Artificiell intelligens?
(2026) p.21-47- Abstract (Swedish)
- Bidraget (bokkapitlet) ger en omfattande genomgång av AI, dess historiska utveckling, definitioner och rättsliga reglering, med särskilt fokus på EU:s AI-förordning. I bidraget beskrivs hur AI har utvecklats från teoretiska modeller på 1950-talet till en central del av befintlig digital infrastruktur, med tillämpningar inom både privat och offentlig sektor, inklusive produktion, sociala medier, digitala marknadsplatser, offentlig förvaltning, hälsovård och vardagliga digitala tjänster. Begreppet ”intelligens” diskuteras tvärvetenskapligt, där filosofi, neurovetenskap, psykologi och kognitionsvetenskap belyser dess komplexitet, mångdimensionella natur och skillnaden mellan mänsklig och artificiell intelligens. Vidare diskuteras i bidraget... (More)
- Bidraget (bokkapitlet) ger en omfattande genomgång av AI, dess historiska utveckling, definitioner och rättsliga reglering, med särskilt fokus på EU:s AI-förordning. I bidraget beskrivs hur AI har utvecklats från teoretiska modeller på 1950-talet till en central del av befintlig digital infrastruktur, med tillämpningar inom både privat och offentlig sektor, inklusive produktion, sociala medier, digitala marknadsplatser, offentlig förvaltning, hälsovård och vardagliga digitala tjänster. Begreppet ”intelligens” diskuteras tvärvetenskapligt, där filosofi, neurovetenskap, psykologi och kognitionsvetenskap belyser dess komplexitet, mångdimensionella natur och skillnaden mellan mänsklig och artificiell intelligens. Vidare diskuteras i bidraget hur definitioner av AI har
utvecklats från kognitivt inspirerade och beteendebaserade perspektiv till
funktionella, teknikneutrala beskrivningar som betonar autonomi, adaptivitet och output. EU:s AI-förordning, antagen 2024, bygger på en riskbaserad ansats och omfattar AI-system med varierande grad av autonomi
och anpassningsförmåga, inklusive general purpose AI-modeller (GPAI). I bidraget analyseras hur förordningens AI-definition fokuserar på funktionella egenskaper för att möjliggöra juridisk reglering och riskhantering,
snarare än medvetande eller intention. I bidraget jämförs och systematiseras förordningens definition med AI-definitioner som har förts fram av
OECD och i andra internationella sammanhang. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/7e709db7-5007-472e-8651-d722a2f419e4
- author
- Axhamn, Johan LU
- organization
- publishing date
- 2026-06-09
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- artificiell intelligens
- host publication
- Affärsjuridik, Digitalisering och Artificiell intelligens
- editor
- Axhamn, Johan ; Nyström, Birgitta ; Sahlberg, Richard and Gullstrand, Adam
- pages
- 27 pages
- publisher
- Norstedts Juridik AB
- ISBN
- 9789139120001
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 7e709db7-5007-472e-8651-d722a2f419e4
- date added to LUP
- 2026-05-28 23:39:46
- date last changed
- 2026-05-29 12:40:28
@inbook{7e709db7-5007-472e-8651-d722a2f419e4,
abstract = {{Bidraget (bokkapitlet) ger en omfattande genomgång av AI, dess historiska utveckling, definitioner och rättsliga reglering, med särskilt fokus på EU:s AI-förordning. I bidraget beskrivs hur AI har utvecklats från teoretiska modeller på 1950-talet till en central del av befintlig digital infrastruktur, med tillämpningar inom både privat och offentlig sektor, inklusive produktion, sociala medier, digitala marknadsplatser, offentlig förvaltning, hälsovård och vardagliga digitala tjänster. Begreppet ”intelligens” diskuteras tvärvetenskapligt, där filosofi, neurovetenskap, psykologi och kognitionsvetenskap belyser dess komplexitet, mångdimensionella natur och skillnaden mellan mänsklig och artificiell intelligens. Vidare diskuteras i bidraget hur definitioner av AI har <br/>utvecklats från kognitivt inspirerade och beteendebaserade perspektiv till <br/>funktionella, teknikneutrala beskrivningar som betonar autonomi, adaptivitet och output. EU:s AI-förordning, antagen 2024, bygger på en riskbaserad ansats och omfattar AI-system med varierande grad av autonomi <br/>och anpassningsförmåga, inklusive general purpose AI-modeller (GPAI). I bidraget analyseras hur förordningens AI-definition fokuserar på funktionella egenskaper för att möjliggöra juridisk reglering och riskhantering, <br/>snarare än medvetande eller intention. I bidraget jämförs och systematiseras förordningens definition med AI-definitioner som har förts fram av <br/>OECD och i andra internationella sammanhang.}},
author = {{Axhamn, Johan}},
booktitle = {{Affärsjuridik, Digitalisering och Artificiell intelligens}},
editor = {{Axhamn, Johan and Nyström, Birgitta and Sahlberg, Richard and Gullstrand, Adam}},
isbn = {{9789139120001}},
keywords = {{artificiell intelligens}},
language = {{swe}},
month = {{06}},
pages = {{21--47}},
publisher = {{Norstedts Juridik AB}},
title = {{Artificiell intelligens?}},
year = {{2026}},
}