Advanced

Klass, etnicitet och facklig organisering

Kjellberg, Anders LU (2001) In Klassamhället - förändring, splittring och facklig vanmakt (LO Idédebatts skriftserie, nr 3) 3. p.76-103
Abstract (Swedish)
Sverige har fortfarande världens mest socialt segregerade eller klassuppdelade fackliga rörelse. Det fackliga landskapet har dock förändrats kraftigt. Andelen tjänstemän, kvinnor och invandrare har ökat starkt. Var tionde fackmedlem är numera född utomlands, men skillnaderna är stora mellan olika branscher och regioner. Förutom en relativ koncentration till storstäderna kan en klassmässig polarisering urskiljas bland utlandsfödda löntagare. Arbetarna är klart överrepresenterade: 59 procent av invandrare med anställning jämfört med 45 procent av infödda svenskar (år 2000). Lägre tjänstemän & mellantjänstemän är lika klart underrepresenterade (28 resp. 40 procent) medan de högre tjänstemännen är förhållandevis väl företrädda bland... (More)
Sverige har fortfarande världens mest socialt segregerade eller klassuppdelade fackliga rörelse. Det fackliga landskapet har dock förändrats kraftigt. Andelen tjänstemän, kvinnor och invandrare har ökat starkt. Var tionde fackmedlem är numera född utomlands, men skillnaderna är stora mellan olika branscher och regioner. Förutom en relativ koncentration till storstäderna kan en klassmässig polarisering urskiljas bland utlandsfödda löntagare. Arbetarna är klart överrepresenterade: 59 procent av invandrare med anställning jämfört med 45 procent av infödda svenskar (år 2000). Lägre tjänstemän & mellantjänstemän är lika klart underrepresenterade (28 resp. 40 procent) medan de högre tjänstemännen är förhållandevis väl företrädda bland utlandsfödda löntagare (12 procent jämfört med 15 procent bland infödda svenskar - se tabell 6 på sid 89). En klar majoritet av löntagare födda i Sverige är tjänstemän (55 procent). Endast 45 procent har ett arbetaryrke. Den sociala sammansättningen varierar dock starkt mellan olika delar av landet. I storstadsområdena är mer än två tredjedelar av de infödda svenskarna tjänstemän, men knappt varannan i övriga landet (67 resp. 48 procent - se första kolumnen i tabell 7 sid 90). Bland utlandsfödda anställda är andelen tjänstemän avsevärt lägre: i storstäderna 46 procent och i övriga landet 36 procent (andra kolumnen i tabell 7). Om inte invandrarna till stor del varit koncentrerade till storstadsområdena hade genomsnittet för hela riket varit ännu lägre än de 41 procent av invandrarna som idag har ett tjänstemannayrke. Medan en majoritet av de utlandsfödda löntagarna befinner sig i storstäderna (54 procent) gäller det endast drygt var tredje svenskfödd löntagare (35 procent - se tabell 8 sid 91). Nästan två tredjedelar (65 procent) av alla svenskfödda anställda finns således i övriga landet. Och där är arbetarna i majoritet inom denna grupp (52 procent = 100 - 48 procent tjänstemän; se tabell 7 sid 90). Den extremt höga andelen tjänstemän bland infödda svenskar i storstäderna medför att den sociala klyftan mellan invandrare och svenskfödda är som störst i denna regiontyp. Mer än två tredjedelar av storstädernas svenskfödda anställda är tjänstemän (67 procent), medan en majoritet (54 procent) av storstädernas invandrare med anställning har ett arbetaryrke (tabell 8 sid 90). Förutom att påvisa olika sociala skiljelinjer redovisar artikeln den fackliga organisationsgraden och hur den förändrats bland svensk- resp. utlandsfödda. Efter själva artikeln följer ett avsnitt med frågor ställda till författaren och dennes svar vid ett seminarium på Arbetets Museum i Norrköping 5 juni 2001. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
arbetsmarknad, department of sociology, sociologiska institutionen, sociology, sociologi, storstäder, segregering, facklig organisationsgrad, tjänstemän, fackförening, arbetare, fackliga organisationer, utlandsfödda, klass, invandrare, etnicitet, arbetsliv
in
Klassamhället - förändring, splittring och facklig vanmakt (LO Idédebatts skriftserie, nr 3)
editor
Holmgren, Anna
volume
3
pages
76 - 103
publisher
LO
ISBN
91-566-1785-2
language
Swedish
LU publication?
