The Paradoxes of Good Intentions : The theory and practice of reforms reflected in teachers´ experiences
(1998) In Lund Dissertations in Sociology- Abstract
- The theory and practice of reform as reflected in teachers’ experience of meetings in schools.
This empirical study has been carried out in a coeducational school for pupils up to the age of 16 ("grundskola") during the school years 1988-89 up to and including 1991/92. In this study 26 teachers and five school administrators - head teachers and deputy-head teachers - have been interviewed. Personal observation, analysis of the minutes taken at meetings and questionnaires has also been used. These methods have been used to study both formal and informal meetings. The research problem was approached through three questions: How do teachers experience these meetings in school? Of what importance are these meetings? What... (More) - The theory and practice of reform as reflected in teachers’ experience of meetings in schools.
This empirical study has been carried out in a coeducational school for pupils up to the age of 16 ("grundskola") during the school years 1988-89 up to and including 1991/92. In this study 26 teachers and five school administrators - head teachers and deputy-head teachers - have been interviewed. Personal observation, analysis of the minutes taken at meetings and questionnaires has also been used. These methods have been used to study both formal and informal meetings. The research problem was approached through three questions: How do teachers experience these meetings in school? Of what importance are these meetings? What effect did the proposals and reforms, which aimed at introducing and developing meetings in school, have at local level? The empirical material has been interpreted and analysed from an analytical point of view which is based upon investigators’ and school-politicians’ – central governments’ – supposition that a structural change in the organisation of teachers’ work which involves them in new forms of meeting - so called "work teams" (arbetsenheter) - and result in increased interdepartmental democracy, giving teachers a new mandate with increased authority to make decisions. This has been a theme in Swedish school reform activity since the late 70’s in the enquiry Skolans inre arbete (SOU 1973:54) - "Internal Organisation in Schools’"as well as in the 90’s (amongst others) by the School Commission Om skola i en ny tid - "Schools in a New Age (SOU 1997:121). My combination of a field study based on teachers’ praxis, interpreted and analysed in relation to the central governments’ reform work gives the dissertation special value; that it contains, amongst other things, information and understanding of what takes place between central and local levels and how reforms are received and possibly put into practice in schools.
Key words: Sociology of school, meetings, meetings of the work-units, formal and informal meetings. (Less) - Abstract (Swedish)
- Popular Abstract
Avhandlingens titel Den goda viljans paradoxer skall förstås på följande sätt. I utredningar och propositioner hävdar utredare, skolpolitiker och administratörer att lärarna skall bemyndigas, det vill säga de skall tillskrivas ett mandat i skolan. Detta mandat skall ge lärarna ett visst självständigt beslutsfattande i en ny mötesform som kallas arbetsenheter. Denna mötesform stipuleras i skolförordningen 1978 och senare i läroplanen, Lgr 80, som börjar gälla läsåret 1982/83. Detta anges också i 1993 års skolförordning, som nu är gällande. Den goda viljan förespråkar också att lärarna skall få nya möjligheter att vara med att formulera och planera skolans utveckling och fatta beslut i dessa frågor. Detta... (More) - Popular Abstract
Avhandlingens titel Den goda viljans paradoxer skall förstås på följande sätt. I utredningar och propositioner hävdar utredare, skolpolitiker och administratörer att lärarna skall bemyndigas, det vill säga de skall tillskrivas ett mandat i skolan. Detta mandat skall ge lärarna ett visst självständigt beslutsfattande i en ny mötesform som kallas arbetsenheter. Denna mötesform stipuleras i skolförordningen 1978 och senare i läroplanen, Lgr 80, som börjar gälla läsåret 1982/83. Detta anges också i 1993 års skolförordning, som nu är gällande. Den goda viljan förespråkar också att lärarna skall få nya möjligheter att vara med att formulera och planera skolans utveckling och fatta beslut i dessa frågor. Detta framhålls av skolkommittén Om skola i en ny tid (SOU 1997:121). För att detta skall kunna realiseras anser utredare och skolpolitiker att skolans institutionsdemokrati måste utvecklas. Med detta menas att makten hos rektorn och skolans ledning skall minskas för att istället decentraliseras till lärarna i arbetsenheter. Den goda viljan utmärks också av att den inrymmer en misstänksamhet mot lärarna eftersom den vill styra och kontrollera lärarna, så att de gör det de blir ålagda att göra. Avhandlingen analyserar, tolkar och sätter in utredningars, propositioners och reformers intentioner i lärarnas praxis. Detta kan formuleras i följande frågor: Vari består statsmaktens intentioner och propåer om nya mötesformer – arbetsenheter – med ett decentraliserat mandat/makt till lärarna? Hur mottas och förverkligas detta i den vardag och praktik som lärarna befinner sig?
