Drug therapy - a challenge in primary care.

Abstract

Introduction: Drug therapy in primary care is a broad field, with two areas previously identified as particularly challenging: treatment of the elderly and prescription of antibiotics against uncomplicated upper respiratory tract infections (URTIs). General practitioners’ (GPs’) attitudes and adherence to evidence-based treatment guidelines might be influenced by different interventions and need to be studied.

Objectives: 1. To study different intervention models that might influence GPs’ adherence to treatment guidelines. 2. To describe GPs’ attitudes towards locally developed treatment guidelines.

Methods: (Paper I) Systematic medication reviews by pharmacists were performed in a randomised controlled study of 369 elderly patients living in the community or nursing homes, who were using the multi-dose drug dispensing (MDD) system. Drug lists were assessed before and after the intervention with a focus on potentially inappropriate medications (PIMs). (Paper II) A retrospective analysis of medication lists was conducted in the same patient sample, with a focus on fall risk-increasing drugs (FRIDs), orthostatic drugs (ODs) and falls. (Paper III) A randomised controlled study was performed using two questionnaire-based behaviour change interventions aimed at reducing prescription of antibiotics against URTIs in primary care. (Paper IV) A qualitative study was performed using focus group interviews to assess GPs’ attitudes towards evidence-based local treatment guidelines.

Results: Papers I and II: Systematic medication reviews by pharmacists reduced the number of patients taking PIMs and the total number of drugs these patients were taking, but not the number of patients taking more than three psychotropic drugs. A significant proportion (87%) of the study sample was taking FRIDs and ODs. Numbers of FRIDs were associated with the total number of drugs and with severe falls. There was no association between numbers of ODs and occurrence of severe falls. Paper III: There was a significant decrease in the antibiotic prescribing rate in one of the two intervention groups compared to the control group in patients 0-6 years, but no differences between the groups in patients of all ages. Paper IV: Trust in evidence-based recommendations and patient safety were found to be key factors in prescribing, as was the patient-doctor encounter, with emphasis on informing the patient. The GPs all experienced a lack of time to self-inform, difficulties managing patients with multiple prescribers and direct-to-consumer drug industry information. Cost containment was perceived as both a barrier and a motivator for adherence to guidelines.

Conclusion: Multi-professional assessment of patient’s drug list and questionnaire-based behaviour change interventions might be feasible methods to improve quality of drug treatment in primary care and need to be studied further. GPs found trust in evidence-based guidelines and patient safety to be essential in drug prescribing.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Bakgrund: Förskrivning av läkemedel är en av de vanligaste medicinska åtgärderna men samtidigt den största orsaken till patientskador och patientsäkerhetsproblem i Sverige. Läkemedelsbehandling av multisjuka äldre och förskrivning av antibiotika mot okomplicerade luftvägsinfektioner är två områden där patientsäkerhetsproblem har uppmärksammats. Behandling med potentiellt olämpliga läkemedel av äldre sköra patienter kan leda till problem som läkemedelsinteraktioner, fall, onödiga sjukhusinläggningar, ökad morbiditet och mortalitet i den här patientpopulationen. Felaktig förskrivning av antibiotika kan resultera i ökad förekomst och spridning av resistenta bakterier. Behandlingsrekommendationer på både nationell och lokal nivå utformas årligen för att optimera läkemedelsförskrivningen på dessa två områden. För att förbättra följsamhet till behandlingsrekommendationer är det viktigt att utforska allmänläkares attityder gentemot dessa rekommendationer.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera olika åtgärder som kan optimera läkemedelsbehandlingen av äldre multisjuka patienter och antibiotikaförskrivningen i primärvården samt att beskriva allmänläkarnas attityder gentemot lokala behandlingsrekommendationer.

Metod: (Studie I) Apotekarledda läkemedelsgenomgångar utfördes för 369 multisjuka patienter, 75 år och äldre, boende i egna hem med hjälp av hemsjukvård eller på särskilda boenden och som använde dosdispenserade läkemedel. Data från läkemedelslistor insamlades före och efter läkemedelsgenomgångar med fokus på potentiellt olämpliga läkemedel.

(Studie II) En retrospektiv analys av läkemedelslistorna utfördes på samma patienter som medverkade i studie I. Fokus i studie II var fallriskhöjande läkemedel, ortostatiska läkemedel och fall.

(Studie III) En randomiserad kontrollerad studie genomfördes med två frågeformulär utformade enligt kognitiva beteendeteorier i syfte att minska antibiotikaförskrivningen mot okomplicerade luftvägsinfektioner i primärvården. (Studie IV) En kvalitativ studie med fokusgrupper genomfördes för att studera allmänläkarnas attityder gentemot evidensbaserade lokala behandlingsrekommendationer.

Resultat: Studie I och II: Apotekarledda läkemedelsgenomgångar ledde till en minskning av antalet patienter som använde potentiellt olämpliga läkemedel, en minskning av totalantalet läkemedel som dessa patienter använde, men inte av antalet patienter som använde fler än tre psykofarmaka. En stor andel (87 %) av dessa patienter använde fallriskhöjande läkemedel och ortostatiska läkemedel. Det fanns samband mellan antalet fallriskhöjande läkemedel, totalantalet läkemedel och allvarliga fall. Det fanns inget samband mellan antalet ortostatiska läkemedel och allvarliga fall.

Studie III: Det blev en signifikant minskning i antalet antibiotikarecept per 1000 listade patienter hos patienter mellan 0-6 år, men ingen skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen hos patienter av alla åldrar.

Studie IV: Tillit till evidensbaserade rekommendationer och patientsäkerhet var nyckelfaktorer i läkemedelsförskrivningen, såsom mötet mellan läkare och patient, med fokus på patientinformationen. Alla intervjuade allmänläkare upplevde brist på tid för att informera sig, svårigheter att hantera patienter med läkemedelslistor från flera förskrivare och läkemedelsreklam riktad direkt till allmänheten. Ekonomiska styrmedel upplevdes vara både en barriär och en motiverande faktor vad gäller följsamhet till behandlingsrekommendationer.

Slutsatser: Avhandlingen visar att tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar och interventioner baserade på kognitiva beteendeteorier kan vara fungerande metoder för att optimera kvalitén av läkemedelsbehandlingen i primärvården.

Allmänläkare tycker att tillit till evidensbaserade rekommendationer och patientsäkerhet är nyckelfaktorer som påverkar följsamheten till behandlings-rekommendationer i primärvården.

• author: Milos, Veronica
• supervisor: Patrik Midlöv; Tomas Westerlund; Ulf Jakobsson
• opponent: Professor Wändell, Per, Karolinska University
• organization: Family Medicine and Community Medicine (research group)
• publishing date: 2014
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
• keywords: Drug therapy, elderly, guidelines, primary care, potentially inappropriate medications, fall risk increasing drugs, antibiotics, upper respiratory tract infections, attitudes, adherence, general practitioners, Sweden
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2014:87
• pages: 84 pages
• defense location: Lilla Aulan, MFC, Jan Waldenströms gata, SUS, Malmö
• defense date: 2014-11-21 09:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-7619-016-6
• language: English
• LU publication?: yes
• id: 8c25adeb-21ab-44aa-977c-865464fa29bc (old id 4729585)
• date added to LUP: 2016-04-01 13:07:13
• date last changed: 2019-05-22 05:20:27