Advanced

Youth - the future manpower. Studies on unemployment, quality of life and work attitudes.

Axelsson, Lars LU (2005)
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

Arbetslivet är en av de viktigaste delarna i människors livssituation och ett av de viktigaste incitamenten för välfärden i ett samhälle. Stora förändringar har skett för ungdomar beträffande arbetslivet och inträdet i arbetslivet under de senaste decennierna. Bl.a. de stora förändringarna gör att ny kunskap krävs för att ge möjlighet att stärka ungdomarna i deras inträde på arbetsmarknaden men också för att ge möjlighet till fortsatt arbete för ett välfärdssystem, vilket bygger på att den s.k. arbetslinjen upprätthålls. Studier av arbetslöshet, livskvalitet och attityder till arbete kan därför anses viktiga.



Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars... (More)
Popular Abstract in Swedish

Arbetslivet är en av de viktigaste delarna i människors livssituation och ett av de viktigaste incitamenten för välfärden i ett samhälle. Stora förändringar har skett för ungdomar beträffande arbetslivet och inträdet i arbetslivet under de senaste decennierna. Bl.a. de stora förändringarna gör att ny kunskap krävs för att ge möjlighet att stärka ungdomarna i deras inträde på arbetsmarknaden men också för att ge möjlighet till fortsatt arbete för ett välfärdssystem, vilket bygger på att den s.k. arbetslinjen upprätthålls. Studier av arbetslöshet, livskvalitet och attityder till arbete kan därför anses viktiga.



Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet, och faktorer som är relaterade till arbetslöshet. Variablerna livskvalitet, hälsa, självkänsla och socialt stöd fokuserades särskilt. Syftet var också att erhålla kunskap om ungdomars attityder till arbete, samt faktorer som är relaterade till sådana attityder.



I den första studien fördjupas kunskapen kring det faktum att arbetslösa ungdomar har sämre mental hälsa än dem som studerar eller arbetar. Resultaten baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar i åldern 20?25 år som varit arbetslösa i minst tre månader och en slumpmässigt vald referensgrupp med 357 ungdomar i samma ålder, som arbetade eller studerade. Ungdomarna erhöll en postenkät, vilken i huvudsak innehöll frågor om hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. Svarsfrekvensen i den här studien var 72 %. Med hjälp av en faktoranalys fastställdes vilka symtom som utifrån en tidigare använd symtomlista var att betrakta som mentala ohälsosymtom. I mental hälsa ingick de sex symtomen gråtmildhet, att känna sig nere och dyster, sömnsvårigheter, rastlöshet, allmän trötthet och irritation. Symtomen att känna sig nere och dyster samt rastlöshet var vanligare förekommande bland arbetslösa män och kvinnor. De sex symtomen utgjorde ett mentalt hälsoindex (0?6 symtom). Arbetslösa män och kvinnor hade högre index (fler mentala hälsosymtom) i jämförelse med de som arbetade eller studerade. För männen medelvärde 2.67 jämfört med 2.10 och för kvinnorna medelvärde 3.42 jämfört med 2.84. Ungdomarnas sociala stöd var relaterat till nivån av mental hälsa. Stödet från föräldrarna framstod som det viktigaste, speciellt bland männen. Färre arbetslösa män jämfört med män som arbetade eller studerade hade väldigt bra föräldrastöd (53 % jämfört med 76 %). De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och dessutom låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Bland de arbetslösa kvinnorna som inte hade mycket bra stöd från föräldrarna, och som dessutom hade låg självkänsla, var det 76 % som också hade rapporterat tre eller fler mentala hälsosymtom. Studien betonar att det finns starka skäl att uppmärksamma ungdomars mentala hälsostatus, inte minst i gruppen arbetslösa. Arbetslösheten har ökat dramatiskt under senare halvan av 1990-talet, för att sedan under några år stagnera något, men för närvarande ökar andelen arbetslösa ungdomar igen. Det är angeläget att få ny kunskap om faktorer som är relaterade till arbetslösa ungdomars hälsa, för att kunna möta deras behov och för att kunna ge stöd och råd i arbetslöshetssituation.



