Advanced

Diabetes: Sociodemographic predictors, comorbidity and causes of death

Chaikiat, Åsa LU (2015) In Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2015:81.
Abstract (Swedish)
Popular Abstract in Swedish

I Sverige finns cirka 350 000 personer med diabetes. Motsvarande siffra i hela världen är cirka 350 miljoner människor och forskning talar för att antalet personer med diabetes kommer att öka dramatiskt under de närmsta decennierna. Den största ökningen sker i utvecklingsländer i urbana områden, till stor del beroende på livsstilsförändringar och förändringar i diet. Utvecklingen är alarmerande då diabetes ger upphov till stort lidande för individen och innebär stora kostnader för samhället genom komplikationer som leder till ökad sjuklighet och ökad dödlighet. Enligt WHO är diabetes den åttonde ledande orsaken till död i världen. Komplikationer är t.ex. hjärt-kärlsjukdom, som är den vanligaste... (More)
Popular Abstract in Swedish

I Sverige finns cirka 350 000 personer med diabetes. Motsvarande siffra i hela världen är cirka 350 miljoner människor och forskning talar för att antalet personer med diabetes kommer att öka dramatiskt under de närmsta decennierna. Den största ökningen sker i utvecklingsländer i urbana områden, till stor del beroende på livsstilsförändringar och förändringar i diet. Utvecklingen är alarmerande då diabetes ger upphov till stort lidande för individen och innebär stora kostnader för samhället genom komplikationer som leder till ökad sjuklighet och ökad dödlighet. Enligt WHO är diabetes den åttonde ledande orsaken till död i världen. Komplikationer är t.ex. hjärt-kärlsjukdom, som är den vanligaste dödsorsaken i

Sverige och globalt. Även psykisk sjukdom, t.ex. depression, är associerat med diabetes liksom ökad risk för flera cancerformer. För att undvika komplikationer är det av största vikt att minimera och behandla riskfaktorer som t.ex. förhöjda blodfetter, högt blodtryck, övervikt och fysisk inaktivitet.

Det är välkänt att socioekonomiska faktorer, såsom inkomst och utbildning, både på individnivå och bostadsområdesnivå, påverkar förekomsten av diabetes, risken för hjärt-kärlsjukdom och död. Även födelseland/etnicitet påverkar diabetesförekomsten.

Det övergripande målet för denna avhandling var att undersöka hur

bostadsområden påverkar insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom och dödlighet hos personer med diabetes och att undersöka huruvida sambandet mellan depression och diabetes skiljer sig mellan olika bostadsområden. Utöver detta undersöktes socioekonomiska och demografiska faktorers påverkan på behandlingsmål för personer med diabetes.

Avhandlingen består av fyra delarbeten. I första delarbetet (Country of birth, socioeconomic factors, and risk factor control in patients with type 2 diabetes: a Swedish study from 25 primary health-care centres. Sundquist K, Chaikiat A, León VR, Johansson SE, Sundquist J) undersöktes om sociodemografiska karakteristika hos patienter med typ 2 diabetes påverkade oddsen att nå målvärden för blodfetter och HbA1C (långtidsblodsocker). I studien ingick 5048 patienter från 25 vårdcentraler i Stockholm. Kliniska data kopplades till data från nationella befolkningsregister. Resultaten visade att mindre än 50 % nådde ovannämnda målvärden. Individer med den lägsta inkomstnivån hade lägst odds att uppnå målvärdet för HbA1c. I andra delarbetet (Neighborhood deprivation and inequities in coronary heart disease among patients with diabetes mellitus: A multilevel study of 334,000 patients. Åsa Chaikiat, Xinjun Li, Louise Bennet, Kristina Sundquist) undersöktes om oddsen för kranskärlssjukdom är högre hos patienter med diabetes som bor i utsatta bostadsområden jämfört med dem som lever i välbärgade bostadsområden. Svenska läkemedelsregistret användes för att identifiera 334 000 patienter över 30 års ålder med diabetes. Oddsen för kranskärlsjukdom var högre hos patienter med diabetes i

