Advanced

Interventions in adult children and spouses of alcoholics. Randomized controlled trials of mental health and drinking patterns.

Hansson, Helena LU (2007) In Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2007:148
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

POPULÄRVETENSKAPLIG

SAMMANFATTNING



För varje person som har problem med alkohol berör's i genomsnitt minst ytterligare en person. Under de senaste två decennierna har medvetenheten och kunskapen om de anhöriga's situation och hur de känslomässigt kan påverka's av ett långvarigt alkoholproblem ökat.



Den stres's alkoholproblemet skapar påverkar den anhörige's samspel med både familjemedlemmar och vänner. Den anhörige löper ökad risk för såväl psykiska och psykosomatiska symptom som utvecklande av eget missbruksproblem. Att involvera nära anhöriga vid behandling av alkoholmissbruk är av stor vikt, såväl för alkoholmissbrukaren's varaktiga förbättring... (More)
Popular Abstract in Swedish

POPULÄRVETENSKAPLIG

SAMMANFATTNING



För varje person som har problem med alkohol berör's i genomsnitt minst ytterligare en person. Under de senaste två decennierna har medvetenheten och kunskapen om de anhöriga's situation och hur de känslomässigt kan påverka's av ett långvarigt alkoholproblem ökat.



Den stres's alkoholproblemet skapar påverkar den anhörige's samspel med både familjemedlemmar och vänner. Den anhörige löper ökad risk för såväl psykiska och psykosomatiska symptom som utvecklande av eget missbruksproblem. Att involvera nära anhöriga vid behandling av alkoholmissbruk är av stor vikt, såväl för alkoholmissbrukaren's varaktiga förbättring som för den anhörige's hälsa, vilket är väl dokumenterat. Antalet randomiserade studier av olika stöd riktade till anhöriga och barn till alkoholberoende individer är få i den internationella litteraturen.



Klinisk alkoholforskning, Lund's Universitet, har under de senaste 15 åren bedrivit forskning kring metoder ämnade att via interventionsprogram hjälpa anhöriga till alkoholberoende personer. Under senare år har intresset kommit att rikta's mot högskolestuderande vuxna barn till personer med alkoholproblem. Att vara student på universitetsnivå innebär att man klarat av en hel del ansvar och förväntningar tidigare i livet. Studentmiljön, med höga krav avseende studieresultat, etablerande av nya relationer och hanterande av en väl förankrad alkoholkultur, skapar dock nya förväntningar och krav på studenten. Många studenter, som pga stressymptom söker sig till studenthälsovården, ger uttryck för oro kring eget alkoholanvändande, grundad på erfarenheter från någon anhörig's alkoholproblem. Det är också många studenter som söker för oro och ångestsymptom, då de inte längre har kontroll över föräldern's alkoholproblem. Det finn's idag få behandlingsmetoder anpassade för vuxna barn till alkoholister som innefattar både eget alkoholanvändande och relationen till den missbrukande föräldern.



Denna avhandling omfattar två randomiserade kontrollerade studier av interventionsprogram.



Den första studien avser interventionsprogram riktade till män och kvinnor, som lever tillsamman's med en alkoholberoende person (artikel I och II). Studien's vetenskapliga frågeställningar har varit; a) Vilken stödform kan vara effektiv för att stödja/förbättra de anhöriga's mentala hälsa samt copingstrategi?, b) Är en längre behandlingsinsat's avseende copingstrategier mer effektiv än ett enskilt informationssamtal? och c) Fungerar behandling i grupp lika bra som individuell behandling?



Den andra studien avser program riktade till universitetsstuderande ungdomar, som vuxit upp med föräldrar med alkoholproblem (artikel III och IV). Den vetenskapliga frågeställningen för denna studie har varit; Vilken effekt kan var och en av de tre studerade interventionerna ha avseende eget alkoholanvändande, egna copingstrategier och eget välbefinnande?



Uppföljningar, vid vilka effekterna av de givna interventionerna i respektive studie utvärderat's, har genomfört's efter ett respektive två år.



Studie 1 (artikel I och II)



Genomförande

I den första studien erbjöd's 39 anhöriga till alkoholmissbrukare en av tre olika interventioner; 1) standardiserad information vid ett tillfälle, 2) fyra sessioner av träning i coping (sätt at hantera interna och externa påfrestningar) under fyra månader eller 3) 12 gruppsessioner fördelade på två tillfällen per månad under ett halvår.

Inledningsvi's genomförde's en basmätningsintervju, vilken följde's av ett standardiserat informationssamtal (60 minuter). Därefter genomförde's en randomisering till ett av de tre interventionsprogrammen. Uppföljningsmätningar har sedan genomfört's efter 12 resp. 24 månader med ett mycket högt deltagande.



