Om den relationella urbangeografins gränser : Fältanteckningar: Norra Sorgenfri, Malmö, 2019.
(2019) In KRITIK: Tidskrift för arkitektur- Abstract (Swedish)
- Samhällsplaneringen har i någon mån
alltid varit intresserad av relationella
flöden. Det bilsamhälle som cementerades
under efterkrigstidens rekordår var i
högsta grad en fråga om att styra rörelser
mellan olika platser med industrins behov
av arbetskraft som ledstjärna. Men, om
vi ser närmare var det inte bara regionplanens
trafiksystem som var relationellt.
Bostadsgården skulle skapa platser för
olika användare. Torg och stadsdelscentrum
var målpunkter för större områden.
Parker var ofta formgivna som gröna stråk
för att binda samman bostadsområden.
Och större fritidsanläggningar var designade
för aktiviteter som kunde dra till sig
besökare från ett helt... (More) - Samhällsplaneringen har i någon mån
alltid varit intresserad av relationella
flöden. Det bilsamhälle som cementerades
under efterkrigstidens rekordår var i
högsta grad en fråga om att styra rörelser
mellan olika platser med industrins behov
av arbetskraft som ledstjärna. Men, om
vi ser närmare var det inte bara regionplanens
trafiksystem som var relationellt.
Bostadsgården skulle skapa platser för
olika användare. Torg och stadsdelscentrum
var målpunkter för större områden.
Parker var ofta formgivna som gröna stråk
för att binda samman bostadsområden.
Och större fritidsanläggningar var designade
för aktiviteter som kunde dra till sig
besökare från ett helt lokalsamhälle.
Dagens dominerande stadsideal är i
mycket en reaktion på efterkrigstidens sätt
att tillhandahålla plats för relationella rörelser
av människor i, och mellan, bostadsområdet
som rumslig skala. Den nyurbanistiska
idén om en blandad och tät stad
utgår från efterkrigstidens vision om att se
och styra människors rörelser genom att
formge rum, men framhäver gatan istället
för området som en strategisk skala för att
förstå och styra dessa rörelser och uppnå
en vision av ett intensivt och sammanpressat
stadsliv. Detta allt tydligare fokus på
människors rörelser i staden utifrån gatans
”mänskliga skala” och de inramande
husen ”mjuka kanter” har vissa uppenbara
fördelar. Inte minst finns det idag en
mycket rik uppsättning designverktyg för
arkitekter och planerare att använda för
att forma denna slags relationer.
Men Sorgenfris omvandling i Malmö
belyser också några av denna modells
brister. Den mänskliga skalans raster
framstår i detta fall snarast som endimensionell.
Den gående människan blir
alltings mått, och alla problems lösning.
Det är de som ska skapa den Jane Jacobsinspirerade
trottorar-balett som ger före
detta periferi en framtida innerstadsidentitet.
Omgivande områdens socioekonomiska
segregation tas för givet, och
de kan på sin höjda kopplas ihop genom
miljöer för fotgängare.
Idén om den mänskliga skalan riskerar
också att göra att vi inte ser hur de allt
mer raffinerade verktygen för att formge
stadens offentlighet för fotgängare uttryckligen
kan användas för att iscensätta
väldigt olika slags relationella flödesgeografier.
Norra Sorgenfris offentlighet
är explicit formgiven för att boende och
arbetande ska kunna skapa täta band
till dess platsbildningar, samtidigt som
gaturummet tänks bära upp flyktigare rörelser
genom området för de som kommer
utifrån. Denna hierarki mellan olika slags
användare med olika slags relationer i den
mänskliga skalans stadsrum skulle inte
vara så utmanande om det inte vore för
att det lämnar ett problem olöst. Visionen
om spontana möten människor emellan
tänkta att ske i gatuoffentligheten i områden
som Norra Sorgenfri saluförs som lösningen
på den omgivande stadens segregation.
