Risk och det levande mänskliga

Abstract (Swedish)

En kort presentation av boken och dess författare



Filosofer och kognitionsforskare, samhällsvetare och en professor i konstruktionsteknik belyser i den här boken riskproblem i olika mänskliga sammanhang. Risk och det levande mänskliga inleds med att Åsa Boholm tar oss med till Hallandsåsen. Där framförs motstridiga riskbedömningar och riskhanteringsstrategier, av Banverket och dess experter å ena sidan och av berörd lokalbefolkning å den andra. Boholm låter exemplet illustrera hennes tes att riskbedömningar utgår ifrån outtalade förutsättningar om hur världen är beskaffad, vad den består av och hur den är sammansatt. Riskbedömningarna grundar sig i ontologiska och epistemologiska antaganden. Några sådana skillnader mellan huvudaktörerna lyfts också fram.



Både exemplet och problematiken återkommer i Lena Wahlberg och Johannes Perssons kapitel, där olika former av robusthet undersöks. Man skulle kunna tro att en situation med riskbedömningar som bygger på helt olika antaganden leder till kunskapsinstabilitet. Men i kapitlet observerar författarna via en jämförelse med moralisk och juridisk robusthet att skillnader i antaganden ibland ökar stabiliteten i våra bedömningar.



Ett mer genomgripande alternativ till traditionell beslutsteori, där kunskap representeras med sannolikheter, diskuteras i Peter Gärdenfors bidrag. En teori om fallbaserade beslut presenteras, där likheten till tidigare beslut och deras utfall utgör den kunskap man använder i beslutssituationen. I kapitlet jämförs sedan de båda sätten att representera kunskap. Det argumenteras för att kunskap baserad på likhet i många fall är naturligare som beslutsunderlag än kunskap baserad på sannolikhet. Några paralleller mellan beslutsfattande och begreppsbildning lyfts också fram.



Sven Ove Hansson problematiserar i sin tur det allmänt accepterade antagandet att risk och nytta ska vägas mot varandra. Det finns olika sätt att göra denna avvägning. I konventionell riskanalys accepteras ett projekt om summan nytta för alla individer uppväger summan av riskerna för alla individer. Men i praxis som utgår från klinisk medicin, till exempel etiska bedömningar av kliniska prövningar, är kriteriet i stället att riskerna för varje enskild individ ska uppvägas av nyttan för just den individen.



Melissa Finucane tar liksom Boholm sin utgångspunkt i en aktuell riskfråga. Finucane väljer bioteknologin där många olika intressegrupper och en mängd värden blir relevanta att ta hänsyn till. Att först synliggöra vilka värden som finns och sedan överbrygga värdeklyftorna är Finucanes recept för att undvika polarisering i riskfrågorna. Kapitlet fokuserar på hur ett narrativt instrument kan sättas i arbete inom bioteknologisk riskhantering samt hur man kan hantera de kunskapsrisker som ett sådant instrument i sin tur för med sig.



Ingar Brinck utgår också från skillnader mellan aktörerna i ett risksammanhang. Kapitlet handlar om målen för riskkommunikation och hur de kan uppnås. Brinck hävdar att riskkommunikation har det epistemiska målet att informera och det pragmatiska målet att ändra mottagarens beteende. Två slags ömsesidigt beroende redskap kan användas för att förändra mottagarens kunskapsläge och därigenom hennes beteende: tekniska och psykologiska. Redskapen förändrar mottagarens yttre respektive inre miljöer. De presenteras mot bakgrund av en syn på kunskap och kognitiva processer som konkret förankrade i den yttre miljön. Det föreslås att riskinformation bör utformas utifrån mottagarens lokala yttre miljö, vilken indirekt ger tillträde till hennes inre föreställningsvärld.



Både Sören Halldén och Anna-Sofia Maurin behandlar på olika sätt svårigheterna med att avgränsa riskfrågor från kontexten de förekommer i. Halldén utgår från att undersökningen av en risksituation i allmänhet riktar sig mot något begränsat och väldefinierat, men argumenterar sedan för att bedömningen i praktiken kommer att gälla något annat som är både innehållsrikt och svårgripbart. Han hävdar att en vidare risksituation måste betraktas, och att riskregler på högre nivå bör begrundas. Halldén föreslår även att nya värden aktualiseras, liksom att osäkerheten hanteras.