I samma studie undersöktes ungdomarnas livskvalitet. Resultaten balanserar bilden av ungdomsarbetslöshet som något enbart negativt. Visserligen visar resultaten att arbetslösa ungdomar har sämre livskvalitet än de som arbetar eller studerar, men majoriteten rapporterade ändå bra livskvalitet. Resultaten visar dock att variationerna i livskvalitet var stora. 35 % uppgav att livskvaliteten blivit sämre, 41 % att den var oförändrad och 24 % ansåg att deras livskvalitet blivit bättre sedan de blivit arbetslösa. Bra livskvalitet är i den här studien relaterad till bra hälsa, hög självkänsla, att vara nöjd med sin fritid och att ha bra möjligheter att fatta egna beslut om sin framtid. En förändring av livskvaliteten till det bättre är relaterat till hög självkänsla och att ha bra sociala kontakter utanför familjen. Studien belyser därmed att det finns betydande skillnader i livskvalitet bland arbetslösa ungdomar. De som rapporterat sämre hälsa, som exempelvis nervösa besvär, har sämre livskvalitet och kan behöva extra uppmärksamhet och stöd jämfört med andra. Även de som har rapporterat låg självkänsla är en grupp som har sämre livskvalitet i jämförelse med andra i arbetslöshetsgruppen. Vidare framstår det som viktigt att ungdomarna är nöjda med sin fritid och sin autonomi, vilket är relaterat till bra livskvalitet. Resultaten betonar betydelsen av att ta till vara ungdomarnas egna resurser och den egna kapaciteten. Ett sätt är att identifiera individuella resurser, utifrån individuella program, i relation till personlig utveckling, skola och arbetsliv.



Den första studien följdes upp med en kvalitativ studie och det empiriska materialet innefattade intervjuer med 16 ungdomar i åldern 20?24 år, som också varit arbetslösa i minst tre månader. Syftet med den här studien var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet. För att skaffa djupare kunskap om ungdomarnas livssituation valdes en kvalitativ ansats. Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. Utifrån tolkningar av intervjusvaren framstår livskvalitet som ett utfall av upplevelse och handling i arbetslöshetssituationen. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling presenteras. Typologin består av dem som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Individerna i de olika grupperna uppvisar stora skillnader i livskvalitet. De som kämpade för att förändra sin situation ansåg att sysselsättning och aktivitet är viktiga faktorer för en bra livskvalitet. Individerna i den här gruppen hade stora krav på att finna ett jobb som de ansåg passande. De var aktiva som arbetssökande, men samtidigt frustrerade i sökandet efter ett jobb. Optimisterna hade bra självförtroende och stora planer angående sin egen framtid och ansåg dessutom att de klarade av sin arbetslöshetssituation på ett bra sätt. Gruppen utsatta hade dålig livskvalitet; de ansåg att det var nödvändigt att ha ett jobb för att också ha en bra livskvalitet. Deras upplevelse av arbetslöshetssituationen var negativ, vilket kännetecknades av dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en dålig ekonomisk situation. De obekymrade prioriterade sådana dimensioner i livet som att ?ha ett bra liv och att ha roligt?. De var ganska obekymrade över att vara arbetslösa. De var inte hellre speciellt bekymrade över sin ekonomiska situation och inte särskilt aktiva som arbetssökande. Resultaten i den här studien bidrar till ökad kunskap om faktorer och omständigheter som påverkar arbetslösa ungdomars livssituation och livskvalitet. Den varierande bilden av ungdomarnas upplevelse av arbetslöshet, men också deras agerande som arbetslösa, kan utgöra kunskap som är värdefull i mötet med arbetslösa ungdomar. Dessutom utgör resultaten ett viktigt incitament för ytterligare forskning inom området.



Den tredje studien fokuserar på gymnasieungdomars attityder till arbete. Resultaten baseras på en enkätstudie bland 606 gymnasieungdomar i sista årskursen, och så många som 91 % (551) valde att delta i studien. En enkät som kunde besvaras anonymt delades ut i skolan. Enkäten innehöll bl.a. frågor om livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och attityder till arbete. Utifrån resultaten i en faktoranalys framkom att arbetsmoral och generell attityd till arbete är två olika dimensioner av attityder till arbete. Arbetsmoral definieras i den här studien utifrån fyra olika påståenden om arbetets betydelse för samhället och om att utnyttja arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringssystemet. Generell attityd till arbete mäts utifrån ett index av svaren på tre frågor om betydelsen av att ha ett bra liv, att ha roligt, att ha fritid i relation till att ha ett arbete. Multivariata analyser visade att positiva erfarenheter av arbetslivet, bra livskvalitet, hög känsla av sammanhang, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till arbetsmoral. Praktiskt program, positiva erfarenheter av gymnasieperioden, bra stöd från båda föräldrarna, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till generell attityd till arbete. Med utgångspunkten att attityder till arbete är betydelsefulla för utvecklingen av den s.k. arbetslinjen i samhället, och därmed också för välfärdssystemet i stort, framstår resultaten i den här studien som viktiga. Ökad kunskap om sådana faktorer kan öka möjligheterna att stödja ungdomars övergång till arbetslivet, viket kan antas ha betydelse för utvecklingen av arbetslinjen och för välfärden.



