Advanced

Helicobacter pylori and Chlamydia pneumoniae in primary care- cardiovascular and gastrointestinal aspects

Ekesbo, Rickard LU (2003)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Helicobacter pylori och Chlamydia pneumoniae är två mycket vanliga smittämnen i den svenska befolkningen. De vanliga kliniska manifestationerna är magsår respektive luftvägsinfektioner. På senare tid har det också diskuterats huruvida de kan bana väg för sjukdomsmanifestationer även inom andra organsystem. I många fall har de studeras var för sig men betydligt mera sällan tillsammans. Denna typ av undersökningar sker med fördel i större befolkningsgrupper och därför passar denna typ av studier speciellt väl i primärvård. Denna avhandling består av fyra delarbeten: Det första delarbetet analyserar förekomsten av antikroppar mot smittämnena ovan och försöker koppla förekomsten av dessa, baserat på... (More)
Popular Abstract in Swedish

Helicobacter pylori och Chlamydia pneumoniae är två mycket vanliga smittämnen i den svenska befolkningen. De vanliga kliniska manifestationerna är magsår respektive luftvägsinfektioner. På senare tid har det också diskuterats huruvida de kan bana väg för sjukdomsmanifestationer även inom andra organsystem. I många fall har de studeras var för sig men betydligt mera sällan tillsammans. Denna typ av undersökningar sker med fördel i större befolkningsgrupper och därför passar denna typ av studier speciellt väl i primärvård. Denna avhandling består av fyra delarbeten: Det första delarbetet analyserar förekomsten av antikroppar mot smittämnena ovan och försöker koppla förekomsten av dessa, baserat på sera som sparats sedan 1989, till olika laboratoriefynd hos en grupp på 598 personer som i tidigare studier undersökts i Dalby. Resultatet av denna studie visar att de faktorer som kan vara viktiga för utvecklandet av det s k metabola syndromet, ett tillstånd som kännetecknas av ämnesomsättningsrubbningar och som är en riskfaktor för vidare manifestationer av hjärt-kärlsjukdom, kan sammanhänga med genomgången kombinerad infektion av båda smittämnena. Kopplingen gäller ökad mängd av insulin i serum samt ålder och fetma. Det andra delarbetet fokuserar på ytkomponenter, proteiner hos Helicobacter pylori. Det försöker kartlägga om speciella ytproteiner hos bakterierna kan ge upphov till specifika vävnadsförändringar i magsäckens slemhinna. Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtarytmin. Dess huvudskaliga risk är att stillastående blod i förmaken koagulerar och riskerar följa med cirkulationen som fria kroppar (embolier), därmed utgörande en allvarlig risk för slaganfall (stroke). Som profylax används därför proppförebyggande medicin. Detta är resurskrävande då det kräver noggrann kontroll samt utgör dessutom en risk för blödning i synnerhet hos äldre personer. Förutom i en mindre mängd fall som vid överfunktion av sköldkörteln, är den bakomliggande orsaken till förmaksflimmer huvudsakligen okänd. Eftersom bland annat Chlamydia kan ge upphov till myokardit inflammation i hjärtmuskeln är det inte avlägset att tänka sig att infektiösa ämnen också kan ge påverkan på den rytmreglerande apparaten i hjärtat. Detta delarbete, som jämför en grupp patienter med förmaksflimmer från kardiologiska kliniken i Lund med en ålders- och könsmässigt likvärdig grupp i den geografiska närheten, visar att genomgången infektion med både H. pylori och C. pneumoniae ger en signifikant ökad risk för utvecklande av förmaksflimmer. Colon irritabile, irritable bowel syndrome eller irriterad tjocktarm är olika namn på samma tillstånd: en störning i tjocktarmens funktion som ger omväxlande hård och lös avföring ofta förknippat med krampartade smärtor, gaser och trängningar. En ökad känslighet med rörelsestörningar är sannolikt den bakomliggande orsaken. Mekanismen bakom denna i sin tur är inte känd och behandlingen hittills har varit huvudsakligen symptomatisk. Anti-sekretorisk faktor (ASF) är ett protein, förekommande i flera organ i kroppen, som har visat en markant symptomlindrande och antiinflammatorisk effekt på bland annat inflammatorisk tarmsjukdom. Dess produktion i tarmen kan stimuleras genom specialprocessade spannmålsprodukter som kan infogas i muesli, skorpor, kex eller pasta. Ett kosttillskott av detta intaget tre gånger om dagen prövades mot placebo diet hos 82 patienter med irriterad tjocktarm. Det fjärde delarbetet visade att alla IBS-patienter som ingick i studien förbättrades och ingen skillnad sågs mellan kost som ökade ASF-frisättningen i tarmen och de som fick placebo diet. Om man däremot på individuell basis analyserade ASF i plasma från en del av patienterna med huvudsakligen lös avföring sågs att vid ökad ASF halt i blodet förbättrades symptomen, vilket inte var fallet hos patienter på placebodiet. Sammanfattningsvis har delarbetena visat att det föreligger en kliniskt betydelsefull effekt av infektionerna och att denna sannolikt ofta sammanhänger med infektion av båda smittämnena samtidigt. Infektionerna ger sannolikt upphov till en inflammatorisk reaktion som i sin tur kan skapa sårbarhet i olika organsystem vilket både delarbete 1 med det metabola syndromet samt delarbete 3 med förmaksflimmer antyder. (Less)
