Urinary and faecal incontinence among older women and men in relation to other health complaints, quality of life and dependency

Abstract

Aim: The aim of this thesis was to investigate type, degree and patterns of health complaints, need for help and health-related quality of life across gender among persons aged 75?105 as well as to identify how patterns of health complaints, gender, age and socio-economic factors related to need for help with daily activities and quality of life (Paper I). The aim was also to investigate the prevalence of self-reported symptoms of urinary, faecal and double incontinence among men and women aged 75 and above, and to identify how other health complaints and quality of life relate to incontinence symptoms (Paper II). Furthermore urinary symptoms and their influence on daily life among elderly (75+) women and men were compared in a sample that previously reported having incontinence and/or other urinary symptoms. A further aim was to find underlying structures of urinary symptoms and to identify symptoms which had an impact on seeking medical help and need for help in daily activities (Paper III). The aim of the fourth study was to compare faecal incontinence and related bowel symptoms in relation to gender and being dependent or not (aged 75 and above) and to identify which bowel symptoms predicted help seeking, dependency and low quality of life (Paper IV).



Design: A cross-sectional design in a randomly selected sample of 8500 persons 75 years and above in four age groups of five-year intervals. They received a postal questionnaire including questions about health, socio-economy, quality of life and need for help in daily activities. In the follow-up persons received another postal questionnaire with focused questions depending on previous reported health complaints. Those needing help in daily activities once a week or more were visited in their own homes and interviewed face to face. The first sample (Papers I, II) included 4277 persons, mean age for women 84.3 and for men 82.7 years. The second sample (Paper III) included 771 persons who had reported difficulties controlling urine or other urinary problems. The sample in Paper IV included 248 persons who had reported difficulties controlling stool.



Result: Coexisting health complaints, i.e. multi-complaints, had impact on QoL as well as on dependency. The patterns of health complaints could be understood from a functional perspective. Problems in communication, mobility and psychosocial functions were those most common and with the highest severity. Women were especially affected as they had more health complaints in functions that were related to help in ADL and to low QoL. Furthermore the prevalence of urinary, faecal and double incontinence was high in all age groups and higher with more advanced age. Incontinence had a negative impact on quality of life and increased need for help in daily activities, and those with double incontinence were the most affected. Among those with urinary problems the character of symptoms differed in storage or voiding symptoms among men and women. However, the influence on social life, avoidance of places and situations and the impact on the whole life seemed equal. Less than 50% had sought medical help for their symptoms and few wore protective aids, especially men. Diarrhoea, constipation, incomplete emptying and laxative use were common among those who reported faecal incontinence, and few had sought medical help or wore protection.



Conclusion: Patterns of health complaints indicated problems on a functional level of importance for need for help in daily activities as well as quality of life. Mobility, psychosocial, communication and elimination problems were strongly related to dependency and low health-related QoL. Women seem to be more at risk as they were more often affected in three of these functions and thus more often dependent and had lower QoL. Women also seemed to have more additional negative socio-economic factors. Dysfunctions that were most common should be focused on and interventions aiming to reduce such complaints are of high priority. Overall urinary and bowel functions seem to be equally as important as incontinence per se and therefore a wider perspective when investigating these symptoms would benefit decisions about investigations and help. Men and women have different needs and none of them should be overlooked. There is a risk that men are neglected as incontinence is regarded as a female problem. Urinary, faecal and double incontinence were common conditions but also other urinary and bowel problems, and few had sought help although they reported considerable problems. All urinary problems as well as bowel-related problems seemingly interacted and had equal effect on daily life and quality of life. Therefore those areas should preferably be seen together and not separately.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Äldre människor har ofta många hälsoproblem som t.ex. svårigheter att gå, se, höra, smärta och inkontinens men hur vanligt det är bland de allra äldsta är lite under¬sökt. De olika hälsoproblemen kan finnas samtidigt och i särskilda mönster men få studier har gjorts om detta. När ett hälsoproblem läggs till ett annat kommer det kanske till en punkt när behov av hjälp är nödvändigt för att klara dagliga aktivi¬teter och detta kan vara avgörande för behov av vård i hemmet eller på institution. Vilka faktorer som bidrar till denna ?vändpunkt? är dock inte klart. Inkontinens betyder egentligen läckage av urin eller avföring, men få studier har belyst bägge problemen i de högre åldrarna och bland både kvinnor och män, även om vissa studier påpekar att problemet är vanligt även hos män och påverkar livskvalitet negativt. Det övergripande syftet med denna avhandling var därför att undersöka förekomst av hälsoproblem och inkontinens bland kvinnor och män 75 år och äldre. Dessutom var syftet att undersöka urin- och avföringsbesvär och dess relation till andra hälsoproblem, livskvalitet, dagligt liv, hjälpsökande och beroende.



