Utarmning och utdöende – tillståndet för rödlistade dagfjärilar och bastardsvärmare
Svensson, Mikael ; Ahrné, Karin ; Gylje Blank, Sofia and Pettersson, Lars B. LU
(2022)
In SLU Artdatabanken rapporterar
- Abstract (Swedish)
- Under de senaste 150 åren har det svenska landskapet genomgått mycket stora förändringar. Det har lett till förlust av livsmiljöer för många arter och har haft långtgående konsekvenser för vår inhemska fauna och flora. Många arter har minskat dramatiskt och i vissa fall helt försvunnit.
När en art väl har börjat minska finns det många faktorer som kan förstärka den negativa trenden. En individrik population kan minska med tiotals, ja kanske hundratals eller tusentals, individer utan att vi märker någon större förändring. Och utan att det har någon större effekt på artens status. Men, ju mindre populationen är desto större genomslag får förlusten av enskilda individer.
I takt med att tillgången på lämpliga livsmiljöer minskar ökar... (More) - Under de senaste 150 åren har det svenska landskapet genomgått mycket stora förändringar. Det har lett till förlust av livsmiljöer för många arter och har haft långtgående konsekvenser för vår inhemska fauna och flora. Många arter har minskat dramatiskt och i vissa fall helt försvunnit.
När en art väl har börjat minska finns det många faktorer som kan förstärka den negativa trenden. En individrik population kan minska med tiotals, ja kanske hundratals eller tusentals, individer utan att vi märker någon större förändring. Och utan att det har någon större effekt på artens status. Men, ju mindre populationen är desto större genomslag får förlusten av enskilda individer.
I takt med att tillgången på lämpliga livsmiljöer minskar ökar risken för att enskilda populationer isoleras och att spridningen mellan lokaler upphör. Klimatförändringar och ökad frekvens av extremväder kan bli ytterligare påfrestning för arter med små populationer och begränsad utbredning.
Två artgrupper som drabbats hårt av ett alltmer storskaligt och intensifierat jord- och skogsbruk är dagfjärilar och bastardsvärmare. Av de 117 arter som är bofasta i Sverige är en tredjedel (39 arter) rödlistade och av dessa bedöms 18 arter som hotade. Merparten av arterna är rödlistade på grund av pågående minskning. Tillbakagången av dagfjärilar och bastardsvärmare har accelererat under de senaste 70 åren och särskilt allvarligt är läget för de arter som är knutna till blomrika gräsmarker.
Många av de rödlistade dagfjärils- och bastardsvärmar-arterna var vanliga − och i vissa fall mycket vanliga − i det äldre jordbrukslandskapet. Idag finns endast spillror kvar av det landskap som dominerade Sverige så sent som i mitten av 1900-talet, och utarmningen fortsätter. Ett antal arter har minskat så kraftigt att de försvunnit från delar av sina tidigare utbredningsområden och förekomsterna koncentreras nu till områden med särskilt gynnsamma förhållanden. Flera värmegynnade arter har i stort sett försvunnit från södra Sveriges inland och hittas numera endast längs kusterna.
De senaste åren befaras två dagfjärilsarter – veronika-nätfjäril och kronärtsblåvinge – ha dött ut nationellt. Ytterligare några arter har minskat i så stor omfattning att de riskerar att försvinna från landet inom en snar framtid. I flera andra europeiska länder är läget betydligt sämre, till exempel har Storbritannien förlorat 4 dag-fjärilsarter, Danmark 13 och Nederländerna 15 arter.
Dagfjärilar och bastardsvärmare har komplexa livscykler med olika behov i olika utvecklingsstadier (ägg, larv, puppa och fullbildad fjäril). För att en fjäril ska kunna fullgöra sin livscykel behöver den kunna tillgodose alla sina behov inom flygavstånd. Det räcker med att miljön förändras så att något av behoven inte längre kan uppfyllas för att en art ska försvinna från platsen. Många arter är beroende av rik tillgång på nektarresurser under sin tid som fullbildade och klarar sig därför inte i blomfattiga miljöer. I ett småskaligt och varierat landskap med en mångfald av miljöer är det lättare att tillfredsställa arternas alla behov under samtliga utvecklingsstadier än i dagens intensivt brukade och allt mer utarmade landskap.
För att ha en chans att vända trenderna för de röd-listade arterna krävs omfattande insatser. Länsstyrelsernas arbete med riktade åtgärder inom åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa fortsatt tillbakagång. Men det är långt ifrån tillräckligt. Den riktigt stora utmaningen ligger i att styra om utvecklingen för att förhindra att fler arter hamnar på rödlistan eller dör ut från Sverige. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/78def281-14e8-4336-8eb4-0315be34257e
- author
- Svensson, Mikael
; Ahrné, Karin
; Gylje Blank, Sofia
and Pettersson, Lars B.