Abstract
Helicobacter pylori and Chlamydia pneumoniae are common infectious agents in the Swedish population, causing gastritis ulcers and respiratory infections. The metabolic syndrome is characterised by overweight, insulin resistance, hypertension, diabetes and dyslipidaemia. Sera from a patient cohort (n=531) originally examined in 1987-89 were investigated for previous infection of H. pylori and C. pneumoniae in order to find possible associations with the metabolic syndrome. When comparing patients who have suffered infections (n=245) from both agents combined with those without infection (n=57) a significant increase in fasting insulin was observed indicating that the double infection may influence peripheral insulin resistance, which in... (More)
Helicobacter pylori and Chlamydia pneumoniae are common infectious agents in the Swedish population, causing gastritis ulcers and respiratory infections. The metabolic syndrome is characterised by overweight, insulin resistance, hypertension, diabetes and dyslipidaemia. Sera from a patient cohort (n=531) originally examined in 1987-89 were investigated for previous infection of H. pylori and C. pneumoniae in order to find possible associations with the metabolic syndrome. When comparing patients who have suffered infections (n=245) from both agents combined with those without infection (n=57) a significant increase in fasting insulin was observed indicating that the double infection may influence peripheral insulin resistance, which in turn could influence manifest disease. In a gastroscopy patients cohort (n=166), we compared the ELISA and immunoblot (IB) serology for H. pylori, with the histological features of the gastric mucosa. The presence of metaplasia and atrophy in the antrum were associated with a more specific immunoblot pattern and immunoblot analysis had a better sensitivity for gastric mucosal changes than ELISA-H. pylori serology. In all patients with chronic gastritis (n=90) significant correlation was seen to the 59 and 65 kDa protein band and in the corpus of the stomach also to a 33 kD protein. Atrophic gastritis and metaplasia in the antrum were significantly correlated with immunoreactivity to the 62 kDa protein (p<0.001 vs. p<0.002). Atrial fibrillation, with largely unknown origin, is the most common form of cardiac arrythmia demanding treatment. In comparing a population with this condition at a cardiology clinic (n=54) with a matched control population (n=54) from the same geographical area we found a significant independent association between atrial fibrillation and seropositivity for the combination of H. pylori and C. pneumoniae infection. Anti-Secretory Factor (ASF) is a protein with potent anti-inflammatory and anti-secretory properties. The pathophysiology of IBS, a common disorder often impairing quality of life, is unknown but a disturbance of motility, sensitivity and secretory processes has been observed. In order to improve the general condition, half of a group of patients (n=82) with IBS were given special processed cereals for eight weeks and the remaining half were randomly given placebo diet. Both groups significantly improved in their general well-being after eight weeks of treatment but no difference was seen between the groups. Patients with H. pylori infection (n=11) showed a tendency towards benefiting from the active treatment (p=0.08). In a sub-group of patients with loose stools (n=14) the ASF level increased in the active diet group. In the individual patients there was also a significant correlation between the improvement of symptoms and the change of the ASF plasma levels (p<0.05). In conclusion, we have shown that chronic infections with H. pylori and C. pneumoniae may affect the biological processes in several organ systems. The common pathophysiological pathway is probably a chronic inflammation where either the histological changes or the agents mediating the inflammation are of greatest importance, e.g. cytokines. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
opponent
  • Hellenius, Mai-Lis
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
medical training, Allmän medicinsk utövning, medicinsk utbildning, General practice, anti-secretory factor, irritable bowel syndrome, atrial fibrillation, inflammation, gastrointestinal, cardiovascular disease, Helicobacter, Chlamydia
pages
164 pages
publisher
Bloms Tryckeri i Lund, Porfyrv 5, 224 78 Lund,
defense location
Lilla aulan, Medicinskt Forskningscentrum, MAS , Malmö
defense date
2003-09-26 10:15
ISBN
91-628-5794-0
language
Swedish
LU publication?
