Advanced

En öppen stad, en ej befästad

Hörnqvist, Magnus; Lund Hansen, Anders LU ; Pettersson, Hanna LU ; Unsgaard, Olav and Wennerhag, Magnus LU (2005) In Fronesis p.8-19
Abstract (Swedish)
Vår tid är urbanitetens epok. Människor vill komma till staden. Utflyttningen från landsbygd till stad tycks vara en social omvandlingsprocess utan ände. I dagens Sverige bor 84 procent av befolkningen i städer. På tvåhundra år har förhållandet mellan stad och landsbygd nästan vänts i sin motsats. Någon gång under 1930-talets början passerade antalet stadsboende landsbygdens befolkning. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Under 2005 beräknas antalet människor som bor i en stad någonstans i världen passera det antal som bor på landsbygden. Och det är inte i Nord som den största

tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd. Bilden av Syd som det rurala, jordbrukshushållande och... (More)
Vår tid är urbanitetens epok. Människor vill komma till staden. Utflyttningen från landsbygd till stad tycks vara en social omvandlingsprocess utan ände. I dagens Sverige bor 84 procent av befolkningen i städer. På tvåhundra år har förhållandet mellan stad och landsbygd nästan vänts i sin motsats. Någon gång under 1930-talets början passerade antalet stadsboende landsbygdens befolkning. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Under 2005 beräknas antalet människor som bor i en stad någonstans i världen passera det antal som bor på landsbygden. Och det är inte i Nord som den största

tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd. Bilden av Syd som det rurala, jordbrukshushållande och efterblivna

– i kontrast till bilden av Nord som det urbana, industriella och i utveckling stadda – känns allt mer förfelad. Det är i Syd som de verkligt stora städerna

formligen exploderar fram.

Men denna omkastning innebär inte en utvecklingsväg som följer det sätt på vilket storstäder i Nord växte fram. Det

paradoxala för storstäderna i Syd är att det inte alltid är industrialiseringen som driver fram urbaniseringen. Stor- eller megastäderna i Syd närs av en bräcklig informell sektor. Denna utveckling av en "informaliserad" sektor på arbetsmarknaden – med lågbetalda och osäkra tjänstearbeten

– är inte något som enbart sker i Syd. Det som tycks karaktärisera västvärldens metropoler är just framväxten

av denna typ av arbeten, samtidigt som industrijobben är på tillbakagång. Samtidigt blir storstäderna allt viktigare för de globala ekonomiska flödena – och självmedvetenheten om detta faktum hos städernas makthavare växer i samma utsträckning. Städer konkurrerar med andra städer om att attrahera kapital och arbetskraft. Staden blir ett varumärke som ska säljas in på städernas marknad, med hjälp av stadsmiljöer som passar en framväxande kreativ klass. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
sociologi, sociologiska institutionen, stadsmarknadsföring, klass, den kreativa klassen, kapitalism, sociala rörelser, cities, urbanization, globalisering, städer, fattigdom, urbanisering, slum
in
Fronesis
issue
18
pages
8 - 19
publisher
Tidsföreningen Fronesis
ISSN
1404-2614
language
Swedish
LU publication?
yes
id
e82ed190-36ff-4b4a-9967-cad46168cc85 (old id 796493)
date added to LUP
2007-12-30 15:49:35
date last changed
2016-04-16 06:52:01
@article{e82ed190-36ff-4b4a-9967-cad46168cc85,
  abstract     = {Vår tid är urbanitetens epok. Människor vill komma till staden. Utflyttningen från landsbygd till stad tycks vara en social omvandlingsprocess utan ände. I dagens Sverige bor 84 procent av befolkningen i städer. På tvåhundra år har förhållandet mellan stad och landsbygd nästan vänts i sin motsats. Någon gång under 1930-talets början passerade antalet stadsboende landsbygdens befolkning. Det som hände i Sverige för 70 år sedan händer i dag på global nivå. Under 2005 beräknas antalet människor som bor i en stad någonstans i världen passera det antal som bor på landsbygden. Och det är inte i Nord som den största<br/><br>
tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i Syd. Bilden av Syd som det rurala, jordbrukshushållande och efterblivna<br/><br>
– i kontrast till bilden av Nord som det urbana, industriella och i utveckling stadda – känns allt mer förfelad. Det är i Syd som de verkligt stora städerna<br/><br>
formligen exploderar fram. <br/><br>
Men denna omkastning innebär inte en utvecklingsväg som följer det sätt på vilket storstäder i Nord växte fram. Det<br/><br>
paradoxala för storstäderna i Syd är att det inte alltid är industrialiseringen som driver fram urbaniseringen. Stor- eller megastäderna i Syd närs av en bräcklig informell sektor. Denna utveckling av en "informaliserad" sektor på arbetsmarknaden – med lågbetalda och osäkra tjänstearbeten<br/><br>
– är inte något som enbart sker i Syd. Det som tycks karaktärisera västvärldens metropoler är just framväxten<br/><br>
av denna typ av arbeten, samtidigt som industrijobben är på tillbakagång. Samtidigt blir storstäderna allt viktigare för de globala ekonomiska flödena – och självmedvetenheten om detta faktum hos städernas makthavare växer i samma utsträckning. Städer konkurrerar med andra städer om att attrahera kapital och arbetskraft. Staden blir ett varumärke som ska säljas in på städernas marknad, med hjälp av stadsmiljöer som passar en framväxande kreativ klass.},
  author       = {Hörnqvist, Magnus and Lund Hansen, Anders and Pettersson, Hanna and Unsgaard, Olav and Wennerhag, Magnus},
  issn         = {1404-2614},
  keyword      = {sociologi,sociologiska institutionen,stadsmarknadsföring,klass,den kreativa klassen,kapitalism,sociala rörelser,cities,urbanization,globalisering,städer,fattigdom,urbanisering,slum},
  language     = {swe},
  number       = {18},
  pages        = {8--19},
  publisher    = {Tidsföreningen Fronesis},
  series       = {Fronesis},
  title        = {En öppen stad, en ej befästad},
  year         = {2005},
}