Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2022
Pettersson, Lars B. LU
and Arnberg, Harriet
LU
(2023)
- Abstract (Swedish)
- Detta är den trettonde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljö-övervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som... (More)
- Detta är den trettonde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljö-övervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det trettonde årets övervakning har resulterat i rapporter från 296 slingor och 268 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Kynisvuoma i norr. Antalet rapportörer har under 2022 varit 342 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 64 848 fjärilar av 102 arter. I medeltal har det setts 11,0 arter per punktlokal och 14,5 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2022 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. De talrikaste arterna 2022 var i tur och ordning luktgräsfjäril, slåttergräsfjäril och citronfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2022 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 83 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 21 arter jämfört med 2010, 17 arter ökade, 14 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer, har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är stabil medan miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer minskar måttligt men signifikant under perioden. Trenden för miljöindikatorn för de 20 vanligaste dagfjärilarna samt miljöindikatorn för skogsfjärilar är att dessa två grupper båda ökar måttligt och signifikant under perioden 2010–2022. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/5ad8391c-0611-4f9b-9a93-458ba13d00dd
- author
- Pettersson, Lars B.
LU
and Arnberg, Harriet
LU
- organization
- publishing date
- 2023-12-15
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 94 pages
- publisher
- Biologiska institutionen, Lunds universitet
- ISBN
- 978-91-8039-680-6
- 978-91-8039-679-0
- project
- Svensk Dagfjärilsövervakning
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 5ad8391c-0611-4f9b-9a93-458ba13d00dd
- date added to LUP
- 2024-04-03 14:38:55
- date last changed
- 2024-04-11 02:48:59
@techreport{5ad8391c-0611-4f9b-9a93-458ba13d00dd,
abstract = {{Detta är den trettonde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljö-övervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det trettonde årets övervakning har resulterat i rapporter från 296 slingor och 268 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Kynisvuoma i norr. Antalet rapportörer har under 2022 varit 342 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 64 848 fjärilar av 102 arter. I medeltal har det setts 11,0 arter per punktlokal och 14,5 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2022 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. De talrikaste arterna 2022 var i tur och ordning luktgräsfjäril, slåttergräsfjäril och citronfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2022 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 83 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 21 arter jämfört med 2010, 17 arter ökade, 14 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer, har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är stabil medan miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer minskar måttligt men signifikant under perioden. Trenden för miljöindikatorn för de 20 vanligaste dagfjärilarna samt miljöindikatorn för skogsfjärilar är att dessa två grupper båda ökar måttligt och signifikant under perioden 2010–2022.}},
author = {{Pettersson, Lars B. and Arnberg, Harriet}},
institution = {{Biologiska institutionen, Lunds universitet}},
isbn = {{978-91-8039-680-6}},
language = {{swe}},
month = {{12}},
title = {{Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2022}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/178573884/sebms_2022.pdf}},
year = {{2023}},
}