Outside the Law : An Ethnographic Study of Street Vendors in Bogotá
(2016)- Abstract
- Millions of people worldwide work outside the law as street vendors in order to earn a living. However, they often work in fear of police evictions and confiscations since their work is in many places considered illegal. In this context, formalization (steps towards legalization) is often portrayed as a model for empowerment that allows poor street vendors to improve their well-being. Formalization, as a model to manage street vending, is widely promoted by various international development organizations. While important, studies of formalization show that street vendors often resist state control, and the majority continues to work outside the law.
The main research question guiding this study is: how does formalization of street... (More) - Millions of people worldwide work outside the law as street vendors in order to earn a living. However, they often work in fear of police evictions and confiscations since their work is in many places considered illegal. In this context, formalization (steps towards legalization) is often portrayed as a model for empowerment that allows poor street vendors to improve their well-being. Formalization, as a model to manage street vending, is widely promoted by various international development organizations. While important, studies of formalization show that street vendors often resist state control, and the majority continues to work outside the law.
The main research question guiding this study is: how does formalization of street vendors in Bogotá enable and/or hinder their well-being? To examine this question, this study uses an ethnographic approach and the concept of social control within the tradition of sociology of law. The data for this study was collected through ethnographic fieldwork conducted between 2012 and 2014 in the city of Bogotá, Colombia. Three groups were studied: vendors within the transitional zones (a formalization program), two rickshaw driver associations, and itinerant ice cream vendors.
The main findings illustrate that although street vendors work outside the law, they do not operate in a state of chaos or anarchy. Quite the opposite, law and other forms of social control are present in their work. These practices of control often affect their well-being. Despite harsh working conditions, well-being according to them means more than economic survival, and often, street vendors strive to improve their lives and gain independence in their work.
Another finding is that formalization is often directed toward the more established vendors and does not account for the fact that new individuals arrive on the streets every day trying to make a living. Often, the most vulnerable groups (immigrants, women, the newly unemployed) lack the time and knowledge to formalize or simply are not targeted in formalization programs. Without a deep understanding of how social control already operates, the state runs the risk of developing formalization initiatives that undermine the well-being of the most vulnerable groups. Thus, this study of everyday forms of social control provides empirically based insights into the ways law influences the lives of those working outside the law. (Less) - Abstract (Swedish)
- Miljontals människor världen över arbetar som gatuförsäljare, utom räckhåll för lagen. Eftersom verksamheten ses som illegal lever försäljarna under ett ständigt hot om att avhysas och att få sina varor konfiskerad. Olika strategier för formalisering, det vill säga stegvis legalisering, förespråkas och tillämpas, av såväl internationella utvecklingsorganisationer som regeringar, för att stärka gatuförsäljares möjligheter att förbättra sin livssituation. Emellertid visar tidigare forskning att gatuförsäljare ofta motsätter sig sådana initiativ och väljer att fortsätta bedriva sina verksamheter informellt.
Studiens övergripande forskningsfråga handlar om att förstå på vilket sätt olika strategier för formalisering kan stimulera,... (More) - Miljontals människor världen över arbetar som gatuförsäljare, utom räckhåll för lagen. Eftersom verksamheten ses som illegal lever försäljarna under ett ständigt hot om att avhysas och att få sina varor konfiskerad. Olika strategier för formalisering, det vill säga stegvis legalisering, förespråkas och tillämpas, av såväl internationella utvecklingsorganisationer som regeringar, för att stärka gatuförsäljares möjligheter att förbättra sin livssituation. Emellertid visar tidigare forskning att gatuförsäljare ofta motsätter sig sådana initiativ och väljer att fortsätta bedriva sina verksamheter informellt.
Studiens övergripande forskningsfråga handlar om att förstå på vilket sätt olika strategier för formalisering kan stimulera, alternativt motverka, graden av well-being (teoretiskt begrepp etablerat av Amartya Sen) bland gatuförsäljare i Bogotá, Colombia. Metoden är etnografisk och fokus ligger på att belysa frågan genom rättssociologiska teorier om social kontroll. Empirin samlades in genom fältstudier under åren 2012 till 2014 och tre specifika grupper av gatuförsäljare studerades: försäljare i den så kallade övergångszonen (ett formaliseringsprogram i Bogotá), två intresseorganisationer för rickshawförare samt försäljare av glass.
Studien visar tydligt att även om gatuförsäljare verkar utom räckhåll för lagen, så arbetar de inte i ett tillstånd av kaos eller anarki. Tvärtom, rätten och andra former av social kontroll är närvarande i deras arbete och inverkar i högsta grad på deras well-being. Vidare står det klart att gatuförsäljarna själva har ett brett perspektiv på vad well-being innebär som sträcker sig långt bortom att enbart handla om ekonomisk överlevnad. Snarare handlar det för dem om att förbättra sina liv genom att värna oberoende och självständighet.