Studierna genomfördes som en populationsstudie i södra Sverige. Datainsamlingen gjordes från hösten år 1999 fram till september år 2000 i en grupp av slumpmässigt urval i åldersgrupperna 75?79, 80?84, 85?89 och 90 år och äldre. Urvalets storlek syftade på att få ett tillräckligt antal beroende av hjälp i dagligt liv även i de yngre åldersgrupperna. Därför ingick fler i de yngre åldersgrupperna jämfört med de äldre. De som svarade, både män och kvinnor, att de hade någon form av besvär som urin- eller avföringsinkontinens eller andra urinvägsbesvär fick en uppföljande enkät om symtomens art. De som var oberoende fick en postenkät och de som var beroende av hjälp en gång i veckan eller mer uppsöktes för en personlig intervju med samma frågor.



Delstudie 1: Hälsoproblem hos personer 75 år och äldre i relation till livskvalitet och hjälpbehov.



Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av vanliga symtom/besvär hos personer över 75 år samt att undersöka om det fanns skillnader mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. Dessutom undersöktes samband mellan olika sym¬tom utifrån ett funktionellt perspektiv. Urvalet bestod av 4277 personer som be¬svarat en postenkät som distribuerats till 8500 personer boende i Skåne. Urvalet av personer skedde stratifierat för ålder i åldersgrupperna 75?79, 80?84, 85?89 och 90 år och äldre, d.v.s. i fyra åldersgrupper. Medelåldern var 84,3 år för kvinnor och 82,7 år för män. Enkäten innehöll frågor om socioekonomi, behov av hjälp i dagligt liv, livskvalitet och hälsa. Som livskvalitetsinstrument användes SF-12 som om¬fattar två komponenter av hälsorelaterad livskvalitet, mental och fysisk (MCS och PSC). De vanligaste sjukdomarna, hämtade från Socialstyrelsens klassifikation av sjuk¬doms¬grupper, besvarades med ja eller nej. De vanligaste hälsoproblemen under den senaste tre¬månaders¬perioden var inspirerad av Tibblins fråge¬formulär, totalt 30 hälsoproblem, som i denna studie besvarades på en fyr¬gradig skala från lite till mycket besvär.



Resultaten visade att kvinnor rapporterade fler hälsoproblem jämfört med män (9,5 jämfört med 9,0) och fler sjukdomar (2,1 jämfört med 1,9). Kvinnors hälso¬relaterade livskvalitet var också signifikant lägre, både fysisk (35,8 jämfört med 40,1) och mental (49,4 jämfört med 51,7), jämfört med män. De som var beroende av hjälp i dagliga aktiviteter hade också lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med dem som inte behövde hjälp. De 30 olika hälsoproblemen analyserades med s.k. faktoranalys för att identifiera mönster snarare än enskilda problem och den resulterade i sex områden av hälsoproblem. Dessa var relaterade till kommunika¬tion, mobilitet, elimination, psykosociala prob¬lem, andning/cirkulation och mat¬smältning. Av dessa var kommunikation, mobilitet och psykosociala problem vanligast förekommande. Dessa områden av hälsoproblem användes också för att undersöka faktorer som förklarade låg hälso¬relaterad livskvalitet och beroende. Den statistiska analysen visade att mobilitets- och matsmältningssymtom var de största risk¬faktorerna för låg fysisk livskvalitet medan psykosociala och digestions¬relaterade problem förklarade låg mental livskvalitet. Mobilitets- och eliminationsproblem var de största risk¬faktorerna för beroende i personliga aktiviteter i dagligt liv (PADL) och kommunikationsproblem för beroende av instrumentella aktiviteter i dagligt liv (IADL) efter ålder och kvinnligt kön. Resultaten demonstrerar dels den höga före¬komsten av olika hälsoproblem bland äldre, dess relation till livskvalitet och betydelsen av att se till flera problem samtidigt då de interagerar med varandra och därmed kan såväl positivt som negativt influera varandra.



