Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2020
Pettersson, Lars B. LU
; Arnberg, Harriet
LU
and Mellbrand, Kajsa
LU
(2022)
- Abstract (Swedish)
- Detta är den elfte årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man... (More)
- Detta är den elfte årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det elfte årets övervakning har resulterat i rapporter från 255 slingor och 251 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Kätkesuando i norr. Antalet rapportörer under 2020 har varit 310 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 67 306 fjärilar av 103 arter vilket är för tredje året i rad det högsta artantalet sedan övervakningen startade. I medeltal har det setts 11,1 arter per punktlokal och 14,2 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2020 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2020 var i tur och ordning citronfjäril, slåttergräsfjäril och luktgräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2020 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 88 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 24 arter jämfört med 2010, 21 arter ökade, 8 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorn för de 20 vanligaste dagfjärilarna ökar måttligt och signifikant under perioden 2010–2020. Miljöindikatorn för skogsfjärilar är stabil under perioden. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer samt miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är att dessa två grupper minskar måttligt men signifikant under perioden. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/5f837a69-0f6a-4f57-b421-eb93d52b87de
- author
- Pettersson, Lars B.
LU
; Arnberg, Harriet
LU
and Mellbrand, Kajsa
LU
- organization
- publishing date
- 2022-06-30
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 105 pages
- publisher
- Biologiska institutionen, Lunds universitet
- ISBN
- 978-91-7895-745-3
- 978-91-7895-746-0
- project
- Svensk Dagfjärilsövervakning
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 5f837a69-0f6a-4f57-b421-eb93d52b87de
- date added to LUP
- 2022-09-29 09:51:09
- date last changed
- 2023-06-13 02:56:08
@techreport{5f837a69-0f6a-4f57-b421-eb93d52b87de,
abstract = {{Detta är den elfte årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det elfte årets övervakning har resulterat i rapporter från 255 slingor och 251 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Kätkesuando i norr. Antalet rapportörer under 2020 har varit 310 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 67 306 fjärilar av 103 arter vilket är för tredje året i rad det högsta artantalet sedan övervakningen startade. I medeltal har det setts 11,1 arter per punktlokal och 14,2 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2020 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2020 var i tur och ordning citronfjäril, slåttergräsfjäril och luktgräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2020 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 88 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 24 arter jämfört med 2010, 21 arter ökade, 8 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorn för de 20 vanligaste dagfjärilarna ökar måttligt och signifikant under perioden 2010–2020. Miljöindikatorn för skogsfjärilar är stabil under perioden. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer samt miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är att dessa två grupper minskar måttligt men signifikant under perioden.}},
author = {{Pettersson, Lars B. and Arnberg, Harriet and Mellbrand, Kajsa}},
institution = {{Biologiska institutionen, Lunds universitet}},
isbn = {{978-91-7895-745-3}},
language = {{swe}},
month = {{06}},
title = {{Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2020}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/124740634/sebms_2020.pdf}},
year = {{2022}},
}