utsatta bostadsområden jämfört med dem som lever i välbärgade bostadsområden (även efter att hänsyn tagits till individuella sociodemografiska faktorer). I tredje delarbetet (Depression, neighborhood deprivation and risk of type 2 diabetes. Briana Mezuk, Åsa Chaikiat, Xinjun Li, Jan Sundquist, Kenneth S. Kendler, Kristina Sundquist) undersöktes sambandet mellan depression, bostadsområde och

risk för typ 2 diabetes hos 336 340 vuxna patienter från 75 vårdcentraler i Sverige. Depression och att bo i ett utsatt område var associerat med diabetes (även efter att hänsyn tagits till individuella sociodemografiska faktorer). I fjärde och sista delarbetet (Neighborhood deprivation and inequities in mortality among patients with diabetes mellitus: A multilevel study. Åsa Chaikiat,

Xinjun Li, Kristina Sundquist) undersöktes sambandet mellan dödlighet hos patienter med diabetes och typ av bostadsområde. Svenska läkemedelsregistret användes för att identifiera 367 477 patienter med diabetes som följdes för utfallsmåttet död. Oddsen för total och specifik dödlighet ökade med ökande grad av utsatthet för bostadsområdet(även efter att hänsyn tagits till individuella sociodemografiska faktorer).

Resultaten i denna avhandling kan bidra till ökad medvetenhet hos beslutsfattare och personer som arbetar i vården, om skillnader i riskfaktorkontroll, sjuklighet och dödlighet hos patienter med diabetes, mellan olika typer av bostadsområden och mellan individer med olika individuella sociodemografiska karakteristika. Fynden understryker vikten av effektiva preventiva interventioner hos patienter med diabetes, med ett särskilt fokus på de människor som är socioekonomiskt utsatta. Fortsatt forskning kring möjliga mekanismer bakom dessa fynd är av vikt för att säkerställa möjlighet till en jämlik vård och hälsa för alla patienter och för patienter med diabetes i synnerhet. (Less)
Abstract
Specific aims: To examine whether the sociodemographic characteristics of patients with type 2 diabetes affect the odds of reaching the recommended treatment goals for HbA1c and blood lipids (study 1). To investigate whether the odds of coronary heart disease are higher in patients with diabetes living in deprived neighborhoods than in those living in wealthy neighborhoods (Study 2). To examine the relationship between depression, neighborhood deprivation, and risk of type 2 diabetes (study 3). To examine the association between total and cause-specific mortality and neighborhood deprivation in patients with diabetes (Study 4).

Methods: In study 1, data from clinical records on 5048 people with type 2 diabetes from 25 primary... (More)
Specific aims: To examine whether the sociodemographic characteristics of patients with type 2 diabetes affect the odds of reaching the recommended treatment goals for HbA1c and blood lipids (study 1). To investigate whether the odds of coronary heart disease are higher in patients with diabetes living in deprived neighborhoods than in those living in wealthy neighborhoods (Study 2). To examine the relationship between depression, neighborhood deprivation, and risk of type 2 diabetes (study 3). To examine the association between total and cause-specific mortality and neighborhood deprivation in patients with diabetes (Study 4).

Methods: In study 1, data from clinical records on 5048 people with type 2 diabetes from 25 primary health care centers in Stockholm, Sweden, were linked to national population registers. Logistic regression was used to estimate odds ratios (ORs). In study 2, the

National Prescription Drug Register was used to identify the 334,406 patients with diabetes. Data were linked to the National Inpatient Register and the Population Register. Multilevel logistic regression was used to estimate the odds for coronary heart disease. In study 3, 336,340 adults from primary health care centers in Sweden were under study. Multilevel logistic regression was used to assess associations between depression and risk of type 2 diabetes across neighborhoods. In study 4, the Swedish nationwide Prescription Drug Register was used to identify 367,477 patients with diabetes who were followed for total and cause-specific mortality. Multilevel logistic regression was used in the statistical analyses.