En aspekt som får stor betydelse är att strategier för formalisering ofta är inriktade på att hantera redan väletablerade gatuförsäljares situation. Därmed tar dessa strategier inte hänsyn till det faktum att det varje dag anländer nya individer som försöker försörja sig på gatorna. Det visar sig också att de mest utsatta grupperna (migranter, kvinnor och barn) inte sällan saknar tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna tillgodogöra sig formaliseringsprogrammen och att de därför ofta ställs utanför dem. Det är uppenbart att framgångsrika strategier för formalisering bör bottna i fördjupade och lokala kunskaper om hur den befintliga sociala kontrollen ser ut. Utan sådan kunskap är risken stor att de mest sårbara gatuförsäljarnas well-being försämras. Den här studien visar på hur empiriskt grundad kunskap, om såväl formell som informell social kontroll, kan öka förståelsen för rättens förutsättningar att påverka tillvaron för gatuförsäljare som idag verkar utom lagens räckhåll.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/840bdd6e-645a-440e-913f-ae50cb0eabba
- author
- Vargas Falla, Ana Maria LU
- supervisor
-
- Måns Svensson LU
- Karsten Åström LU
- opponent
-
- Associate Professor Gärde, Johan, Ersta Sköndal University College
- organization
- alternative title
- Utom Räckhåll för Lagen : En Etnografisk Studie av Gatuförsäljare i Bogotá
- publishing date
- 2016
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Social Control, Sociology of Law, Well-being, Street Vendors, Rickshaws, Ethnography, Bogotá, Colombia, Informal Economy, Informal Workers, Formalization, Rule of Law, Legal Empowerment., Social Norms, Informal Control, Negative Social Capital, Legal Pluralism, Labor Law, social kontroll, rättssociologi, well-being, gatuförsäljare, rickshaws, etnografi, Bogotá, Colombia, informell ekonomi, arbetsliv, formalisering, rättssäkerhet, empowerment, sociala normer, informell kontroll, socialt kapital, juridik, normer, rättspluralism
- pages
- 267 pages
- publisher
- Lund University
- defense location
- reading room, Department of Philosophy and Sociology of Law, University of Milan
- defense date
- 2016-06-08 13:15:00
- ISBN
- 978-91-7623-804-2
- 978-91-7623-805-9
- project
- Outside the Law: An Ethnographic Study of Street Vendors in Bogotá
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- 840bdd6e-645a-440e-913f-ae50cb0eabba
- date added to LUP
- 2016-05-18 11:25:23
- date last changed
- 2024-02-16 09:15:41
@phdthesis{840bdd6e-645a-440e-913f-ae50cb0eabba,
abstract = {{Millions of people worldwide work outside the law as street vendors in order to earn a living. However, they often work in fear of police evictions and confiscations since their work is in many places considered illegal. In this context, formalization (steps towards legalization) is often portrayed as a model for empowerment that allows poor street vendors to improve their well-being. Formalization, as a model to manage street vending, is widely promoted by various international development organizations. While important, studies of formalization show that street vendors often resist state control, and the majority continues to work outside the law.<br/>The main research question guiding this study is: how does formalization of street vendors in Bogotá enable and/or hinder their well-being? To examine this question, this study uses an ethnographic approach and the concept of social control within the tradition of sociology of law. The data for this study was collected through ethnographic fieldwork conducted between 2012 and 2014 in the city of Bogotá, Colombia. Three groups were studied: vendors within the transitional zones (a formalization program), two rickshaw driver associations, and itinerant ice cream vendors. <br/>The main findings illustrate that although street vendors work outside the law, they do not operate in a state of chaos or anarchy. Quite the opposite, law and other forms of social control are present in their work. These practices of control often affect their well-being. Despite harsh working conditions, well-being according to them means more than economic survival, and often, street vendors strive to improve their lives and gain independence in their work. <br/>Another finding is that formalization is often directed toward the more established vendors and does not account for the fact that new individuals arrive on the streets every day trying to make a living. Often, the most vulnerable groups (immigrants, women, the newly unemployed) lack the time and knowledge to formalize or simply are not targeted in formalization programs. Without a deep understanding of how social control already operates, the state runs the risk of developing formalization initiatives that undermine the well-being of the most vulnerable groups. Thus, this study of everyday forms of social control provides empirically based insights into the ways law influences the lives of those working outside the law.}},
author = {{Vargas Falla, Ana Maria}},
isbn = {{978-91-7623-804-2}},
keywords = {{Social Control; Sociology of Law; Well-being; Street Vendors; Rickshaws; Ethnography; Bogotá; Colombia; Informal Economy; Informal Workers; Formalization; Rule of Law; Legal Empowerment.; Social Norms; Informal Control; Negative Social Capital; Legal Pluralism; Labor Law; social kontroll; rättssociologi; well-being; gatuförsäljare; rickshaws; etnografi; Bogotá; Colombia; informell ekonomi; arbetsliv; formalisering; rättssäkerhet; empowerment; sociala normer; informell kontroll; socialt kapital; juridik; normer; rättspluralism}},
language = {{eng}},
publisher = {{Lund University}},
school = {{Lund University}},
title = {{Outside the Law : An Ethnographic Study of Street Vendors in Bogotá}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/7691516/Final_Thesis_book_Ana_Vargas.pdf}},
year = {{2016}},
}