Resultat

Vid 12-månadersuppföljningen hade alla tre grupperna signifikant förändrat sin copingstil och uppvisade en minskning av psykiska symptom. En tenden's till större förbättring av psykiska symptom fann's i copingträningsgruppen och i stödgruppen (p=0.1) jämfört med informationsgruppen. De tre gruppstöden skilde sig inte åt när det gäller coping och hardship.

24-månaderssuppföljningen visade att förbättringarna avseende coping-beteende, utsatthet och mentala symptom skedde huvudsakligen under de första 12 månaderna och att de förbättringar som uppnått's efter 12 månader generellt var stabila. Förändringarna avseende mentala symptom var signifikant större i de grupper som fått gruppstöd respektive copingträning än vad de var i kontrollgruppen (den grupp som endast fått information vid ett tillfälle). Förbättringen som uppnått's efter 12 månader i dessa båda grupper blev mer uttalad efter 24 månader.

Resultatet visar att information vid ett tillfälle kan vara effektiv när det gäller förändring av copingstrategier, medan en minskning av psykiska symptom tyck's kräva en längre tid's behandling.



Studie 2 (artikel III och IV)



Genomförande

I den andra studien erbjöd's universitetsstuderande ungdomar som vuxit upp med föräldrar med alkoholproblem deltagande i ett av tre interventionsprogram;

1) alkoholintervention, 2) copingintervention eller 3) en kombination av dessa.

82 studenter med denna bakgrund deltog i studien. Utvärderingen har sedan genomfört's genom uppföljande mätningar efter 12 respektive 24 månader. Deltagandet har vid båda tillfällena varit mycket högt.

Inledningsvi's genomförde's en basmätningsintervju. Utöver en personlig intervju fick studenten besvara 6 vedertagna mätinstrument. Efter detta genomförde's en stratifierad (kön, relation, psykiatrisk symptomatologi och alkoholanvändning) randomisering till ett av de tre interventionsprogrammen.



Resultat

Vid 12-månadersuppföljningen hade de två grupper som erhållit alkoholintervention en större minskning av alkoholkonsumtionen än den grupp som enbart erhållit copingintervention. Några förändringar av copingmåtten förelåg inte.

Resultaten vid 24-månadersuppföljningen visade att deltagare som erhållit både alkohol- och copingintervention, dv's. kombinationsprogrammet, hade förbättrat sitt dryckesmönster signifikant under det andra året. Denna positiva effekt av alkoholinterventionen förelåg endast i den grupp som erhållit kombinationsprogrammet. Detta tyder på att intervention kring endast alkohol inte är tillräckligt för att uppnå långtidseffekter på dryckesmönster, utan att det istället kräv's en kombination av alkohol- och copingintervention för att uppnå sådana effekter.

Några förändringar av copingvariablerna skedde inte under det andra året.



Konklusion

Resultaten som dokumenterat's i den första studien - att information vid ett tillfälle kan vara effektiv när det gäller förändring av copingstrategier, medan en minskning av psykiska symptom tyck's kräva en längre tid's behandling - utgör ett av få forskningsbidrag som visar effekterna av olika typer av intervention riktade till anhöriga till alkoholberoende personer.

Fyndet i den andra studien - att alkoholintervention är effektiv för att förändra alkoholvanorna bland universitetsstuderande vuxna barn till personer med alkoholproblem - är betydelsefullt i samband med framtida utveckling av preventiva insatser. Även den under det andra året fortsatta förbättringen avseende alkoholvanor, vilken konstaterade's för kombinationen av alkohol- och copingintervention, är av betydelse för utformningen av preventiva insatser. (Less)
Abstract
Randomized studies of various support programs for spouses and children of alcoholics are few in the international literature. This thesis comprises two randomized controlled studies of intervention programs for two family groups: spouses living with an alcoholics partner (paper I and II) and university students who have grown up with at least one parents with alcohol problems (paper III and IV). Follow-ups of the intervention programs were performed after 12 and 24 months respectively, at which the effects of the programs in each study were evaluated.

In the first study, 39 spouses of alcoholics were randomized into one of three interventions: standard information, individual coping skills training or group support.

At... (More)
Randomized studies of various support programs for spouses and children of alcoholics are few in the international literature. This thesis comprises two randomized controlled studies of intervention programs for two family groups: spouses living with an alcoholics partner (paper I and II) and university students who have grown up with at least one parents with alcohol problems (paper III and IV). Follow-ups of the intervention programs were performed after 12 and 24 months respectively, at which the effects of the programs in each study were evaluated.

In the first study, 39 spouses of alcoholics were randomized into one of three interventions: standard information, individual coping skills training or group support.