Delstudie 2: Urin- och avföringsinkontinens bland män och kvinnor 75 år och äldre, i relation till andra hälsoproblem och livskvalitet.



Denna studie syftade till att undersöka förekomst av urin- och avföringsinkontinens hos äldre och även att undersöka hur dessa symtom var relaterade till andra hälso¬problem och livskvalitet. Urvalet bestod av 4277 personer i åldrarna från 75 år och uppåt och var detsamma som i delstudie 1. Materialet delades in i grupper be¬stående av dem som uppgav urininkontinens, dem som uppgav avföringsinkonti¬nens och dem med dubbel inkontinens, d.v.s. både urin- och avföringsinkontinens, och dessa jämfördes med dem som inte hade några inkontinenssymtom. Den tidigare genom¬förda faktoranalysen som gett upphov till områden av hälsoproblem (arbete I) användes för att undersöka vilka hälsoproblem som förklarade urin-, avförings- och dubbel inkontinens. Resultaten visade en förekomst av urininkonti¬nens på 39 % totalt, vanligare hos kvinnor än män. Totalt uppgav 16,9 % (lika bland kvinnor och män) avföringsinkontinens och 14,5 % dubbel inkontinens (lika bland kvinnor och män). Jämförelser mellan dem med olika typer av inkontinens och med dem som inte hade inkontinens visade att alla med inkontinens, oavsett typ, hade lägre livskvalitet i dimensioner som fysisk, mental, nuvarande och livs¬loppskvalitet än dem som inte hade inkontinens. De hade också i större utsträck¬ning behov av hjälp i dagligt liv, personlig och instrumentell aktivitet i dagligt liv (PADL, IADL), och hade fler rapporterade fallolyckor, fler mediciner, större antal andra hälsoproblem och sjukdomar än dem som inte hade inkontinens. De som uppgav att de hade dubbel inkontinens var den värst utsatta gruppen avseende antal andra hälsoproblem, livskvalitet och beroende jämfört med dem som enbart hade urin- eller avföringsinkontinens. Kommunikationsrelaterade och mobilitetsrela¬terade hälsoproblem förklarade starkast urininkontinens medan diarré förklarade avföringsinkontinens. När det gäller dubbel inkontinens var diarré den starkaste förklarande faktorn tillsammans med kommunikations- och mobilitetsproblem. Studien är unik så till vida att förekomst av urin och avföringsinkontinens vanligen inte undersökts samtidigt och särskilt inte samtidigt hos män och kvinnor i dessa ålders¬grupper. Resultaten understryker betydelsen av att inte utgå från att inkontinens bland äldre är ett unikt kvinnligt problem och måhända kan den samtidiga före¬kom¬sten av urin- och avföringsinkontinens bidra till nya infalls¬vinklar på förståelsen och behandlingen av dessa problem. Betydelsen av dessa hälsoproblem och deras relation till äldres livskvalitet bör inte heller underskattas.



Delstudie 3: Äldre kvinnor och män med urinvägsbesvär ? hjälpsökande, beroende och inverkan på dagligt liv.



