Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer : Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning
Mattisson, Kristoffer LU
(2019)
- Abstract (Swedish)
- Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa, och värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga iframtiden.
I tätorter skapas ett lokalt klimat som gör att befolkningen där kan bli mer exponerad för värme än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas.
En kartläggning som görs utifrån metodbeskrivningen i den här publikationen ska ses som en första indikation på vilka områden som löper risk att få höga temperaturer och som bör prioriteras i åtgärdsarbetet. Metoden ger även... (More) - Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa, och värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga iframtiden.
I tätorter skapas ett lokalt klimat som gör att befolkningen där kan bli mer exponerad för värme än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas.
En kartläggning som görs utifrån metodbeskrivningen i den här publikationen ska ses som en första indikation på vilka områden som löper risk att få höga temperaturer och som bör prioriteras i åtgärdsarbetet. Metoden ger även möjlighet att analysera områden utifrån grupper som är sårbara för höga temperaturer.
En identifiering av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer kan utgöra underlag för prioritering av fysiska åtgärder utomhus, inomhus eller i byggnader som rymmer verksamheter där sårbara grupper befinner sig.
Kartläggningen kan också fungera som underlag för prioritering av riktade informationsinsatser till boende och verksamheter inom ett riskområde, eller som ett underlag för prioritering av insatser inom hemsjukvård och hemtjänst. Metoden har dock avgränsats till marktäckning och bygger i första hand på det
kartmaterial som finns tillgängligt för kommuner och länsstyrelser. Kompletterande kartläggningar eller ingående platsundersökningar kan därför behövas innan man vidtar omfattande åtgärder. I kapitlet Praktiskt tillämpning i GIS finns en metodbeskrivning för hur man steg för steg genomför kartläggningen. För att kunna följa metodbeskrivningen och tolka resultatet av kartläggningen så krävs förkunskap och förståelse för GIS. Beroende på förkunskaper kan en kartläggning för en tätort ta 6-12 timmar,
inklusive tid för att hitta och ladda hem geodata. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/8630ad06-d6e2-477c-b0e6-6bdef5974084
- author
- Mattisson, Kristoffer
LU
- organization
- publishing date
- 2019-12-11
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- pages
- 29 pages
- publisher
- Folkhälsomyndigheten
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- 19043-2
- id
- 8630ad06-d6e2-477c-b0e6-6bdef5974084
- date added to LUP
- 2020-11-03 16:19:26
- date last changed
- 2025-04-04 14:53:07
@techreport{8630ad06-d6e2-477c-b0e6-6bdef5974084,
abstract = {{Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa, och värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga iframtiden.<br/>I tätorter skapas ett lokalt klimat som gör att befolkningen där kan bli mer exponerad för värme än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas.<br/>En kartläggning som görs utifrån metodbeskrivningen i den här publikationen ska ses som en första indikation på vilka områden som löper risk att få höga temperaturer och som bör prioriteras i åtgärdsarbetet. Metoden ger även möjlighet att analysera områden utifrån grupper som är sårbara för höga temperaturer.<br/>En identifiering av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer kan utgöra underlag för prioritering av fysiska åtgärder utomhus, inomhus eller i byggnader som rymmer verksamheter där sårbara grupper befinner sig.<br/>Kartläggningen kan också fungera som underlag för prioritering av riktade informationsinsatser till boende och verksamheter inom ett riskområde, eller som ett underlag för prioritering av insatser inom hemsjukvård och hemtjänst. Metoden har dock avgränsats till marktäckning och bygger i första hand på det<br/>kartmaterial som finns tillgängligt för kommuner och länsstyrelser. Kompletterande kartläggningar eller ingående platsundersökningar kan därför behövas innan man vidtar omfattande åtgärder. I kapitlet Praktiskt tillämpning i GIS finns en metodbeskrivning för hur man steg för steg genomför kartläggningen. För att kunna följa metodbeskrivningen och tolka resultatet av kartläggningen så krävs förkunskap och förståelse för GIS. Beroende på förkunskaper kan en kartläggning för en tätort ta 6-12 timmar,<br/>inklusive tid för att hitta och ladda hem geodata.}},
author = {{Mattisson, Kristoffer}},
institution = {{Folkhälsomyndigheten}},
language = {{swe}},
month = {{12}},
title = {{Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer : Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning}},
year = {{2019}},
}