At the 12-month follow-up, all three groups had improved their coping styles, and their mental symptoms were reduced. There were tendencies of larger improvements in mental symptoms in the individual coping skills training and the group support groups compared with the standard information group. The 24-month follow-up showed that changes in mental symptoms (SCL-90) were significantly larger in the group support and coping skills training groups than in the control group. The major improvements in coping behavior, hardship and mental symptoms occurred in the first year. The stability of improvements achieved after one year was generally good.

In the second study, 82 university students with at least one parent with alcohol problems were randomized into one of three programs: alcohol intervention, coping intervention and a combination of alcohol and coping intervention. The duration per session was identical in all three programs: two hours on two occasions with one month between.

The 12 months follow-up showed that the groups receiving alcohol intervenion (the alcohol intervention program and the combination program) improved their drinking pattern significantly more than the group not receiving alcohol intervention.

No changes in coping behavior were evident. At the 24-month follow-up, the results showed that participants who had received both alcohol and coping intervention had improved their alcohol behavior more in the second follow-up year than those participants who had only received alcohol intervention or coping intervention. There were no changes in coping variables.

The results documented in the first study constitute one of the few research contributions showing the effects of various types of intervention on spouses. Similarly, intervention studies of adult children of alcoholics are unusual. The current finding that alcohol intervention is effective in reducing alcohol consumption has important preventive aspects. The second-year improvement in the effect on alcohol consumption by the combined alcohol and coping intervention is important both theoretically as well as practically. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Rydelius, Per-Anders, Department of Woman and Child Health, Child and adolescent psychiatry, Karolinska Institute, Stockholm
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
randomized controlled trials, coping behavior, university students, intervention, adult children of alcoholics, spouses of alcoholics, drinking pattern
in
Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2007:148
pages
105 pages
publisher
Clinical Alcohol Research, Department of Health Sciences, Lund University
defense location
The lecture Hall at the Clinical Research Center (CRC), University Hospital MAS, entr. 72, Malmö
defense date
2007-12-08 10:00
ISSN
1652-8220
ISBN
978-91-85897-26-1
language
English
LU publication?
yes
id
db23389f-bc55-4c32-93c3-ae74e2e0dae5 (old id 602721)
date added to LUP
2007-11-20 13:26:21
date last changed
2016-09-19 08:44:59
@phdthesis{db23389f-bc55-4c32-93c3-ae74e2e0dae5,
  abstract     = {Randomized studies of various support programs for spouses and children of alcoholics are few in the international literature. This thesis comprises two randomized controlled studies of intervention programs for two family groups: spouses living with an alcoholics partner (paper I and II) and university students who have grown up with at least one parents with alcohol problems (paper III and IV). Follow-ups of the intervention programs were performed after 12 and 24 months respectively, at which the effects of the programs in each study were evaluated.<br/><br>
 In the first study, 39 spouses of alcoholics were randomized into one of three interventions: standard information, individual coping skills training or group support.<br/><br>
 At the 12-month follow-up, all three groups had improved their coping styles, and their mental symptoms were reduced. There were tendencies of larger improvements in mental symptoms in the individual coping skills training and the group support groups compared with the standard information group. The 24-month follow-up showed that changes in mental symptoms (SCL-90) were significantly larger in the group support and coping skills training groups than in the control group. The major improvements in coping behavior, hardship and mental symptoms occurred in the first year. The stability of improvements achieved after one year was generally good. <br/><br>
 In the second study, 82 university students with at least one parent with alcohol problems were randomized into one of three programs: alcohol intervention, coping intervention and a combination of alcohol and coping intervention. The duration per session was identical in all three programs: two hours on two occasions with one month between. <br/><br>
The 12 months follow-up showed that the groups receiving alcohol intervenion (the alcohol intervention program and the combination program) improved their drinking pattern significantly more than the group not receiving alcohol intervention. <br/><br>
No changes in coping behavior were evident. At the 24-month follow-up, the results showed that participants who had received both alcohol and coping intervention had improved their alcohol behavior more in the second follow-up year than those participants who had only received alcohol intervention or coping intervention. There were no changes in coping variables. <br/><br>
 The results documented in the first study constitute one of the few research contributions showing the effects of various types of intervention on spouses. Similarly, intervention studies of adult children of alcoholics are unusual. The current finding that alcohol intervention is effective in reducing alcohol consumption has important preventive aspects. The second-year improvement in the effect on alcohol consumption by the combined alcohol and coping intervention is important both theoretically as well as practically.},
  author       = {Hansson, Helena},
  isbn         = {978-91-85897-26-1},
  issn         = {1652-8220},
  keyword      = {randomized controlled trials,coping behavior,university students,intervention,adult children of alcoholics,spouses of alcoholics,drinking pattern},
  language     = {eng},
  pages        = {105},
  publisher    = {Clinical Alcohol Research, Department of Health Sciences, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2007:148},
  title        = {Interventions in adult children and spouses of alcoholics. Randomized controlled trials of mental health and drinking patterns.},
  year         = {2007},
}