Syftet med denna studie var att jämföra förekomst av urinbesvär och deras påverkan på dagligt liv bland kvinnor och män (75+) som rapporterat svårighet att hålla urin, andra urinvägsbesvär eller både och. Syftet var också att identifiera förklarande mönster och samband av olika urinvägsbesvär, och att identifiera vilka som har betydelse för att söka hjälp och att vara beroende av hjälp för dagligt liv. Urvalet bestod av 771 personer som besvarat ett frågeformulär riktat till dem som i tidigare studie rapporterat urininkontinens och/eller andra urinvägsbesvär (n=1881). Det frågeformulär som användes är väl känt, Bristol Female Lower Urinary Tract Symptom questionnaire (BF-LUTS), utvecklat för att användas till kvinnor. Till männen användes International Continence Society male questionnaire (ICS-male). Anledningen till att två olika formulär användes var att det inte fanns något könsneutralt formulär att tillgå. I analysen användes de frågor som var lika i de båda formulären.



Resultaten visade att urinvägsbesvär kunde kategoriseras i följande områden: miktion, lagring, smärta, frekvens och dagligt liv. Män, kvinnor, de med inkonti¬nens och de med andra urinvägsbesvär rapporterade samma grad av besvär till följd av många miktionstillfällen dag och natt, samt hur besvären inverkade på det dagliga livet. Däremot hade männen mer miktionsbesvär och kvinnor mer besvär med att lagra urin. Trots att män och kvinnor hade olika typer av besvär var det ingen skillnad i deras uppfattning om hur besvären påverkade socialt liv, att undvika platser och situationer på grund av sina urinvägsbesvär. Endast 43,3 % av respondenterna hade sökt hjälp för sina symtom. Miktionsfrekvens var, av alla urinbesvären, den starkaste förklarande faktorn för beroende av andra för hjälp i dagligt liv oavsett ålder och kön. Besvärens inflytande på dagligt liv, lagrings¬relaterade symtom och smärta förklarade huruvida de valde att söka hjälp för miktions¬problemen. Studiens betydelse ligger främst i att den indikerar att skillnaderna mellan män och kvinnor måhända är mindre än förväntat, i dessa åldrar. Dessutom visar den att andra urinvägsbesvär än inkontinens har lika stor inverkan på det dagliga livet som inkontinens. Betydelsen ligger också i att den bekräftar föreställ¬ningen om att äldre personer oftast inte söker hjälp för dessa problem och därmed kvarstår i en del fall onödig inskränkning av det dagliga livet och deras livskvalitet.



Delstudie 4: Avföringsproblem bland personer 75 år och mer som hade besvär av avföringsinkontinens i relation till, hjälpsökande, beroende och livskvalitet.



Syftet med denna studie var att jämföra avföringsinkontinens och relaterade mag-tarm symtom mellan kvinnor och män och mellan dem som var beroende för dagligt liv i en grupp som rapporterat att de hade avföringsinkontinens. Syftet var också att undersöka vilka symtom som förklarade hjälpsökande, beroende av hjälp för dagligt liv samt låg livskvalitet. Urvalet bestod av 248 personer över 75 år (medelålder 82 år, 82,6 för kvinnor och 81,3 för män) som besvarade en uppföljande enkät riktad till 581 personer som uppgett att de hade svårighet att kontrollera avföringen. Svars¬frekvensen varierade från 29,6 % i den äldsta åldersgruppen (90+) till 57,3 % i den yngsta gruppen (75?79 år) i gruppen som var oberoende av hjälp i dagliga aktiviteter. I gruppen som var beroende av hjälp var svarsfrekvensen endast 12,9 % bland de äldsta och 59,3 % bland de yngre. Frågeformuläret innehöll frågor om mag-tarm¬funktion och avföringsinkontinens och hade tidigare använts i två kliniska verksam¬heter. Vidare användes egna konstruerade frågor som var relevanta för frågeställningen. Vid den aktuella tidpunkten fanns inga välutvecklade instrument för den aktuella befolknings¬gruppen. Frågorna angående mag-tarmbesvär analyserades med hjälp av faktor¬analys som resulterade i fyra huvudgrupper, d v s besvär med läckage, obehag, konsistens och bristande knipförmåga.



