Advanced

MAGNESIUMOXIDSKIVOR : Etapp I: Inledande studie med avseende på fukttekniska egenskaper, mätmetoder och risker

Åhs, Magnus LU and Sjöberg, Anders (2017) In LUTVDG/TVBM 17(3184).
Abstract (Swedish)
För knappt tio år sedan introducerades ett nytt skivmaterial, magnesiumoxidskivor, i Sverige. Flertalet av skivorna, som också benämns MgO-skivor, hade genomgått provningar som vidimerade goda egenskaper med avseende på hållfasthet, brand, arbetsmiljö, miljöbelastning, mögeltålighet med flera. Dessutom uppgavs MgO-skivor vara oorganiska och kunde användas i fuktiga miljöer utan att ta skada.

Det visade sig några år efter introduktionen att vissa MgO-skivor kunde ha stora fuktrörelser och var därför inte lämpliga som underlag till kakel i våtrum. Efter ytterligare några år uppdagades det att vissa MgO-skivor som monterats som vindskyddsskivor i fasader kunde ”gråta”. Tårar uppstod i form av droppar som kunde rinna längs skivytan... (More)
För knappt tio år sedan introducerades ett nytt skivmaterial, magnesiumoxidskivor, i Sverige. Flertalet av skivorna, som också benämns MgO-skivor, hade genomgått provningar som vidimerade goda egenskaper med avseende på hållfasthet, brand, arbetsmiljö, miljöbelastning, mögeltålighet med flera. Dessutom uppgavs MgO-skivor vara oorganiska och kunde användas i fuktiga miljöer utan att ta skada.

Det visade sig några år efter introduktionen att vissa MgO-skivor kunde ha stora fuktrörelser och var därför inte lämpliga som underlag till kakel i våtrum. Efter ytterligare några år uppdagades det att vissa MgO-skivor som monterats som vindskyddsskivor i fasader kunde ”gråta”. Tårar uppstod i form av droppar som kunde rinna längs skivytan och fukta upp anslutande material. Samtidigt rapporterades det från Danmark att den salthaltiga tårvätskan orsakade korrosion på förzinkad plåt och elgalvaniserade infästningar vilket kunde innebära risker med att skivorna lossnade.

Huvudsyftet med projektet är att sammanställa kunskap om fukttekniska egenskaper hos MgOskivor. Ett annat syfte är att beskriva vad MgO-skivor är tillverkade av. Dessutom beskriver rapporten ett sätt att analysera vätskan från en gråtande MgO-skiva och redovisar resultatet från en sådan analys. Rapporten föreslår fältmässiga metoder som kan bestämma kloridinnehåll i en MgO-skiva och en metod för att påvisa om anslutande trämaterial har påverkats av tårvätska. Två fältstudier av olika fasader med MgO-skivor har genomförts och resultatet från mätningarna presenteras i rapporten.

Kunskapen om fukttekniska egenskaper hos MgO-skivor har varit liten. Vare sig fuktbindningsegenskaper eller fukttransportegenskaper var ordentligt undersökta och dokumenterade. Båda dessa egenskaper är viktiga för att exempelvis kunna genomföra en adekvat fuktsäkerhetsprojektering i ett nybyggnadsprojekt. Därför har dessa egenskaper undersökts och bestämts för de material som ingår i undersökningen och resultatet presenteras delvis i den här rapporten.

Bindemedlet i de undersökta MgO-skivor är huvudsakligen magnesiumoxid, 40-50 vikts-%, och ytterligare 25-35 vikts-% av antingen magnesiumklorid (MOC-skivor) eller magnesiumsulfat (MOSskivor). Till detta kommer mindre mängder av både organiska delmaterial, som träpulver, och oorganiska delmaterial som perlit och glasfiber.

Både magnesiumklorid och magnesiumsulfat är hygroskopiska salter som binder fukt från luften. Speciellt är magnesiumklorid i sin rena form väldigt hygroskopiskt och tar upp stora mängder vatten vid en luftfuktighet av 33% RF och högre. Vid höga luftfuktigheter finns därför risk att vissa MgOskivor tar upp så mycket vatten från luften att skivans porsystem mättas och tårvätska tränger ut från porerna och bildar droppar på ytan, skivan gråter. I den här undersökningen grät både MOC-skivor (en av fyra) och MOS-skivor (en av fem) då de utsattes för hög relativ fuktighet.

