Advanced

Liv vid språkets gräns

Svenungsson, Jayne LU (2005) In Glänta p.58-60
Abstract (Swedish)
I den norska författaren Hanne Ørstaviks sjunde roman Prästen från 2004 förflyttas läsaren till Nordens yttersta utposter. Berättarjaget, vid namn Liv, har som en följd av ett tragiskt händelseförlopp avbrutit sina doktorandstudier i systematisk teologi i södra Tyskland. Istället har hon förpassat sig själv till den karga Finnmarken, där hon nu verkar som präst och febrilt brottas med att ge liv åt de stora teologiska orden.

Men orden vill inte komma till Liv. Orden vill inte komma till liv. Eller snarare, de finns där, men de räcker inte till för att uttrycka det liv som Liv vill uttrycka. Orden glider iväg, blir tomma och förlorar sin mening. Det värsta som kan hända en präst – Ordets förvaltare – händer Liv.

Kanske är... (More)
I den norska författaren Hanne Ørstaviks sjunde roman Prästen från 2004 förflyttas läsaren till Nordens yttersta utposter. Berättarjaget, vid namn Liv, har som en följd av ett tragiskt händelseförlopp avbrutit sina doktorandstudier i systematisk teologi i södra Tyskland. Istället har hon förpassat sig själv till den karga Finnmarken, där hon nu verkar som präst och febrilt brottas med att ge liv åt de stora teologiska orden.

Men orden vill inte komma till Liv. Orden vill inte komma till liv. Eller snarare, de finns där, men de räcker inte till för att uttrycka det liv som Liv vill uttrycka. Orden glider iväg, blir tomma och förlorar sin mening. Det värsta som kan hända en präst – Ordets förvaltare – händer Liv.

Kanske är Liv en symptomatisk gestalt, inte bara för den postmoderna prästen, utan för den postmoderna människan i allmänhet. En människa som lever i en tid av överflöd av ord, bilder och andra simulacra. En inflation skapas. Till slut kan orden betyda allt och inget – de har tömts på mening.

Denna ordtrötthet eller misstro mot orden återspeglas på många sätt i det västerländska tänkandets utveckling under senare decennier. Inom en rad olika humanistiska discipliner har man brottats med problematiken kring språkets oförmåga att fullt ut representera eller återge verkligheten. Ju mer vi anstränger oss för att fånga och närvarandegöra meningen, desto mer blir vi varse den inneboende brist språket är behäftat med.

Samtidigt frestas man ställa frågan om detta tillstånd är speciellt nytt eller unikt. Är det inte så att det är vår mänskliga lott att leva med ett visst icke-svar, med sprickor i den berättelse som håller samman våra liv? Och har det inte alltid förhållit sig så? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
publishing date
type
Contribution to journal
publication status
published
subject
keywords
Hanne Ørstavik, Prästen, språkets gränser, teologi
in
Glänta
issue
4
pages
58 - 60
publisher
Glänta förlag
ISSN
1104-5205
language
Swedish
LU publication?
no
id
170f1a1b-bd32-4224-9978-6be17e7dc15c (old id 8837567)
date added to LUP
2016-03-09 16:08:08
date last changed
2016-06-29 09:03:56
@article{170f1a1b-bd32-4224-9978-6be17e7dc15c,
  abstract     = {I den norska författaren Hanne Ørstaviks sjunde roman Prästen från 2004 förflyttas läsaren till Nordens yttersta utposter. Berättarjaget, vid namn Liv, har som en följd av ett tragiskt händelseförlopp avbrutit sina doktorandstudier i systematisk teologi i södra Tyskland. Istället har hon förpassat sig själv till den karga Finnmarken, där hon nu verkar som präst och febrilt brottas med att ge liv åt de stora teologiska orden.<br/><br>
Men orden vill inte komma till Liv. Orden vill inte komma till liv. Eller snarare, de finns där, men de räcker inte till för att uttrycka det liv som Liv vill uttrycka. Orden glider iväg, blir tomma och förlorar sin mening. Det värsta som kan hända en präst – Ordets förvaltare – händer Liv.<br/><br>
Kanske är Liv en symptomatisk gestalt, inte bara för den postmoderna prästen, utan för den postmoderna människan i allmänhet. En människa som lever i en tid av överflöd av ord, bilder och andra simulacra. En inflation skapas. Till slut kan orden betyda allt och inget – de har tömts på mening.<br/><br>
Denna ordtrötthet eller misstro mot orden återspeglas på många sätt i det västerländska tänkandets utveckling under senare decennier. Inom en rad olika humanistiska discipliner har man brottats med problematiken kring språkets oförmåga att fullt ut representera eller återge verkligheten. Ju mer vi anstränger oss för att fånga och närvarandegöra meningen, desto mer blir vi varse den inneboende brist språket är behäftat med.<br/><br>
Samtidigt frestas man ställa frågan om detta tillstånd är speciellt nytt eller unikt. Är det inte så att det är vår mänskliga lott att leva med ett visst icke-svar, med sprickor i den berättelse som håller samman våra liv? Och har det inte alltid förhållit sig så?},
  author       = {Svenungsson, Jayne},
  issn         = {1104-5205},
  keyword      = {Hanne Ørstavik,Prästen,språkets gränser,teologi},
  language     = {swe},
  number       = {4},
  pages        = {58--60},
  publisher    = {Glänta förlag},
  series       = {Glänta},
  title        = {Liv vid språkets gräns},
  year         = {2005},
}