Jämförelse av två modeller för analys av trä som pyrolyseras
(1986) In LUTVDG/TVBB--3027--SE- Abstract (Swedish)
- De båda modellerna har stora likheter och löser i princip samma energibalansekvationer. Målsättningarna, och därmed även modellernas användbarhet, är något olika. Parker koncenterar sig på beräkning av energiavgivningen från träet och validerar modellen mot ett försök i en konkalorimeter. I WOOD1 är målsättningen i första hand att beskriva kolskiktsinträning och temperaturprofil i grövre träkonstruktioner. Därför måste även en långvarig termisk påverkan kunna simuleras. Bl.a. krävs att förbränningen av kolskiktets yta måste behandlas på ett rimligt sätt. I Parkers modell inkluderas kolskiktets krympning vid termisk påverkan genom empiriskt bestämda krympfaktorer. Detta tillvägagångssätt fungerar endast under relativt kort termisk... (More)
- De båda modellerna har stora likheter och löser i princip samma energibalansekvationer. Målsättningarna, och därmed även modellernas användbarhet, är något olika. Parker koncenterar sig på beräkning av energiavgivningen från träet och validerar modellen mot ett försök i en konkalorimeter. I WOOD1 är målsättningen i första hand att beskriva kolskiktsinträning och temperaturprofil i grövre träkonstruktioner. Därför måste även en långvarig termisk påverkan kunna simuleras. Bl.a. krävs att förbränningen av kolskiktets yta måste behandlas på ett rimligt sätt. I Parkers modell inkluderas kolskiktets krympning vid termisk påverkan genom empiriskt bestämda krympfaktorer. Detta tillvägagångssätt fungerar endast under relativt kort termisk exponering eftersom kolskiktet aldrig, enligt definitionen i modellen, kan krympa mer än till 81% av ursprunglig tvärsnittsstorlek. I modellen finns till skillnad från WOOD1 många inbyggda materialberoende ekvationer. I WOOD1 anges motsvarande samband med hjälp av indatatebeller. Den största bristen i WOOD1 är avsaknaden av behandling av fuktinnehållet. Detta avses därför snarast avhjälpas. Fördelarna med WOOD1 är framförallt, jämfört med Parkers modell, att programmet är mer generellt användbart. Det fungerar även vid höga strålningsnivåer och under långa termiska förlopp. Både modellerna behöver testas mot försök i större utsträckning och även mot varandra. Det sistnämnda kräver dock ändringar i båda programmen så att de presterar samma typ av utdata. Vid en eventuell utveckling av förbättrade eller nya modeller och program inom området finns det användbart material i de båda beskrivna modellerna. Som de värdefullaste bidragen från Parker beteckngar jag dock de experimentella arbeten som genomförts för att bestämma termiska och kinetiska data för trämaterial. En förbättring och utveckling av Parekrs datorprogram kräver sannolikt stora omskrivningar eftersom det är skrivet i BASIC och består av en enda lång rutin. En utveckling av WOOD1 underlättas eftersom det består av ett antal subrutiner som kan utnyttjas även i andra program eller utbytas i det befintliga programmet. I tabell 3.1 ges ett försök till sammanfattning av för- och nackdelar hos de två studerade modellerna och beräkningsprogrammen. Det har varit intressant att ta del av Parkers arbete eftersom det ligger så nära mitt eget intresseområde. Positivt är också att fler i Sverige vill arbeta inom samma område. Möjligheter öppnas därmed för att angripa problemställningarna utifrån flera olika håll. Det är dock min övertygelse att det inte i första hand är fler modeller för träets pyrolys som behövs utan fler väl genomförda experiment. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1267964
- author
- Fredlund, Bertil LU
- organization
- publishing date
- 1986
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- LUTVDG/TVBB--3027--SE
- pages
- 39 pages
- publisher
- Division of Building Fire Safety and Technology, Lund Institute of Technology
- report number
- 3027
- ISSN
- 0282-3756
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 7872bd8d-6697-432d-9fb2-d25649d63af0 (old id 1267964)
- date added to LUP
- 2016-04-01 15:41:32
- date last changed
- 2018-11-21 20:35:49
@techreport{7872bd8d-6697-432d-9fb2-d25649d63af0,
abstract = {{De båda modellerna har stora likheter och löser i princip samma energibalansekvationer. Målsättningarna, och därmed även modellernas användbarhet, är något olika. Parker koncenterar sig på beräkning av energiavgivningen från träet och validerar modellen mot ett försök i en konkalorimeter. I WOOD1 är målsättningen i första hand att beskriva kolskiktsinträning och temperaturprofil i grövre träkonstruktioner. Därför måste även en långvarig termisk påverkan kunna simuleras. Bl.a. krävs att förbränningen av kolskiktets yta måste behandlas på ett rimligt sätt. I Parkers modell inkluderas kolskiktets krympning vid termisk påverkan genom empiriskt bestämda krympfaktorer. Detta tillvägagångssätt fungerar endast under relativt kort termisk exponering eftersom kolskiktet aldrig, enligt definitionen i modellen, kan krympa mer än till 81% av ursprunglig tvärsnittsstorlek. I modellen finns till skillnad från WOOD1 många inbyggda materialberoende ekvationer. I WOOD1 anges motsvarande samband med hjälp av indatatebeller. Den största bristen i WOOD1 är avsaknaden av behandling av fuktinnehållet. Detta avses därför snarast avhjälpas. Fördelarna med WOOD1 är framförallt, jämfört med Parkers modell, att programmet är mer generellt användbart. Det fungerar även vid höga strålningsnivåer och under långa termiska förlopp. Både modellerna behöver testas mot försök i större utsträckning och även mot varandra. Det sistnämnda kräver dock ändringar i båda programmen så att de presterar samma typ av utdata. Vid en eventuell utveckling av förbättrade eller nya modeller och program inom området finns det användbart material i de båda beskrivna modellerna. Som de värdefullaste bidragen från Parker beteckngar jag dock de experimentella arbeten som genomförts för att bestämma termiska och kinetiska data för trämaterial. En förbättring och utveckling av Parekrs datorprogram kräver sannolikt stora omskrivningar eftersom det är skrivet i BASIC och består av en enda lång rutin. En utveckling av WOOD1 underlättas eftersom det består av ett antal subrutiner som kan utnyttjas även i andra program eller utbytas i det befintliga programmet. I tabell 3.1 ges ett försök till sammanfattning av för- och nackdelar hos de två studerade modellerna och beräkningsprogrammen. Det har varit intressant att ta del av Parkers arbete eftersom det ligger så nära mitt eget intresseområde. Positivt är också att fler i Sverige vill arbeta inom samma område. Möjligheter öppnas därmed för att angripa problemställningarna utifrån flera olika håll. Det är dock min övertygelse att det inte i första hand är fler modeller för träets pyrolys som behövs utan fler väl genomförda experiment.}},
author = {{Fredlund, Bertil}},
institution = {{Division of Building Fire Safety and Technology, Lund Institute of Technology}},
issn = {{0282-3756}},
language = {{swe}},
number = {{3027}},
series = {{LUTVDG/TVBB--3027--SE}},
title = {{Jämförelse av två modeller för analys av trä som pyrolyseras}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/4450379/4451513.pdf}},
year = {{1986}},
}