Sammanfattningsvis kan sägas att omfattningen av ungdomarbetslösheten, samt ungdomars livskvalitet och deras attityder till arbete har betydelse för samhällsutvecklingen och för utvecklingen av folkhälsan. I den här avhandlingen framgår att upplevelserna av arbetslöshet kan vara både positiva och negativa. Individuella faktorer som livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och föräldrastöd har betydelse för både upplevelser av arbetslöshet och attityder till arbete. Sådana faktorer kan antas ha stor betydelse för ungdomars möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden och bör därför beaktas dels när konkreta arbetsmarknadspolitiska åtgärder genomförs, men också i diskussionen, planeringen och utvärderingen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att öka förståelsen, och därigenom stärka ungdomarnas övergång till arbetslivet, är det viktigt att skapa utrymme för den enskilde individen att själv identifiera sina behov, genom att skapa individuella program i relation till personlig utveckling, utbildning, färdigheter, intresse och attityder. (Less)
Abstract
The aim was to gain knowledge of experiences of unemployment in young adults with special regard to quality of life (QOL) and to highlight work attitudes and related factors among adolescents. Three studies were performed in Kristianstad municipality, Sweden.



In Study 1, a questionnaire was sent in 1998 to 264 unemployed young adults (md=22 years, range 20?25) and to a control group of 528 randomly selected young adults who were studying or working. In Study 2, interviews with 16 unemployed young adults(md=22 years, range 20?24) were performed. In Study 3, 606 students in upper secondary school (md=18, range 18?22) were invited to participate in a questionnaire study.



In Study 1, the prevalence of... (More)
The aim was to gain knowledge of experiences of unemployment in young adults with special regard to quality of life (QOL) and to highlight work attitudes and related factors among adolescents. Three studies were performed in Kristianstad municipality, Sweden.



In Study 1, a questionnaire was sent in 1998 to 264 unemployed young adults (md=22 years, range 20?25) and to a control group of 528 randomly selected young adults who were studying or working. In Study 2, interviews with 16 unemployed young adults(md=22 years, range 20?24) were performed. In Study 3, 606 students in upper secondary school (md=18, range 18?22) were invited to participate in a questionnaire study.



In Study 1, the prevalence of three or more mental health symptoms was 41% in males and 60% in females. Unemployed reported lower mental health than controls. In unemployed females, without very good parental support and with low self-esteem, 76% had three or more mental health problems. Unemployed had lower QOL than controls. However, this picture seemed diversified as 35% reported that QOL had become worse, 41% reported unchanged QOL and 24% reported that QOL had become better since unemployment started.



In Study 2, the variation in experiences of unemployment was established in more depth by the qualitative research approach. Perception and action were constituents of QOL among unemployed young adults and QOL was regarded as an outcome of these two dimensions. Perception and action varied greatly, and four groups with substantial differences in QOL were identified: fighters, optimists, exposed and unworried subjects.



Study 3 focused on work attitudes. Two separate dimensions of work attitudes were found: work ethics (WE), including attitudes to using the social welfare system, and general work attitudes (GWA), including the general attitude towards work and life as a context. Being female, having very positive work experiences, having good QOL, high SOC and good subjective health were positively related to WE. Being female, studying on a practical programme, being content with the school period, having high SOC and very good parental support were positively related to GWA.



This thesis shows that unemployment is experienced in various ways, and these experiences are not only negative. Individual factors such as QOL, SOC, health and parental support are of importance to both unemployment experiences and attitudes to work. Consequently, when the purpose is to increase young adults? possibilities to participate in working life, it can be argued that strategies where the focus is on the individual perspective instead of the collective approach are relevant.