Avslutningsvis ges råd och rekommenderas metoder för att identifiera om MgO-skivan innehåller magnesiumklorid eller inte. Dessutom beskrivs hur fuktinnehållet hos MgO-skivor bör mätas med gravimetriska metoder samt förslag på högsta tillåtna fukttillstånd och råd för vad som bör beaktas med tanke på att skydda infästningar för korrosion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
in
LUTVDG/TVBM
volume
17
issue
3184
pages
84 pages
publisher
Lunds universitet
ISSN
0348-7911
language
Swedish
LU publication?
yes
id
468f6daa-4976-4aa0-a19d-a9c57ec29c85
alternative location
http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/b30de6da-632d-4751-8b10-695bcc4abaa1/FinalReport/SBUF%2013185%20Slutrapport%20Magnesiumoxidskivor.pdf
date added to LUP
2017-12-18 09:27:33
date last changed
2017-12-18 10:59:49
@techreport{468f6daa-4976-4aa0-a19d-a9c57ec29c85,
  abstract     = {För knappt tio år sedan introducerades ett nytt skivmaterial, magnesiumoxidskivor, i Sverige. Flertalet av skivorna, som också benämns MgO-skivor, hade genomgått provningar som vidimerade goda egenskaper med avseende på hållfasthet, brand, arbetsmiljö, miljöbelastning, mögeltålighet med flera. Dessutom uppgavs MgO-skivor vara oorganiska och kunde användas i fuktiga miljöer utan att ta skada.<br/><br/>Det visade sig några år efter introduktionen att vissa MgO-skivor kunde ha stora fuktrörelser och var därför inte lämpliga som underlag till kakel i våtrum. Efter ytterligare några år uppdagades det att vissa MgO-skivor som monterats som vindskyddsskivor i fasader kunde ”gråta”. Tårar uppstod i form av droppar som kunde rinna längs skivytan och fukta upp anslutande material. Samtidigt rapporterades det från Danmark att den salthaltiga tårvätskan orsakade korrosion på förzinkad plåt och elgalvaniserade infästningar vilket kunde innebära risker med att skivorna lossnade.<br/><br/>Huvudsyftet med projektet är att sammanställa kunskap om fukttekniska egenskaper hos MgOskivor. Ett annat syfte är att beskriva vad MgO-skivor är tillverkade av. Dessutom beskriver rapporten ett sätt att analysera vätskan från en gråtande MgO-skiva och redovisar resultatet från en sådan analys. Rapporten föreslår fältmässiga metoder som kan bestämma kloridinnehåll i en MgO-skiva och en metod för att påvisa om anslutande trämaterial har påverkats av tårvätska. Två fältstudier av olika fasader med MgO-skivor har genomförts och resultatet från mätningarna presenteras i rapporten.<br/><br/>Kunskapen om fukttekniska egenskaper hos MgO-skivor har varit liten. Vare sig fuktbindningsegenskaper eller fukttransportegenskaper var ordentligt undersökta och dokumenterade. Båda dessa egenskaper är viktiga för att exempelvis kunna genomföra en adekvat fuktsäkerhetsprojektering i ett nybyggnadsprojekt. Därför har dessa egenskaper undersökts och bestämts för de material som ingår i undersökningen och resultatet presenteras delvis i den här rapporten.<br/><br/>Bindemedlet i de undersökta MgO-skivor är huvudsakligen magnesiumoxid, 40-50 vikts-%, och ytterligare 25-35 vikts-% av antingen magnesiumklorid (MOC-skivor) eller magnesiumsulfat (MOSskivor). Till detta kommer mindre mängder av både organiska delmaterial, som träpulver, och oorganiska delmaterial som perlit och glasfiber.<br/><br/>Både magnesiumklorid och magnesiumsulfat är hygroskopiska salter som binder fukt från luften. Speciellt är magnesiumklorid i sin rena form väldigt hygroskopiskt och tar upp stora mängder vatten vid en luftfuktighet av 33% RF och högre. Vid höga luftfuktigheter finns därför risk att vissa MgOskivor tar upp så mycket vatten från luften att skivans porsystem mättas och tårvätska tränger ut från porerna och bildar droppar på ytan, skivan gråter. I den här undersökningen grät både MOC-skivor (en av fyra) och MOS-skivor (en av fem) då de utsattes för hög relativ fuktighet.<br/><br/>Avslutningsvis ges råd och rekommenderas metoder för att identifiera om MgO-skivan innehåller magnesiumklorid eller inte. Dessutom beskrivs hur fuktinnehållet hos MgO-skivor bör mätas med gravimetriska metoder samt förslag på högsta tillåtna fukttillstånd och råd för vad som bör beaktas med tanke på att skydda infästningar för korrosion.},
  author       = {Åhs, Magnus and Sjöberg, Anders},
  institution  = {Lunds universitet},
  issn         = {0348-7911},
  language     = {swe},
  number       = {3184},
  pages        = {84},
  series       = {LUTVDG/TVBM},
  title        = {MAGNESIUMOXIDSKIVOR : Etapp I: Inledande studie med avseende på fukttekniska egenskaper, mätmetoder och risker},
  volume       = {17},
  year         = {2017},
}