Vallgraven kring Tommarps kungsgård
(2000) In UV SYD RAPPORT 2000:23- Abstract (Swedish)
- Vid förundersökningen påträffades en mindre stenkonstruktion i den norra delen av vallgraven. Denna torde utgöra resterna av den forna vallgravens nordöstra bastion. Vid schaktningarna och handgrävningen i gravens västra del tillvaratogs även ett stort lösfyndsmaterial. Detta bestod av allt ifrån klädnypor i plast till keramikskärvor från yngre romersk järnålder. De förhistoriska fynden kunde alla hänföras till äldre våtmarkslager i mitten av vallgraven.
Förutom dessa fanns ingen lagerbildning. Myllan var ca. 0,1 meter tjock därefter vidtog gul sand. De medeltida fynden bestod av keramikskärvor i stengods (CII) från västra Tyskland och Flandern. Dessa kunde hänföras till perioden 1400–1550. Förutom stengodset påträffades... (More) - Vid förundersökningen påträffades en mindre stenkonstruktion i den norra delen av vallgraven. Denna torde utgöra resterna av den forna vallgravens nordöstra bastion. Vid schaktningarna och handgrävningen i gravens västra del tillvaratogs även ett stort lösfyndsmaterial. Detta bestod av allt ifrån klädnypor i plast till keramikskärvor från yngre romersk järnålder. De förhistoriska fynden kunde alla hänföras till äldre våtmarkslager i mitten av vallgraven.
Förutom dessa fanns ingen lagerbildning. Myllan var ca. 0,1 meter tjock därefter vidtog gul sand. De medeltida fynden bestod av keramikskärvor i stengods (CII) från västra Tyskland och Flandern. Dessa kunde hänföras till perioden 1400–1550. Förutom stengodset påträffades kannor och fat i
yngre rödgods samt en skål i yngre vitgods samt en hel mängd glas–
porslin– och fajans kärl.
Undersökningsresultaten indikerar att den vallgrav som framträder
på det Buhrmannska–Fischerska kopparsticket kan föras ner till senmedeltid– renässans, troligen 1500–tal. I samband med nedläggning av VA–ledningar upptogs mindre schakt med kedjegrävare av en lokal entreprenör. Vid dessa ingrepp kunde flera intressanta iakttagelser göras. I anslutning till borgens norra fasad påträffades ett tjockt brand– och raseringslager. Vidare fanns ett sammanhängande kulturlagerområde upp till 20 meter från nordfasaden. Tre större grundmurar påträffades i anslutning till detta område. Jämför man med kopparsticket från 1680 bör murarna kunna hänföras till en större ekonomibyggnad strax innanför vallgraven i borgens norra del. Raseringslagret härrör troligen från ett större torn vid borgens nordöstra hörn. Inga fynd tillvaratogs vid besiktningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/2340505
- author
- Thomasson, Joakim LU
- publishing date
- 2000
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- UV SYD RAPPORT 2000:23
- pages
- 22 pages
- publisher
- Riksantikvarieämbetet
- report number
- 2000:23
- ISSN
- 1104-7526
- language
- Swedish
- LU publication?
- no
- id
- 519cbd92-4bbc-4cd6-a86a-e385dbec4c69 (old id 2340505)
- date added to LUP
- 2016-04-01 17:04:59
- date last changed
- 2018-11-21 20:46:31
@techreport{519cbd92-4bbc-4cd6-a86a-e385dbec4c69,
abstract = {{Vid förundersökningen påträffades en mindre stenkonstruktion i den norra delen av vallgraven. Denna torde utgöra resterna av den forna vallgravens nordöstra bastion. Vid schaktningarna och handgrävningen i gravens västra del tillvaratogs även ett stort lösfyndsmaterial. Detta bestod av allt ifrån klädnypor i plast till keramikskärvor från yngre romersk järnålder. De förhistoriska fynden kunde alla hänföras till äldre våtmarkslager i mitten av vallgraven.<br/><br>
<br/><br>
Förutom dessa fanns ingen lagerbildning. Myllan var ca. 0,1 meter tjock därefter vidtog gul sand. De medeltida fynden bestod av keramikskärvor i stengods (CII) från västra Tyskland och Flandern. Dessa kunde hänföras till perioden 1400–1550. Förutom stengodset påträffades kannor och fat i<br/><br>
yngre rödgods samt en skål i yngre vitgods samt en hel mängd glas–<br/><br>
porslin– och fajans kärl.<br/><br>
<br/><br>
Undersökningsresultaten indikerar att den vallgrav som framträder<br/><br>
på det Buhrmannska–Fischerska kopparsticket kan föras ner till senmedeltid– renässans, troligen 1500–tal. I samband med nedläggning av VA–ledningar upptogs mindre schakt med kedjegrävare av en lokal entreprenör. Vid dessa ingrepp kunde flera intressanta iakttagelser göras. I anslutning till borgens norra fasad påträffades ett tjockt brand– och raseringslager. Vidare fanns ett sammanhängande kulturlagerområde upp till 20 meter från nordfasaden. Tre större grundmurar påträffades i anslutning till detta område. Jämför man med kopparsticket från 1680 bör murarna kunna hänföras till en större ekonomibyggnad strax innanför vallgraven i borgens norra del. Raseringslagret härrör troligen från ett större torn vid borgens nordöstra hörn. Inga fynd tillvaratogs vid besiktningen.}},
author = {{Thomasson, Joakim}},
institution = {{Riksantikvarieämbetet}},
issn = {{1104-7526}},
language = {{swe}},
number = {{2000:23}},
series = {{UV SYD RAPPORT 2000:23}},
title = {{Vallgraven kring Tommarps kungsgård}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/4869300/2340506.pdf}},
year = {{2000}},
}