Den empiriska studien har gjorts på en skola som kallas för Glädjeskolan. I slutet på 50-talet är denna skola en så kallad försöksskola i en landsomfattande reformverksamhet för att införa den obligatoriska nioårig skolan. Skolan blir också en nioårig grundskola läsåret 1961/62. På 90-talet har skolan cirka 400 elever med fem parallellklasser i sjuan, åttan och nian. Antalet anställda lärare är drygt trettio stycken.
Möten som studerats har delats in i formella och informella möten. Två typer är formella möten, personalmötet/konferens (Pk), och möten i arbetsenheter (Ae) samt tre typer är informella mötena (Ifm).
Mitt forskningsproblemet har formuleras i tre enkla frågor: Vad är lärarnas erfarenheter av möten i skolan? Vilka betydelser har möten i skolan? Hur kom de propåer och reformer som syftat till att införa och utveckla möten i skolan att verka på det lokala planet?
Studien på skolan började hösten 1988 och pågick till 1993. På skolan har antalet anställda varierat upp och ned med några lärare. Av de 38 lärare som jag har haft med på min lista har 26 stycken med fast anställning intervjuats. Av dessa 26 lärare är det 23 som arbetat på skolan sedan läsåret 1975/76. I enkätundersökningar har ibland flera lärare deltagit än som intervjuats. Av de fyra rektorer som arbetat på skolan har tre intervjuats, och en av dem var tillika skolchef. De två studierektorerna som arbetat på skolan har också intervjuats. Det empiriska materialet består också av 134 stycken protokoll från personalmöten från läsåret 1975/76 till och med 1991/92, och 92 stycken protokoll från möten i arbetsenheter från läsåret 1983/84 till och med 1991/92. Observationer har gjorts från och med läsåret 1988/89 till och med 1991/93. Dessa har gjorts både på formella och informella möten. Tre stycken enkätundersökningar har också genomförts. Dessa gjordes 1988, 1989 och 1992. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/18673
- author
- Ståhl, Zeth Idof LU
- supervisor
- opponent
-
- Professor Ahrne, Göran, Stockholm University
- organization
- publishing date
- 1998
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- formal anf informal meetings, techers empowerment, work-teams at school, Sociology of school, meetings, Sociology, Sociologi
- in
- Lund Dissertations in Sociology
- issue
- 26
- pages
- 259 pages
- publisher
- Department of Sociology, Lund University
- defense location
- Lund University, Carolinasalen
- defense date
- 1998-09-30 10:15:00
- external identifiers
-
- other:ISRN: LUSAGD/SASO--98/1121--SE
- ISBN
- 91-89078-45-4
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 8a6d0e61-384e-4ae6-8cb0-cc074fbe192f (old id 18673)
- date added to LUP
- 2016-04-01 15:20:39
- date last changed
- 2019-09-26 10:40:17
@phdthesis{8a6d0e61-384e-4ae6-8cb0-cc074fbe192f,
abstract = {{The theory and practice of reform as reflected in teachers’ experience of meetings in schools.<br/><br>
<br/><br>
This empirical study has been carried out in a coeducational school for pupils up to the age of 16 ("grundskola") during the school years 1988-89 up to and including 1991/92. In this study 26 teachers and five school administrators - head teachers and deputy-head teachers - have been interviewed. Personal observation, analysis of the minutes taken at meetings and questionnaires has also been used. These methods have been used to study both formal and informal meetings. The research problem was approached through three questions: How do teachers experience these meetings in school? Of what importance are these meetings? What effect did the proposals and reforms, which aimed at introducing and developing meetings in school, have at local level? The empirical material has been interpreted and analysed from an analytical point of view which is based upon investigators’ and school-politicians’ – central governments’ – supposition that a structural change in the organisation of teachers’ work which involves them in new forms of meeting - so called "work teams" (arbetsenheter) - and result in increased interdepartmental democracy, giving teachers a new mandate with increased authority to make decisions. This has been a theme in Swedish school reform activity since the late 70’s in the enquiry Skolans inre arbete (SOU 1973:54) - "Internal Organisation in Schools’"as well as in the 90’s (amongst others) by the School Commission Om skola i en ny tid - "Schools in a New Age (SOU 1997:121). My combination of a field study based on teachers’ praxis, interpreted and analysed in relation to the central governments’ reform work gives the dissertation special value; that it contains, amongst other things, information and understanding of what takes place between central and local levels and how reforms are received and possibly put into practice in schools.<br/><br>
<br/><br>
Key words: Sociology of school, meetings, meetings of the work-units, formal and informal meetings.}},
author = {{Ståhl, Zeth Idof}},
isbn = {{91-89078-45-4}},
keywords = {{formal anf informal meetings; techers empowerment; work-teams at school; Sociology of school; meetings; Sociology; Sociologi}},
language = {{swe}},
number = {{26}},
publisher = {{Department of Sociology, Lund University}},
school = {{Lund University}},
series = {{Lund Dissertations in Sociology}},
title = {{The Paradoxes of Good Intentions : The theory and practice of reforms reflected in teachers´ experiences}},
year = {{1998}},
}