Results: Less than 50% reached the recommended levels of HbA1c, total cholesterol and low-density lipoprotein cholesterol. Individuals with the lowest income levels were less likely to reach the recommended level of HbA1c (study 1). The odds of coronary heart disease were significantly higher among patients with diabetes living in deprived

neighborhoods than among those living in wealthy neighborhoods (study 2). Depression and neighborhood deprivation were significantly associated with diabetes (study 3). The OR for total and for certain cause-specific mortality increased with increasing neighborhood deprivation, after adjustments (study 4).

Conclusions: Health care workers and decision-makers should be aware of the variation by neighborhood and sociodemographic characteristics in risk factor control, morbidity and mortality in patients with diabetes. These findings highlight the importance of effective preventive interventions in patients with diabetes and with a particular focus on those who are socioeconomically compromised. Further research is important to examine possible mechanisms behind these findings. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Docent Kristiansson, Per, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap / Allmänmedicin och preventivmedicin, Uppsala universitet
organization
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
in
Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
volume
2015:81
pages
90 pages
publisher
Department of Clinical Sciences, Lund University
defense location
Aulan, CRC, SUS. Jan Waldenströmsg 35, MALMÖ
defense date
2015-09-25 13:00
ISSN
1652-8220
ISBN
ISSN 1652-8220, ISBN 978-91-7619-160-6
language
English
LU publication?
yes
id
e50dd92f-7887-4770-b26c-d7c85e76d6c5 (old id 7851014)
date added to LUP
2015-09-07 09:55:43
date last changed
2016-09-19 08:44:49
@phdthesis{e50dd92f-7887-4770-b26c-d7c85e76d6c5,
  abstract     = {Specific aims: To examine whether the sociodemographic characteristics of patients with type 2 diabetes affect the odds of reaching the recommended treatment goals for HbA1c and blood lipids (study 1). To investigate whether the odds of coronary heart disease are higher in patients with diabetes living in deprived neighborhoods than in those living in wealthy neighborhoods (Study 2). To examine the relationship between depression, neighborhood deprivation, and risk of type 2 diabetes (study 3). To examine the association between total and cause-specific mortality and neighborhood deprivation in patients with diabetes (Study 4).<br/><br>
Methods: In study 1, data from clinical records on 5048 people with type 2 diabetes from 25 primary health care centers in Stockholm, Sweden, were linked to national population registers. Logistic regression was used to estimate odds ratios (ORs). In study 2, the<br/><br>
National Prescription Drug Register was used to identify the 334,406 patients with diabetes. Data were linked to the National Inpatient Register and the Population Register. Multilevel logistic regression was used to estimate the odds for coronary heart disease. In study 3, 336,340 adults from primary health care centers in Sweden were under study. Multilevel logistic regression was used to assess associations between depression and risk of type 2 diabetes across neighborhoods. In study 4, the Swedish nationwide Prescription Drug Register was used to identify 367,477 patients with diabetes who were followed for total and cause-specific mortality. Multilevel logistic regression was used in the statistical analyses.<br/><br>
Results: Less than 50% reached the recommended levels of HbA1c, total cholesterol and low-density lipoprotein cholesterol. Individuals with the lowest income levels were less likely to reach the recommended level of HbA1c (study 1). The odds of coronary heart disease were significantly higher among patients with diabetes living in deprived<br/><br>
neighborhoods than among those living in wealthy neighborhoods (study 2). Depression and neighborhood deprivation were significantly associated with diabetes (study 3). The OR for total and for certain cause-specific mortality increased with increasing neighborhood deprivation, after adjustments (study 4).<br/><br>
Conclusions: Health care workers and decision-makers should be aware of the variation by neighborhood and sociodemographic characteristics in risk factor control, morbidity and mortality in patients with diabetes. These findings highlight the importance of effective preventive interventions in patients with diabetes and with a particular focus on those who are socioeconomically compromised. Further research is important to examine possible mechanisms behind these findings.},
  author       = {Chaikiat, Åsa},
  isbn         = {ISSN 1652-8220, ISBN 978-91-7619-160-6},
  issn         = {1652-8220},
  language     = {eng},
  pages        = {90},
  publisher    = {Department of Clinical Sciences, Lund University},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series},
  title        = {Diabetes: Sociodemographic predictors, comorbidity and causes of death},
  volume       = {2015:81},
  year         = {2015},
}