Maurin skriver om implementering av evidensbaserade rekommendationer i sjukvården. Tron på evidensbaserade rekommendationer vilar på flera viktiga antaganden. Ett är antagandet att enskilda beslutsproblem enkelt kan avskiljas från sin omgivning och sedan behandlas separat från denna. Ett annat är förutsättningen att när väl ett välavgränsat problem har identifierats, så har detta problem alltid en och samma rationellt optimala lösning. Maurin visar att båda förutsättningarna är problematiska.



Niklas Vareman och Persson tar sig an distinktionen mellan riskbedömning och riskhantering som, alltsedan den introducerades 1983, varit en viktig del av samhällelig riskanalys. Riskbedömning, en vetenskaplig verksamhet, blir inte trovärdig om den inte är fri från riskhanteringens värderingar; riskhantering, som är värdebaserad och riktad mot vad som är bäst för samhället, ska å sin sida inte utföras vetenskapligt. Argumentationen visar hur problematiskt det är att hålla riskbedömning och riskhantering åtskilda. Att skapa trovärdiga riskanalyser genom att separera riskbedömning och riskhantering verkar inte vara en framkomlig väg.



Gustaf Östberg avslutar boken med en reflektion kring statistiska underlag, ofullständighet och determinism. Kapitlet är uppbyggt kring de reaktioner en uppsats om oklarheten i övergången från probabilistiska till deterministiska ståndpunkter väckt bland olika granskare. Flera av dem som varit avvisande tycks ha känt olust inför att oklarheten inte kan redas ut på grundval av gängse rationalistiska föreställningar.



Risk och det levande mänskliga har utgivits med bidrag från Vetenskapsrådet.



Johannes Persson







Åsa Boholm är verksam vid Göteborgs universitet som professor i socialantropologi på Förvaltningshögskolan och forskningsledare vid Centrum för Forskning om Offentlig Sektor (CEFOS). Ett av hennes forskningsintressen är att studera hur riskfrågor formuleras och kommer till uttryck i samhället utifrån skilda perspektiv och uppfattningar.



Ingar Brinck är docent i teoretisk filosofi vid Lunds Universitet. Hon forskar i språkfilosofi och kognitionsvetenskap om kontextberoende kognition och kommunikation.



Melissa Finucane är psykolog och forskar för närvarande vid Kaiser Permanente Hawaii Center for Health Research. Två av hennes forskningsintressen är förhållandet mellan kognition och emotion i mänskligt beslutsfattande samt sociokulturella värdens betydelse för miljö-, hälso- och ekonomiska risker.



Peter Gärdenfors är professor i kognitionsforskning vid Lunds Universitet. Hans främsta forskningsområden är teorier om begreppsbildning och tänkandets evolution.



Sören Halldén är emeritus och var professor i teoretisk filosofi i Lund 1964 – 1988. Han har bland annat arbetat med frågor som gäller sannolikhet och beslut.



Sven Ove Hansson är professor i filosofi och chef för KTHs filosofienhet.



Anna-Sofia Maurin är forskarassistent i teoretisk filosofi vid Lunds Universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är metafysik med inriktning mot teorier om egenskaper samt dynamisk ontologi.



Johannes Persson är universitetslektor och prefekt vid filosofiska institutionen vid Lunds Universitet. Han har bland annat intresserat sig för hur man ska förstå riskobjekt och vilken roll kunskapsrisker har.



Lena Wahlberg är jur. kand. och doktorand i rättsvetenskap vid Lunds Universitet. I sin avhandling undersöker hon skillnader mellan juridiska och naturvetenskapliga strategier för att hantera osäkerhet.



Niklas Vareman är doktorand i teoretisk filosofi vid Lunds Universitet. Han är verksam inom det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”Riskforskning med inriktning på begreppsutveckling och vetenskapsteoretisk begreppsanalys”.



Gustaf Östberg är professor emeritus i konstruktionsmaterial vid Lunds Universitet. Han har varit forskare i riskhantering på en tjänst vid Kollegiet Människa och Miljö som finansierats av Forskningsrådsnämnden.

• editor: Brinck, Ingar ; Halldén, Sören ; Maurin, Anna-Sofia and Persson, Johannes
• organization: Theoretical Philosophy
• publishing date: 2005
• type: Book/Report
• publication status: published
• subject: Philosophy
• keywords: risk, kunskapsteori, riskkommunikation, beslutsteori
• publisher: Bokförlaget Nya Doxa
• ISBN: 91-578-0455-9
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• id: e363efcb-94da-4d5b-a8b8-ec0e0790891e (old id 540334)
• alternative location: http://www.nya-doxa.se/
• date added to LUP: 2016-04-04 11:03:55
• date last changed: 2021-03-15 02:30:45