Advanced

Arbetslöshet ekonomi och skam - om att vara arbetslös i dagens Sverige

Jönsson, Leif Roland LU (2003) In Lund Dissertations In Social Work
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen syftar till att undersöka arbetslöshetens sociala konsekvenser och försöka ge en rimlig tolkning av variationer i arbetslöshetserfarenheter med hjälp av en teoretisk modell - ekonomi-skam modellen. Fokus ligger på att söka lyfta fram och visa på betydelsen av ekonomiska påfrestningar i kombination med skamupplevelser som en faktor för att förstå skillnader i arbetslöshets- erfarenheter. Tre olika populationer ingår i undersökningarna. I avhandlingens olika artiklar används data från två enkätundersökningar och en intervjustudie. Resultatet tyder på att det finns ett starkt samband mellan en kombination av hög grad av eko-nomisk påfrestning och mer av skamgörande erfarenheter och att... (More)
Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen syftar till att undersöka arbetslöshetens sociala konsekvenser och försöka ge en rimlig tolkning av variationer i arbetslöshetserfarenheter med hjälp av en teoretisk modell - ekonomi-skam modellen. Fokus ligger på att söka lyfta fram och visa på betydelsen av ekonomiska påfrestningar i kombination med skamupplevelser som en faktor för att förstå skillnader i arbetslöshets- erfarenheter. Tre olika populationer ingår i undersökningarna. I avhandlingens olika artiklar används data från två enkätundersökningar och en intervjustudie. Resultatet tyder på att det finns ett starkt samband mellan en kombination av hög grad av eko-nomisk påfrestning och mer av skamgörande erfarenheter och att drabbas av allvarlig (självskattad) ohälsa under arbetslösheten. Hälsosvikt är en sammanvägning av hälsoindikatorerna magbesvär, huvudvärk, sömnproblem och nedstämdhet, samt att hälsoindikatorerna, av respondenten skall ha bedömts vara relaterade till arbetslösheten. Den arbetslöshetsrelaterade hälsosvikten uppstod sär-skilt hos dem som under sin arbetslöshet blivit utsatta både för högre grad av ekonomisk påfrestning och hade mer av skamgörande erfarenheter. Även stämningsläget mellan familjemedlemmar påverkas av arbetslösheten. Resultatet tyder på att arbetslösheten har påverkat stämningsläget olika i undersöknings- familjerna. Stora ekonomiska svårigheter var en starkt bidragande faktor till att det uppstår kontroverser som leder till försämrad stämning i familjen dels mellan de vuxna i familjen (make/maka) och dels i relation till tonårsbarn. Skamgörande erfarenheter påverkade relationen till barnen mer än mellan de vuxna i familjen. Socialt stöd och grad av oro inför framtiden föreföll också stor betydelse för hur arbetslöshetssituationen påverkar familjerelationerna. Den kvalitativa delen av undersökningen gav en mer sammansatt och fördjupad bild av de ar-betslösas erfarenheter. En del av de intervjuade berättade att arbetslösheten inte påverkade deras vardagsliv eller i varje fall i ringa utsträckning, medan andra berättade om hur de tvingades förändra sin livsstil och sina inköpsvanor för att hålla nere omkostnaderna och avstå från olika sociala aktiviteter. Hur dynamiken i berättelserna som förekommer i en kvalitativ undersökning skiljer sig från de förformulerade svaren i en studie med kvantitativ ansats framstod tydligt i beskrivningarna av olika känslor. En del av de intervjuade berättade att de direkt upplevt nedvärderande omdömen och attityder som de tolkat hänger samman med deras arbetslöshet. Det som tycks överskugga de eko-nomiska problemen för flera av de intervjuade var oron över att inte kunna klara sig själva, utan att bli beroende av socialbidrag - det är skamligt att vara beroende. Avhandlingen utmynnar i följande hypotes: ”fattigskam” och ”beroendeskam” framkallar negativa självkänslor och befäster en underordnad social position, och slutsats: detta är områden som det är litet forskat på och som socialt arbete bör rikta sökarljuset mot, därför att det är förhållanden som sannolikt har konsekvenser på ett bredare område än arbetslöshet. (Less)
Abstract
The purpose of this study has been to investigate the social consequences of unemployment and to give a possible interpretation of unemployment experiences through the application of the economy-shame model. It intends to put forward and show the significance of economic stress in combination with the feeling of shame as a factor important for the understanding of differences in unemploy-ment experiences. A significant feature for the appreciation of variations in unemployment experiences is the study of how the unemployed themselves experience and interpret their relation to others. In the study’s different articles, data from two questionnaire surveys and one based on interviews with 26 long-term unemployed persons has been used. In... (More)