yes
id
f2fb6e72-dc0d-4c76-a097-ba7fcdead055 (old id 538728)
date added to LUP
2007-09-26 10:11:49
date last changed
2016-04-16 08:08:14
@inbook{f2fb6e72-dc0d-4c76-a097-ba7fcdead055,
  abstract     = {Sverige har fortfarande världens mest socialt segregerade eller klassuppdelade fackliga rörelse. Det fackliga landskapet har dock förändrats kraftigt. Andelen tjänstemän, kvinnor och invandrare har ökat starkt. Var tionde fackmedlem är numera född utomlands, men skillnaderna är stora mellan olika branscher och regioner. Förutom en relativ koncentration till storstäderna kan en klassmässig polarisering urskiljas bland utlandsfödda löntagare. Arbetarna är klart överrepresenterade: 59 procent av invandrare med anställning jämfört med 45 procent av infödda svenskar (år 2000). Lägre tjänstemän & mellantjänstemän är lika klart underrepresenterade (28 resp. 40 procent) medan de högre tjänstemännen är förhållandevis väl företrädda bland utlandsfödda löntagare (12 procent jämfört med 15 procent bland infödda svenskar - se tabell 6 på sid 89). En klar majoritet av löntagare födda i Sverige är tjänstemän (55 procent). Endast 45 procent har ett arbetaryrke. Den sociala sammansättningen varierar dock starkt mellan olika delar av landet. I storstadsområdena är mer än två tredjedelar av de infödda svenskarna tjänstemän, men knappt varannan i övriga landet (67 resp. 48 procent - se första kolumnen i tabell 7 sid 90). Bland utlandsfödda anställda är andelen tjänstemän avsevärt lägre: i storstäderna 46 procent och i övriga landet 36 procent (andra kolumnen i tabell 7). Om inte invandrarna till stor del varit koncentrerade till storstadsområdena hade genomsnittet för hela riket varit ännu lägre än de 41 procent av invandrarna som idag har ett tjänstemannayrke. Medan en majoritet av de utlandsfödda löntagarna befinner sig i storstäderna (54 procent) gäller det endast drygt var tredje svenskfödd löntagare (35 procent - se tabell 8 sid 91). Nästan två tredjedelar (65 procent) av alla svenskfödda anställda finns således i övriga landet. Och där är arbetarna i majoritet inom denna grupp (52 procent = 100 - 48 procent tjänstemän; se tabell 7 sid 90). Den extremt höga andelen tjänstemän bland infödda svenskar i storstäderna medför att den sociala klyftan mellan invandrare och svenskfödda är som störst i denna regiontyp. Mer än två tredjedelar av storstädernas svenskfödda anställda är tjänstemän (67 procent), medan en majoritet (54 procent) av storstädernas invandrare med anställning har ett arbetaryrke (tabell 8 sid 90). Förutom att påvisa olika sociala skiljelinjer redovisar artikeln den fackliga organisationsgraden och hur den förändrats bland svensk- resp. utlandsfödda. Efter själva artikeln följer ett avsnitt med frågor ställda till författaren och dennes svar vid ett seminarium på Arbetets Museum i Norrköping 5 juni 2001.},
  author       = {Kjellberg, Anders},
  editor       = {Holmgren, Anna},
  isbn         = {91-566-1785-2},
  keyword      = {arbetsmarknad,department of sociology,sociologiska institutionen,sociology,sociologi,storstäder,segregering,facklig organisationsgrad,tjänstemän,fackförening,arbetare,fackliga organisationer,utlandsfödda,klass,invandrare,etnicitet,arbetsliv},
  language     = {swe},
  pages        = {76--103},
  publisher    = {LO},
  series       = {Klassamhället - förändring, splittring och facklig vanmakt (LO Idédebatts skriftserie, nr 3)},
  title        = {Klass, etnicitet och facklig organisering},
  volume       = {3},
  year         = {2001},
}