Key words: Young adults, adolescents, health, quality of life, unemployment, work ethics, work attitudes, sense of coherence, social support, self-esteem.



© Lars Axelsson, 2005



Printed by Media Tryck printing office, Lund, Sweden



ISBN 91-85439-65-7 (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Borgquist, Lars, General Medicine, Public Health.
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
Self-esteem, Social medicine, Socialmedicin, samhällsmedicin, Social support, Work attitudes, Sense of coherence, Work ethics, Unemployment, Quality of life, Health, Young adults, Adolescents
pages
114 pages
publisher
Department of Clinical Sciences, Lund University
defense location
Aulan,Medicinskt Forskningscentrum,ingång 59, Universitetssjukhuset MAS, Malmö
defense date
2005-09-23 09:00
ISSN
1652-8220
ISBN
91-85439-65-7
language
English
LU publication?
yes
id
6c09b0e1-6205-4a1d-92ab-a667a3c1d8e6 (old id 545288)
date added to LUP
2007-09-10 09:37:58
date last changed
2016-09-19 08:44:56
@phdthesis{6c09b0e1-6205-4a1d-92ab-a667a3c1d8e6,
  abstract     = {The aim was to gain knowledge of experiences of unemployment in young adults with special regard to quality of life (QOL) and to highlight work attitudes and related factors among adolescents. Three studies were performed in Kristianstad municipality, Sweden.<br/><br>
<br/><br>
In Study 1, a questionnaire was sent in 1998 to 264 unemployed young adults (md=22 years, range 20?25) and to a control group of 528 randomly selected young adults who were studying or working. In Study 2, interviews with 16 unemployed young adults(md=22 years, range 20?24) were performed. In Study 3, 606 students in upper secondary school (md=18, range 18?22) were invited to participate in a questionnaire study.<br/><br>
<br/><br>
In Study 1, the prevalence of three or more mental health symptoms was 41% in males and 60% in females. Unemployed reported lower mental health than controls. In unemployed females, without very good parental support and with low self-esteem, 76% had three or more mental health problems. Unemployed had lower QOL than controls. However, this picture seemed diversified as 35% reported that QOL had become worse, 41% reported unchanged QOL and 24% reported that QOL had become better since unemployment started.<br/><br>
<br/><br>
In Study 2, the variation in experiences of unemployment was established in more depth by the qualitative research approach. Perception and action were constituents of QOL among unemployed young adults and QOL was regarded as an outcome of these two dimensions. Perception and action varied greatly, and four groups with substantial differences in QOL were identified: fighters, optimists, exposed and unworried subjects.<br/><br>
<br/><br>
Study 3 focused on work attitudes. Two separate dimensions of work attitudes were found: work ethics (WE), including attitudes to using the social welfare system, and general work attitudes (GWA), including the general attitude towards work and life as a context. Being female, having very positive work experiences, having good QOL, high SOC and good subjective health were positively related to WE. Being female, studying on a practical programme, being content with the school period, having high SOC and very good parental support were positively related to GWA.<br/><br>
<br/><br>
This thesis shows that unemployment is experienced in various ways, and these experiences are not only negative. Individual factors such as QOL, SOC, health and parental support are of importance to both unemployment experiences and attitudes to work. Consequently, when the purpose is to increase young adults? possibilities to participate in working life, it can be argued that strategies where the focus is on the individual perspective instead of the collective approach are relevant.<br/><br>
<br/><br>
Key words: Young adults, adolescents, health, quality of life, unemployment, work ethics, work attitudes, sense of coherence, social support, self-esteem.<br/><br>
<br/><br>
© Lars Axelsson, 2005<br/><br>
<br/><br>
Printed by Media Tryck printing office, Lund, Sweden<br/><br>
<br/><br>
ISBN 91-85439-65-7},
  author       = {Axelsson, Lars},
  isbn         = {91-85439-65-7},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {Self-esteem,Social medicine,Socialmedicin,samhällsmedicin,Social support,Work attitudes,Sense of coherence,Work ethics,Unemployment,Quality of life,Health,Young adults,Adolescents},
  language     = {eng},
  pages        = {114},
  publisher    = {Department of Clinical Sciences, Lund University},
  school       = {Lund University},
  title        = {Youth - the future manpower. Studies on unemployment, quality of life and work attitudes.},
  year         = {2005},
}