The purpose of this study has been to investigate the social consequences of unemployment and to give a possible interpretation of unemployment experiences through the application of the economy-shame model. It intends to put forward and show the significance of economic stress in combination with the feeling of shame as a factor important for the understanding of differences in unemploy-ment experiences. A significant feature for the appreciation of variations in unemployment experiences is the study of how the unemployed themselves experience and interpret their relation to others. In the study’s different articles, data from two questionnaire surveys and one based on interviews with 26 long-term unemployed persons has been used. In total, 2143 unemployed persons have been included in the data material. The results in the articles show that there seems to be a strong relationship between the combination of a high degree of economic stress with that of more experiences of shame and the incidence of serious (self-reported) ill-health when being unemployed. Unemployment related health problems were especially salient among those who during their unemployment had been exposed to a higher degree of economic stress and had more experiences of shame. Under the circumstances where economic stress was small or insignificant and the treatment from others was supportive, the occurrence of unemployment related health problems was low. Major economic difficulties seem to be a strong contributing factor to the emergence of controversies leading to deteriorating atmosphere in the family between adults (wife/husband) as well as the relation to teenage children. Experiences of shame affected the relation with the children more than the relation between the adults in the family. What seemed to overshadow the economic difficulties for several of the interviewees was the worry about not being able to cope on their own, to become dependent on social welfare benefits. The intensive feeling, which many expressed when talking about how important it was to be able to cope by themselves and to be independent, was something that did not come through in the quanti-tative studies. The stories seem to indicate a will to be free of dependence on the social authorities and from living on benefits – that it is shameful to be dependent. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Prof Kroll-Blomberg, Helena
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
shame-experience, shame of dependency, unemployment, economic strain, shame of poverty, ill-health, Sociology of labour, sociology of enterprise, Arbetslivssociologi, företagssociologi
in
Lund Dissertations In Social Work
pages
246 pages
publisher
School of Social Work, Lund University
defense location
Edebalksalen Bredgatan 23 Lunds universitet
defense date
2003-05-17 10:15
ISSN
1650-3872
ISBN
91-89604-19-9
language
Swedish
LU publication?
yes
id
64ebcdde-3886-4d5a-bc0d-a1d2ac9372c8 (old id 465767)
date added to LUP
2007-09-10 15:41:18
date last changed
2016-09-19 08:44:57
@phdthesis{64ebcdde-3886-4d5a-bc0d-a1d2ac9372c8,
  abstract     = {The purpose of this study has been to investigate the social consequences of unemployment and to give a possible interpretation of unemployment experiences through the application of the economy-shame model. It intends to put forward and show the significance of economic stress in combination with the feeling of shame as a factor important for the understanding of differences in unemploy-ment experiences. A significant feature for the appreciation of variations in unemployment experiences is the study of how the unemployed themselves experience and interpret their relation to others. In the study’s different articles, data from two questionnaire surveys and one based on interviews with 26 long-term unemployed persons has been used. In total, 2143 unemployed persons have been included in the data material. The results in the articles show that there seems to be a strong relationship between the combination of a high degree of economic stress with that of more experiences of shame and the incidence of serious (self-reported) ill-health when being unemployed. Unemployment related health problems were especially salient among those who during their unemployment had been exposed to a higher degree of economic stress and had more experiences of shame. Under the circumstances where economic stress was small or insignificant and the treatment from others was supportive, the occurrence of unemployment related health problems was low. Major economic difficulties seem to be a strong contributing factor to the emergence of controversies leading to deteriorating atmosphere in the family between adults (wife/husband) as well as the relation to teenage children. Experiences of shame affected the relation with the children more than the relation between the adults in the family. What seemed to overshadow the economic difficulties for several of the interviewees was the worry about not being able to cope on their own, to become dependent on social welfare benefits. The intensive feeling, which many expressed when talking about how important it was to be able to cope by themselves and to be independent, was something that did not come through in the quanti-tative studies. The stories seem to indicate a will to be free of dependence on the social authorities and from living on benefits – that it is shameful to be dependent.},
  author       = {Jönsson, Leif Roland},
  isbn         = {91-89604-19-9},
  issn         = {1650-3872},
  keyword      = {shame-experience,shame of dependency,unemployment,economic strain,shame of poverty,ill-health,Sociology of labour,sociology of enterprise,Arbetslivssociologi,företagssociologi},
  language     = {swe},
  pages        = {246},
  publisher    = {School of Social Work, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Dissertations In Social Work},
  title        = {Arbetslöshet ekonomi och skam - om att vara arbetslös i dagens Sverige},
  year         = {2003},
}