LU
- organization
- publishing date
- 2022-07-01
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- SLU Artdatabanken rapporterar
- issue
- 28
- pages
- 50 pages
- publisher
- SLU Artdatabanken
- ISSN
- 2003-5373
- 2003-5381
- ISBN
- 978-91-87853-66-1
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 78def281-14e8-4336-8eb4-0315be34257e
- alternative location
- https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/38.-utarmning-och-utdoende/utarmning-och-utdoende2.pdf
- date added to LUP
- 2022-07-01 09:26:23
- date last changed
- 2023-06-13 02:56:08
@techreport{78def281-14e8-4336-8eb4-0315be34257e,
abstract = {{Under de senaste 150 åren har det svenska landskapet genomgått mycket stora förändringar. Det har lett till förlust av livsmiljöer för många arter och har haft långtgående konsekvenser för vår inhemska fauna och flora. Många arter har minskat dramatiskt och i vissa fall helt försvunnit.<br/>När en art väl har börjat minska finns det många faktorer som kan förstärka den negativa trenden. En individrik population kan minska med tiotals, ja kanske hundratals eller tusentals, individer utan att vi märker någon större förändring. Och utan att det har någon större effekt på artens status. Men, ju mindre populationen är desto större genomslag får förlusten av enskilda individer.<br/>I takt med att tillgången på lämpliga livsmiljöer minskar ökar risken för att enskilda populationer isoleras och att spridningen mellan lokaler upphör. Klimatförändringar och ökad frekvens av extremväder kan bli ytterligare påfrestning för arter med små populationer och begränsad utbredning.<br/>Två artgrupper som drabbats hårt av ett alltmer storskaligt och intensifierat jord- och skogsbruk är dagfjärilar och bastardsvärmare. Av de 117 arter som är bofasta i Sverige är en tredjedel (39 arter) rödlistade och av dessa bedöms 18 arter som hotade. Merparten av arterna är rödlistade på grund av pågående minskning. Tillbakagången av dagfjärilar och bastardsvärmare har accelererat under de senaste 70 åren och särskilt allvarligt är läget för de arter som är knutna till blomrika gräsmarker.<br/>Många av de rödlistade dagfjärils- och bastardsvärmar-arterna var vanliga − och i vissa fall mycket vanliga − i det äldre jordbrukslandskapet. Idag finns endast spillror kvar av det landskap som dominerade Sverige så sent som i mitten av 1900-talet, och utarmningen fortsätter. Ett antal arter har minskat så kraftigt att de försvunnit från delar av sina tidigare utbredningsområden och förekomsterna koncentreras nu till områden med särskilt gynnsamma förhållanden. Flera värmegynnade arter har i stort sett försvunnit från södra Sveriges inland och hittas numera endast längs kusterna.<br/>De senaste åren befaras två dagfjärilsarter – veronika-nätfjäril och kronärtsblåvinge – ha dött ut nationellt. Ytterligare några arter har minskat i så stor omfattning att de riskerar att försvinna från landet inom en snar framtid. I flera andra europeiska länder är läget betydligt sämre, till exempel har Storbritannien förlorat 4 dag-fjärilsarter, Danmark 13 och Nederländerna 15 arter.<br/>Dagfjärilar och bastardsvärmare har komplexa livscykler med olika behov i olika utvecklingsstadier (ägg, larv, puppa och fullbildad fjäril). För att en fjäril ska kunna fullgöra sin livscykel behöver den kunna tillgodose alla sina behov inom flygavstånd. Det räcker med att miljön förändras så att något av behoven inte längre kan uppfyllas för att en art ska försvinna från platsen. Många arter är beroende av rik tillgång på nektarresurser under sin tid som fullbildade och klarar sig därför inte i blomfattiga miljöer. I ett småskaligt och varierat landskap med en mångfald av miljöer är det lättare att tillfredsställa arternas alla behov under samtliga utvecklingsstadier än i dagens intensivt brukade och allt mer utarmade landskap.<br/>För att ha en chans att vända trenderna för de röd-listade arterna krävs omfattande insatser. Länsstyrelsernas arbete med riktade åtgärder inom åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa fortsatt tillbakagång. Men det är långt ifrån tillräckligt. Den riktigt stora utmaningen ligger i att styra om utvecklingen för att förhindra att fler arter hamnar på rödlistan eller dör ut från Sverige.}},
author = {{Svensson, Mikael and Ahrné, Karin and Gylje Blank, Sofia and Pettersson, Lars B.}},
institution = {{SLU Artdatabanken}},
isbn = {{978-91-87853-66-1}},
issn = {{2003-5373}},
language = {{swe}},
month = {{07}},
number = {{28}},
series = {{SLU Artdatabanken rapporterar}},
title = {{Utarmning och utdöende – tillståndet för rödlistade dagfjärilar och bastardsvärmare}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/120898938/Utarmning_och_utd_ende_15mb.pdf}},
year = {{2022}},
}