yes
id
ac2c4ac2-6bbb-4ee4-82aa-a40dbdb629a1 (old id 466101)
date added to LUP
2007-09-11 13:34:32
date last changed
2016-09-19 08:45:11
@phdthesis{ac2c4ac2-6bbb-4ee4-82aa-a40dbdb629a1,
  abstract     = {Helicobacter pylori and Chlamydia pneumoniae are common infectious agents in the Swedish population, causing gastritis ulcers and respiratory infections. The metabolic syndrome is characterised by overweight, insulin resistance, hypertension, diabetes and dyslipidaemia. Sera from a patient cohort (n=531) originally examined in 1987-89 were investigated for previous infection of H. pylori and C. pneumoniae in order to find possible associations with the metabolic syndrome. When comparing patients who have suffered infections (n=245) from both agents combined with those without infection (n=57) a significant increase in fasting insulin was observed indicating that the double infection may influence peripheral insulin resistance, which in turn could influence manifest disease. In a gastroscopy patients cohort (n=166), we compared the ELISA and immunoblot (IB) serology for H. pylori, with the histological features of the gastric mucosa. The presence of metaplasia and atrophy in the antrum were associated with a more specific immunoblot pattern and immunoblot analysis had a better sensitivity for gastric mucosal changes than ELISA-H. pylori serology. In all patients with chronic gastritis (n=90) significant correlation was seen to the 59 and 65 kDa protein band and in the corpus of the stomach also to a 33 kD protein. Atrophic gastritis and metaplasia in the antrum were significantly correlated with immunoreactivity to the 62 kDa protein (p&lt;0.001 vs. p&lt;0.002). Atrial fibrillation, with largely unknown origin, is the most common form of cardiac arrythmia demanding treatment. In comparing a population with this condition at a cardiology clinic (n=54) with a matched control population (n=54) from the same geographical area we found a significant independent association between atrial fibrillation and seropositivity for the combination of H. pylori and C. pneumoniae infection. Anti-Secretory Factor (ASF) is a protein with potent anti-inflammatory and anti-secretory properties. The pathophysiology of IBS, a common disorder often impairing quality of life, is unknown but a disturbance of motility, sensitivity and secretory processes has been observed. In order to improve the general condition, half of a group of patients (n=82) with IBS were given special processed cereals for eight weeks and the remaining half were randomly given placebo diet. Both groups significantly improved in their general well-being after eight weeks of treatment but no difference was seen between the groups. Patients with H. pylori infection (n=11) showed a tendency towards benefiting from the active treatment (p=0.08). In a sub-group of patients with loose stools (n=14) the ASF level increased in the active diet group. In the individual patients there was also a significant correlation between the improvement of symptoms and the change of the ASF plasma levels (p&lt;0.05). In conclusion, we have shown that chronic infections with H. pylori and C. pneumoniae may affect the biological processes in several organ systems. The common pathophysiological pathway is probably a chronic inflammation where either the histological changes or the agents mediating the inflammation are of greatest importance, e.g. cytokines.},
  author       = {Ekesbo, Rickard},
  isbn         = {91-628-5794-0},
  keyword      = {medical training,Allmän medicinsk utövning,medicinsk utbildning,General practice,anti-secretory factor,irritable bowel syndrome,atrial fibrillation,inflammation,gastrointestinal,cardiovascular disease,Helicobacter,Chlamydia},
  language     = {swe},
  pages        = {164},
  publisher    = {Bloms Tryckeri i Lund, Porfyrv 5, 224 78 Lund,},
  school       = {Lund University},
  title        = {Helicobacter pylori and Chlamydia pneumoniae in primary care- cardiovascular and gastrointestinal aspects},
  year         = {2003},
}