Hampakalk : Tilläggsisolering på reveterade trähus och saltskadat tegelmurverk - Slutrapport
Balksten, Kristin and Strandberg, Paulien LU (2019)- Abstract (Swedish)
- Historiska byggnaders energiprestanda behöver hållbart förbättras samtidigt som kulturhistoriska värden bevaras. Ett byggnadsmaterial som hampakalk skulle kunna uppfylla en ny funktion i renovering av historiska byggnader. Syftet var att finna en effektiv och resurssnål metod för tilläggsisolering av reveterade och putsade historiska trä- och tegelhus som är kompatibel med stommen, ökar energieffektiviteten, skapar en hälsosam och god inomhusmiljö samt bidrar till att bevarade kulturhistoriska värden. Målet med projektet var att utreda lämplighet och användbarhet av hampakalk som tilläggsisoleringsmaterial i ett kallt svenskt klimat med svåra fuktförhållanden. Det var väsentligt att klargöra
förutsättningarna för eventuell mikrobiell... (More) - Historiska byggnaders energiprestanda behöver hållbart förbättras samtidigt som kulturhistoriska värden bevaras. Ett byggnadsmaterial som hampakalk skulle kunna uppfylla en ny funktion i renovering av historiska byggnader. Syftet var att finna en effektiv och resurssnål metod för tilläggsisolering av reveterade och putsade historiska trä- och tegelhus som är kompatibel med stommen, ökar energieffektiviteten, skapar en hälsosam och god inomhusmiljö samt bidrar till att bevarade kulturhistoriska värden. Målet med projektet var att utreda lämplighet och användbarhet av hampakalk som tilläggsisoleringsmaterial i ett kallt svenskt klimat med svåra fuktförhållanden. Det var väsentligt att klargöra
förutsättningarna för eventuell mikrobiell påverkan på materialet. Ett delmål med projektet var därför att utvärdera risken för mikrobiell påväxt på hampakalk och att ta fram nyckeltal för dess kritiska fuktnivåer.
Huruvida hampakalk skulle kunna fungera som tilläggsisolering på saltvittrande tegelmurverk har också undersökts. Här har det dels handlat om att förstå salternas beteende och skadeverkan samt vad som kan bidra till ett minimerande av skador. Där har hampakalk som invändigt tilläggsisoleringsmaterial provats och utvärderats för att se om det kan bidra med ändrat mikroklimat och ändrad salttransport och därigenom minskade saltskador på putsytan. Det finns ett stort bestånd av hållbara byggnader, företrädesvis från perioden 1700-tal till 1930-tal, som uppförts dels med trästomme som putsats, dels av tegel. Framförallt blev båda dessa byggtekniker allt vanligare under 1800-talet då städerna började byggas med ett utökat krav på brandskydd och termisk komfort. Idag är dessa byggnader ofta i behov av underhåll eller renovering och i samband med detta behöver de kunna anpassas efter moderna krav på termisk komfort och energieffektivisering. Samtidigt besitter de höga kulturhistoriska värden och skall därmed förändras/underhållas/renoveras med stor varsamhet, med traditionella material och metoder och med kompatibla lösningar. Resultatet av projektet har visat att hampakalk fungerar utmärkt för att tilläggsisolera historiska trä eller tegelbyggnader. Uppmätt minskning av energianvändning för uppvärmning var 33-53 % i fallstudierna jämfört med originalkonstruktionen. Tilläggsisolering av hampakalk gav en bra fuktbalans i såväl murverket som trästommen, förutsatt att det kombineras med en för konstruktionen anpassad kalkputs. Som invändig putsbärare på saltskadat tegelmurverk gav hampakalken ett stabilare mikroklimat med minskat antal saltkristallisationscykler och därmed ett fördröjt skadeförlopp. Hampakalk kan bidra till god ljudmiljö och ett bibehållet brandskydd. Hampakalk kan användas där kulturhistoriska värden skall bevaras. Det gäller framförallt byggnader som står inför renovering eller omrenovering, där ett material behövs som är kompatibelt med såväl trä- och tegelstommar som traditionell kalkputs vilka skall fortsätta utgöra kulturhistoriska värdebärande element för byggnaden.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/7b0b8cc1-334e-4e1a-b58c-4a75bbd8fa08
