Advanced

Polisanmälda hatbrott med antiromska motiv – en studie av polisens utredningsåtgärder

Schoultz, Isabel LU (2015)
Abstract (Swedish)
Andelen av de polisanmälda hatbrotten med antiromska motiv som personuppklarats var 2 procent år 2012 och 3 procent år 2013. Denna rapport syftar till en analys över faktorer som ligger bakom att antiziganistiska hatbrott inte uppklaras i högre utsträckning än vad som sker utan istället i stor omfattning läggs ned. Studien ska mot denna bakgrund också ge förslag på åtgärder hur tillgången till rättvisa för romer kan stärkas. Studien baseras på en genomgång av de av Brottsförebyggande rådet (Brå) identifierade polisanmälningar om hatbrott med antiromska motiv från 2012 och 2013, sammanlagt 219 polisanmälningar och tillhörande dokumentation av de utredningsåtgärder som Polisen vidtagit. Preliminära resultat av studien presenterades och... (More)
Andelen av de polisanmälda hatbrotten med antiromska motiv som personuppklarats var 2 procent år 2012 och 3 procent år 2013. Denna rapport syftar till en analys över faktorer som ligger bakom att antiziganistiska hatbrott inte uppklaras i högre utsträckning än vad som sker utan istället i stor omfattning läggs ned. Studien ska mot denna bakgrund också ge förslag på åtgärder hur tillgången till rättvisa för romer kan stärkas. Studien baseras på en genomgång av de av Brottsförebyggande rådet (Brå) identifierade polisanmälningar om hatbrott med antiromska motiv från 2012 och 2013, sammanlagt 219 polisanmälningar och tillhörande dokumentation av de utredningsåtgärder som Polisen vidtagit. Preliminära resultat av studien presenterades och diskuterades med en romsk referensgrupp som bidragit med kunskaper och erfarenheter.



I rapporten presenteras inledningsvis grundläggande statistik om de händelser som anmäls, geografisk spridning och om målsäganden till brottet. Därefter presenteras en analys av polisens utredningsåtgärder i de studerade ärendena. Mot den bakgrunden pekar rapporten på sex möjliga orsaker till att inte fler hatbrott personuppklaras. Det råder låg uppklaring generellt för de brott som anmäls, kvaliteten på utredningarna är ojämn, identifieringen av hatbrott är otillräcklig, hatbrottsmotiven utreds långt från alltid, problematiken kring brott med enskilt åtal och att målsäganden av olika anledningar inte deltar i utredningen. Slutligen presenteras de slutsatser som kan dras av studien och förslag på förbättringar. Rapporten understryker att Polisen behöver förbättrad kunskap om hatbrott och antiziganism samt förbättrade möjligheter till utredning av de polisanmälda hatbrotten. Dessutom krävs ett gott bemötande av och information till de romer som anmäler hatbrott till Polisen för att kunna öka anmälningsbenägenheten och upplevelsen av att de anmälningar som görs tas på allvar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
polisanmälningar, antiziganism, hatbrott, romer, polisen
pages
49 pages
publisher
Rättssociologiska institututionen, Lunds universitet
ISBN
978-91-7623-524-9
language
Swedish
LU publication?
yes
id
7c9bc3eb-ea55-465a-a961-d86d4ca20d97 (old id 8160886)
alternative location
http://www.minoritet.se/user/motantiziganism/wp-content/uploads/2015/12/Isabel-Schoultz-Polisanmalda-hatbrott-med-antiromska-motiv.pdf
date added to LUP
2015-11-03 08:37:44
date last changed
2016-09-26 12:55:03
@techreport{7c9bc3eb-ea55-465a-a961-d86d4ca20d97,
  abstract     = {Andelen av de polisanmälda hatbrotten med antiromska motiv som personuppklarats var 2 procent år 2012 och 3 procent år 2013. Denna rapport syftar till en analys över faktorer som ligger bakom att antiziganistiska hatbrott inte uppklaras i högre utsträckning än vad som sker utan istället i stor omfattning läggs ned. Studien ska mot denna bakgrund också ge förslag på åtgärder hur tillgången till rättvisa för romer kan stärkas. Studien baseras på en genomgång av de av Brottsförebyggande rådet (Brå) identifierade polisanmälningar om hatbrott med antiromska motiv från 2012 och 2013, sammanlagt 219 polisanmälningar och tillhörande dokumentation av de utredningsåtgärder som Polisen vidtagit. Preliminära resultat av studien presenterades och diskuterades med en romsk referensgrupp som bidragit med kunskaper och erfarenheter.<br/><br>
<br/><br>
I rapporten presenteras inledningsvis grundläggande statistik om de händelser som anmäls, geografisk spridning och om målsäganden till brottet. Därefter presenteras en analys av polisens utredningsåtgärder i de studerade ärendena. Mot den bakgrunden pekar rapporten på sex möjliga orsaker till att inte fler hatbrott personuppklaras. Det råder låg uppklaring generellt för de brott som anmäls, kvaliteten på utredningarna är ojämn, identifieringen av hatbrott är otillräcklig, hatbrottsmotiven utreds långt från alltid, problematiken kring brott med enskilt åtal och att målsäganden av olika anledningar inte deltar i utredningen. Slutligen presenteras de slutsatser som kan dras av studien och förslag på förbättringar. Rapporten understryker att Polisen behöver förbättrad kunskap om hatbrott och antiziganism samt förbättrade möjligheter till utredning av de polisanmälda hatbrotten. Dessutom krävs ett gott bemötande av och information till de romer som anmäler hatbrott till Polisen för att kunna öka anmälningsbenägenheten och upplevelsen av att de anmälningar som görs tas på allvar.},
  author       = {Schoultz, Isabel},
  institution  = {Rättssociologiska institututionen, Lunds universitet},
  isbn         = {978-91-7623-524-9},
  keyword      = {polisanmälningar,antiziganism,hatbrott,romer,polisen},
  language     = {swe},
  pages        = {49},
  title        = {Polisanmälda hatbrott med antiromska motiv – en studie av polisens utredningsåtgärder},
  year         = {2015},
}