Restaurang; Fastighets; sociologi; sociology; organisationsgrad; Visita; Almega; informalisering; prekariat; ofria arbetare; Migrationsverket; etnicitet}},
language = {{swe}},
month = {{03}},
number = {{1}},
pages = {{84--102}},
publisher = {{Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslivsinstitutet}},
series = {{Arbetsmarknad & Arbetsliv}},
title = {{Arbetskraftsmigration från tredje land i låglöneyrken}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/22883855/Fr_din_Kjellberg_Arbetskraftsmigration_i_l_gl_neyrken.pdf}},
volume = {{23}},
year = {{2017}},
}