Hur har andrahandslägenheter i Malmö kommun fördelats till hemlösa över tid? : En studie av prioriteringar och exkluderingar
(2021) In Research Reports in Social Work- Abstract (Swedish)
- Under 1980-talet började flera svenska kommuner etablera en sekundär bostadsmarknad, där socialtjänsten hyrde ut lägenheter i andra hand till hemlösa klienter som var utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Orsaken var en kombination av fastighetsägares ”höga trösklar”, socialtjänstens behov av boenden för hemlösa klienter och båda parters strävan efter kontroll. Möjligheten att tilldelas en lägenhet i andra hand var och är nämligen starkt villkorad från både bostadsföretagens och socialtjänstens sida. För hyresgästen präglas boendet också av osäkerhet: frånvaron av besittningsskydd, korta hyresperioder och tilläggsbestämmelser i hyresavtalet skiljer denna boendeform från vad som normalt gäller för hyresgäster, samtidigt som den... (More)
- Under 1980-talet började flera svenska kommuner etablera en sekundär bostadsmarknad, där socialtjänsten hyrde ut lägenheter i andra hand till hemlösa klienter som var utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Orsaken var en kombination av fastighetsägares ”höga trösklar”, socialtjänstens behov av boenden för hemlösa klienter och båda parters strävan efter kontroll. Möjligheten att tilldelas en lägenhet i andra hand var och är nämligen starkt villkorad från både bostadsföretagens och socialtjänstens sida. För hyresgästen präglas boendet också av osäkerhet: frånvaron av besittningsskydd, korta hyresperioder och tilläggsbestämmelser i hyresavtalet skiljer denna boendeform från vad som normalt gäller för hyresgäster, samtidigt som den utgör det högsta steget i en föreställd ”boendetrappa”.
Rapporten är den första från forskningsprojektet Skånska hem vid Socialhögskolan,
Lunds universitet, och undersöker hur de skånska kommunerna arbetar för att ordna bostäder till nyanlända respektive hemlösa. Författaren redogör för och analyserar Malmö kommuns uthyrning av andrahandslägenheter till hemlösa under en fyrtioårsperiod, från 1980-talets början och fram till halvårsskiftet 2021.
Hur har socialtjänstens organisation förändrats över tid och vilka implikationer har det haft för detta bostadssegment? Vilka aktörer har deltagit i urvalet av hyresgäster till dessa bostäder och hur har de interagerat? Och hur har målgruppen för kommunens andrahandslägenheter kategoriserats över tid – vilka har prioriterats och vilka har exkluderats? Det är några av de frågor som väglett rapporten, och som besvaras genom en analys av ett stort antal intervjuer, dokument och observationer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/52cae3b3-5d91-4bab-b383-8cfa2a0a25b5
- author
- Runquist, Weddig LU
- organization
- publishing date
- 2021-10-25
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- Research Reports in Social Work
- issue
- 5
- pages
- 198 pages
- publisher
- Socialhögskolan, Lunds universitet
- report number
- 2021
- ISBN
- 978-91-7895-539-8
- project
- Scanian homes: Reception, settlement or rejection – homelessness policies and strategies for refugee settlement
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 52cae3b3-5d91-4bab-b383-8cfa2a0a25b5
- date added to LUP
- 2021-10-25 10:56:07
- date last changed
- 2023-11-06 09:05:25
@techreport{52cae3b3-5d91-4bab-b383-8cfa2a0a25b5,
abstract = {{Under 1980-talet började flera svenska kommuner etablera en sekundär bostadsmarknad, där socialtjänsten hyrde ut lägenheter i andra hand till hemlösa klienter som var utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden. Orsaken var en kombination av fastighetsägares ”höga trösklar”, socialtjänstens behov av boenden för hemlösa klienter och båda parters strävan efter kontroll. Möjligheten att tilldelas en lägenhet i andra hand var och är nämligen starkt villkorad från både bostadsföretagens och socialtjänstens sida. För hyresgästen präglas boendet också av osäkerhet: frånvaron av besittningsskydd, korta hyresperioder och tilläggsbestämmelser i hyresavtalet skiljer denna boendeform från vad som normalt gäller för hyresgäster, samtidigt som den utgör det högsta steget i en föreställd ”boendetrappa”.<br/><br/>Rapporten är den första från forskningsprojektet Skånska hem vid Socialhögskolan,<br/>Lunds universitet, och undersöker hur de skånska kommunerna arbetar för att ordna bostäder till nyanlända respektive hemlösa. Författaren redogör för och analyserar Malmö kommuns uthyrning av andrahandslägenheter till hemlösa under en fyrtioårsperiod, från 1980-talets början och fram till halvårsskiftet 2021.<br/><br/>Hur har socialtjänstens organisation förändrats över tid och vilka implikationer har det haft för detta bostadssegment? Vilka aktörer har deltagit i urvalet av hyresgäster till dessa bostäder och hur har de interagerat? Och hur har målgruppen för kommunens andrahandslägenheter kategoriserats över tid – vilka har prioriterats och vilka har exkluderats? Det är några av de frågor som väglett rapporten, och som besvaras genom en analys av ett stort antal intervjuer, dokument och observationer.}},
author = {{Runquist, Weddig}},
institution = {{Socialhögskolan, Lunds universitet}},
isbn = {{978-91-7895-539-8}},
language = {{swe}},
month = {{10}},
number = {{2021}},
series = {{Research Reports in Social Work}},
title = {{Hur har andrahandslägenheter i Malmö kommun fördelats till hemlösa över tid? : En studie av prioriteringar och exkluderingar}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/108791665/RRSW_2021_5_WEB.pdf}},
year = {{2021}},
}