Aktiveringspolitikens Janusansikte : En studie av differentiering, inklusion och marginalisering

Abstract

The thesis aims to discuss if activation policies can support the inclusion of immigrant women and men into the Swedish labour market.A paradigmatic change in welfare policies has taken place in Europe during the last decade with the shift from welfare to workfare or activation policies. Some researchers claim that, for those excluded from the labour force, activation policies are the only way to inclusion in the labour market. Other researchers claim that only a universal welfare state can lead to such a result. This thesis on the other hand is based on the presumption that activation policy contains the possibility to mutually support an inclusion and to further marginalize from the labour market. The outcomes are related to the implementation and the local administration of activation policy. The thesis is based on a case study encompassing four districts in a middle-range Swedish city and includes approximately eighty interviews with administrators and immigrant men and women. The thesis shows that activation policy can lead to both a process towards inclusion in the labour market and to further marginalization of the immigrants. The process is dependant on differentiation patterns in the categorization of clients in the administration of activation policy. A discourse based on presumptions associated to race and gender in some districts tends to create a stereotypical differentiation which supports to further marginalize women, especially Muslim, from the labour market. While the pragmatic differentiation that takes place in one district promotes the inclusion of immigrant women into the labour market. This illustrates the Janus face of activation policy that is based on locally bound differentiation processes.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Avhandlingen utgår från den förändring som ägt rum i Europa det senaste decenniet, med skiftet från ”welfare” till ”workfare” eller aktiveringspolitik. Vissa forskare hävdar att denna politik är den enda möjligheten till inklusion i arbetsmarknaden, för dem som är exkluderade. Andra hävdar att endast den universella välfärdsstaten kan leda till det resultatet. Avhandlingen som baseras på fallstudier av verksamheter som administrerar aktiveringspolitik i fyra stadsdelar i Malmö, utgår från antagandet att aktiveringspolitik rymmer möjligheten att bidra både till inklusion och marginalisering. Samt att resultatet är relaterat till den lokala administrationen av densamma. Speciellt riktas uppmärksamheten mot differentieringen av klienter i handläggningen av politiken och om denna bidrar till att öppna dörren till arbetsmarknaden eller till att stänga den. Detta ”Aktiveringspolitikens Janusansikte” diskuteras specifikt i förhållande till invandrade mäns och kvinnors inklusion i arbetsmarknaden. I avhandlingen synliggörs tre differentieringsformer som karaktäriserar handläggningen och sorteringen av klienter på de studerade verksamheterna. Den pragmatiska, stereotypa och professionella formen. I den första differentieringsformen som präglar stadsdelen Hyllie har alla samma aktivitetskrav, dvs samma skyldighet att söka arbete och delta i åtgärder, och får liknande resurser i form av utbildning och åtgärder, som leder till en kvalifikationshöjning. Den stereotypa formen som karaktäriserar stadsdelen Rosengård är mer problematisk. Där baseras aktivitetskravet och tilldelningen av resurser på stereotypa föreställningar om kvinnor och män och vissa etniska minoriteter. Detta innebär att företrädesvis män får resurser som kan leda till en kvalifikationshöjning, medan invandrade kvinnor och specifikt de kvinnor som betraktas som ”muslimska” inte har något krav och inte får några resurser. I den professionella differentieringsformen, som verksamheterna på Fosie har drag av, slutligen, avgör en professionell behandlingsdiskurs vilka resurser som delas ut. Kontakten med verksamheten bygger på att de arbetssökande ska behandlas i flera steg. Aktivitetskravet är lika för alla, men kvalificerande resurser tilldelas endast dem som befinner sig i det sista ”steget” på väg ut ur ”behandlingen”. Endast den pragmatiska differentieringsformen leder alltså till en kvalifikationshöjning för både kvinnor och män oavsett etniskt ursprung och kan innebära att dörren till arbetsmarknaden öppnas, medan den professionella är osäker och den stereotypa prioriterar män framför kvinnor och specifikt muslimska kvinnor bortprioriteras. För den senare gruppen kan man hävda att handläggningen av aktiveringspolitiken bidrar till att ytterligare marginalisera dessa kvinnor – dörren till arbetsmarknaden stängs.

• author: Hedblom, Agneta
• supervisor: Tapio Salonen; Lars Harrysson
• opponent: Professor Abrahamson, Peter, Köpenhamns universitet, Sociologisk Institut
• organization: School of Social Work
• publishing date: 2004
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Social Work
• keywords: labour market, activation policy, inclusion, marginalisation, immigrant women, immigrant men, local administration, diffentiation patterns, discourse, race, gender, muslim women, sociology of enterprise, Sociology of labour, national insurance, Social problems and welfare, företagssociologi, Arbetslivssociologi, Sociala problem, social välfärd, socialförsäkring
• pages: 207 pages
• defense location: Edebalksalen, Bredgatan 26
• defense date: 2004-02-27 10:15:00
• ISBN: 91-89604-22-9
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: 4d56daf7-1b54-4aae-b894-57b6dbc3e83e (old id 21605)
• date added to LUP: 2016-04-01 16:35:03
• date last changed: 2021-11-17 11:14:20