Inte mycket talar för att denna slags
platser, sina många kvaliteter till trots,
kan leva upp till dessa ambitioner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/5468716c-7e16-4ce3-ae66-7c7241f369ba
- author
- Pries, Johan LU ; Jönsson, Erik LU and Yigit Turan, Burcu
- organization
- publishing date
- 2019-12-12
- type
- Contribution to specialist publication or newspaper
- publication status
- published
- subject
- keywords
- relational geography, urban planning, stadsplanering, relationell geografi, stadens mellanrum, norra sorgenfri, malmö, urbangeografi
- in
- KRITIK: Tidskrift för arkitektur
- issue
- 42-43
- ISSN
- 1654-7969
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 5468716c-7e16-4ce3-ae66-7c7241f369ba
- date added to LUP
- 2019-12-17 11:37:52
- date last changed
- 2019-12-18 09:25:32
@misc{5468716c-7e16-4ce3-ae66-7c7241f369ba,
abstract = {{Samhällsplaneringen har i någon mån<br/>alltid varit intresserad av relationella<br/>flöden. Det bilsamhälle som cementerades<br/>under efterkrigstidens rekordår var i<br/>högsta grad en fråga om att styra rörelser<br/>mellan olika platser med industrins behov<br/>av arbetskraft som ledstjärna. Men, om<br/>vi ser närmare var det inte bara regionplanens<br/>trafiksystem som var relationellt.<br/>Bostadsgården skulle skapa platser för<br/>olika användare. Torg och stadsdelscentrum<br/>var målpunkter för större områden.<br/>Parker var ofta formgivna som gröna stråk<br/>för att binda samman bostadsområden.<br/>Och större fritidsanläggningar var designade<br/>för aktiviteter som kunde dra till sig<br/>besökare från ett helt lokalsamhälle.<br/>Dagens dominerande stadsideal är i<br/>mycket en reaktion på efterkrigstidens sätt<br/>att tillhandahålla plats för relationella rörelser<br/>av människor i, och mellan, bostadsområdet<br/>som rumslig skala. Den nyurbanistiska<br/>idén om en blandad och tät stad<br/>utgår från efterkrigstidens vision om att se<br/>och styra människors rörelser genom att<br/>formge rum, men framhäver gatan istället<br/>för området som en strategisk skala för att<br/>förstå och styra dessa rörelser och uppnå<br/>en vision av ett intensivt och sammanpressat<br/>stadsliv. Detta allt tydligare fokus på<br/>människors rörelser i staden utifrån gatans<br/>”mänskliga skala” och de inramande<br/>husen ”mjuka kanter” har vissa uppenbara<br/>fördelar. Inte minst finns det idag en<br/>mycket rik uppsättning designverktyg för<br/>arkitekter och planerare att använda för<br/>att forma denna slags relationer.<br/>Men Sorgenfris omvandling i Malmö<br/>belyser också några av denna modells<br/>brister. Den mänskliga skalans raster<br/>framstår i detta fall snarast som endimensionell.<br/>Den gående människan blir<br/>alltings mått, och alla problems lösning.<br/>Det är de som ska skapa den Jane Jacobsinspirerade<br/>trottorar-balett som ger före<br/>detta periferi en framtida innerstadsidentitet.<br/>Omgivande områdens socioekonomiska<br/>segregation tas för givet, och<br/>de kan på sin höjda kopplas ihop genom<br/>miljöer för fotgängare.<br/>Idén om den mänskliga skalan riskerar<br/>också att göra att vi inte ser hur de allt<br/>mer raffinerade verktygen för att formge<br/>stadens offentlighet för fotgängare uttryckligen<br/>kan användas för att iscensätta<br/>väldigt olika slags relationella flödesgeografier.<br/>Norra Sorgenfris offentlighet<br/>är explicit formgiven för att boende och<br/>arbetande ska kunna skapa täta band<br/>till dess platsbildningar, samtidigt som<br/>gaturummet tänks bära upp flyktigare rörelser<br/>genom området för de som kommer<br/>utifrån. Denna hierarki mellan olika slags<br/>användare med olika slags relationer i den<br/>mänskliga skalans stadsrum skulle inte<br/>vara så utmanande om det inte vore för<br/>att det lämnar ett problem olöst. Visionen<br/>om spontana möten människor emellan<br/>tänkta att ske i gatuoffentligheten i områden<br/>som Norra Sorgenfri saluförs som lösningen<br/>på den omgivande stadens segregation.<br/>Inte mycket talar för att denna slags<br/>platser, sina många kvaliteter till trots,<br/>kan leva upp till dessa ambitioner.}},
author = {{Pries, Johan and Jönsson, Erik and Yigit Turan, Burcu}},
issn = {{1654-7969}},
keywords = {{relational geography; urban planning; stadsplanering; relationell geografi; stadens mellanrum; norra sorgenfri; malmö; urbangeografi}},
language = {{swe}},
month = {{12}},
number = {{42-43}},
series = {{KRITIK: Tidskrift för arkitektur}},
title = {{Om den relationella urbangeografins gränser : Fältanteckningar: Norra Sorgenfri, Malmö, 2019.}},
year = {{2019}},
}