- editor
- Balksten, Kristin and Strandberg, Paulien LU
- organization
- publishing date
- 2019
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 130 pages
- ISBN
- 978-91-7895-034-8
- 978-91-7895-035-5
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 7b0b8cc1-334e-4e1a-b58c-4a75bbd8fa08
- alternative location
- https://sparaochbevara.se/wp-site-content/uploads/2019/04/Antologi-hampakalk-2019.pdf
- date added to LUP
- 2022-10-11 13:39:49
- date last changed
- 2023-03-21 15:32:30
@book{7b0b8cc1-334e-4e1a-b58c-4a75bbd8fa08,
abstract = {{Historiska byggnaders energiprestanda behöver hållbart förbättras samtidigt som kulturhistoriska värden bevaras. Ett byggnadsmaterial som hampakalk skulle kunna uppfylla en ny funktion i renovering av historiska byggnader. Syftet var att finna en effektiv och resurssnål metod för tilläggsisolering av reveterade och putsade historiska trä- och tegelhus som är kompatibel med stommen, ökar energieffektiviteten, skapar en hälsosam och god inomhusmiljö samt bidrar till att bevarade kulturhistoriska värden. Målet med projektet var att utreda lämplighet och användbarhet av hampakalk som tilläggsisoleringsmaterial i ett kallt svenskt klimat med svåra fuktförhållanden. Det var väsentligt att klargöra <br/>förutsättningarna för eventuell mikrobiell påverkan på materialet. Ett delmål med projektet var därför att utvärdera risken för mikrobiell påväxt på hampakalk och att ta fram nyckeltal för dess kritiska fuktnivåer. <br/>Huruvida hampakalk skulle kunna fungera som tilläggsisolering på saltvittrande tegelmurverk har också undersökts. Här har det dels handlat om att förstå salternas beteende och skadeverkan samt vad som kan bidra till ett minimerande av skador. Där har hampakalk som invändigt tilläggsisoleringsmaterial provats och utvärderats för att se om det kan bidra med ändrat mikroklimat och ändrad salttransport och därigenom minskade saltskador på putsytan. Det finns ett stort bestånd av hållbara byggnader, företrädesvis från perioden 1700-tal till 1930-tal, som uppförts dels med trästomme som putsats, dels av tegel. Framförallt blev båda dessa byggtekniker allt vanligare under 1800-talet då städerna började byggas med ett utökat krav på brandskydd och termisk komfort. Idag är dessa byggnader ofta i behov av underhåll eller renovering och i samband med detta behöver de kunna anpassas efter moderna krav på termisk komfort och energieffektivisering. Samtidigt besitter de höga kulturhistoriska värden och skall därmed förändras/underhållas/renoveras med stor varsamhet, med traditionella material och metoder och med kompatibla lösningar. Resultatet av projektet har visat att hampakalk fungerar utmärkt för att tilläggsisolera historiska trä eller tegelbyggnader. Uppmätt minskning av energianvändning för uppvärmning var 33-53 % i fallstudierna jämfört med originalkonstruktionen. Tilläggsisolering av hampakalk gav en bra fuktbalans i såväl murverket som trästommen, förutsatt att det kombineras med en för konstruktionen anpassad kalkputs. Som invändig putsbärare på saltskadat tegelmurverk gav hampakalken ett stabilare mikroklimat med minskat antal saltkristallisationscykler och därmed ett fördröjt skadeförlopp. Hampakalk kan bidra till god ljudmiljö och ett bibehållet brandskydd. Hampakalk kan användas där kulturhistoriska värden skall bevaras. Det gäller framförallt byggnader som står inför renovering eller omrenovering, där ett material behövs som är kompatibelt med såväl trä- och tegelstommar som traditionell kalkputs vilka skall fortsätta utgöra kulturhistoriska värdebärande element för byggnaden. <br/>}},
editor = {{Balksten, Kristin and Strandberg, Paulien}},
isbn = {{978-91-7895-034-8}},
language = {{swe}},
note = {{Book Editor}},
title = {{Hampakalk : Tilläggsisolering på reveterade trähus och saltskadat tegelmurverk - Slutrapport}},
url = {{https://sparaochbevara.se/wp-site-content/uploads/2019/04/Antologi-hampakalk-2019.pdf}},
year = {{2019}},
}