Resultaten visade att kvinnor i större utsträckning hade besvär med läckage och svag knipförmåga medan det inte fanns någon skillnad mellan kvinnor och män i de andra grup¬perna av besvär. De som var beroende av hjälp för dagligt liv hade också mer sym¬tom vad gällde läckage men också när det gällde att känna obehag. Ungefär 40 % av alla hade sökt hjälp någon gång för sina besvär och män och kvinnor skiljde sig inte åt i det fallet. Ungefär 30 % använde någon form av skydd trots att 62 % hade rapporterat att de hade läckage av avföring. Kvinnor använde skydd i högre grad än männen men hade också läckage i större omfattning. Det som förklarade hjälpsökande var obehag samt läckage förutom ålder och kön. Beroende och låg fysisk livskvalitet förklarades av obehag, ålder och kvinnligt kön medan inget av symtomen, ålder eller kön hade någon signifikant betydelse för mental livskvalitet.



Sammanfattningsvis visade studierna på fördelar med att se på hälsoproblem ur ett funktionellt perspektiv, och genom att gruppera symtom har studierna visat möjlighet att identifiera tydligare samband mellan olika typer av funktionsnedsätt¬ningar och deras relation till beroende av hjälp i dagliga aktiviteter, livskvalitet och hjälpsökande. Studierna visade att både urin- och avföringsinkontinens var mycket vanliga bland äldre personer, men också att andra urinvägs- och avförings¬relaterade besvär var vanligt förekommande. Dessutom är det få som söker hjälp för sina problem. Både män och kvinnor som var beroende av hjälp för att klara ak¬tivi¬teter i dagligt liv hade lägre livskvalitet än dem som var oberoende av hjälp oavsett typ av problem. Ett helhetsperspektiv i vården av äldre där åtgärder riktas mot funktion kan vara till hjälp i rehabilitering och för att förbättra äldres livskvalitet och fördröja beroende. Inkontinens hos äldre bör omfatta analys både för urin- och avförings¬inkontinens då de ofta förekommer samtidigt.

• author: Stenzelius, Karin
• supervisor: Ingalill Rahm Hallberg
• opponent: Professor Nordström, Gun, University of Karlstad
• organization: Department of Health Sciences
• publishing date: 2005
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Occupational Therapy
• keywords: Urinary incontinence, Aged 75 and over, Health complaints, Gerontologi, Gerontology, Faecal incontinence
• in: Doctoral Dissertations series
• volume: 2005:85
• pages: 189 pages
• defense location: Hörsal 1, Vårdvetenskapens Hus, Baravägen 3, Lund
• defense date: 2005-10-21 13:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 91-85439-87-8
• language: English
• LU publication?: yes
• additional info: K Stenzelius, A Westergren, G Thorneman and IR Hallberg. 2005. Patterns of health complaints among people 75+ in relation to quality of life and need of help. Archives of Gerontology and Geriatrics, vol 40 pp 85-102.; K Stenzelius, A Mattiasson, IR Hallberg and A Westergren. 2004. Symptoms of urinary and faecal incontinence among men and women 75+ in relation to health complaints and quality of life. vol 23 pp 211-222.; K Stenzelius, A Westergren, A Mattiasson and IR Hallberg. . Older women and men with urinary symptoms, seeking medical help, dependency and influence on daily life. (submitted); K Stenzelius, A Westergren and IR Hallberg. 2005. Bowel symptoms among persons 75+ reporting faecal incontinence in relation to help seeking, dependency and quality of life Journal of Clinical Nursing, (accepted) The information about affiliations in this record was updated in December 2015. The record was previously connected to the following departments: Division of Occupational Therapy (Closed 2012) (013025000), Department of Health Sciences (013220000)
• id: fd497683-7e8e-4577-afa1-a06798aea2c6 (old id 545466)
• date added to LUP: 2016-04-01 16:12:56
• date last changed: 2019-05-21 13:18:39