Vad korten berättar - Tarot hos Yeats, Meyrink, Kafka, T.S. Eliot och Sigrid Combüchen
(2010) p.237-251- Abstract
- En ockult våg svepte fram över Europa kring förra sekelskiftet. Poeten W.B. Yeats var, liksom den store auktoriteten på Tarot-kort A.E. Waite, medlemmar av the Golden Dawn, en sluten ockult frimurarorden, som hade grundats i London 1887 och som hade ett både sociokulturellt och litterärt inflytande i speciellt England och USA, men också på kontinenten. Sin inspiration hämtade Golden Dawn från renässansens ockulta naturfilosofer, bl.a. Agrippa, Paracelsus och John Dee. Den mest spridda kortleken, Rider-Waite, består av 78 kort med bilder som har korta och ofta arketypiska namn, som "Dåren", "Eremiten", "Trollkarlen" och "Lyckohjulet". De läggs ut enligt speciella regler och ger då upphov till skilda spådomar eller historier av delfisk... (More)
- En ockult våg svepte fram över Europa kring förra sekelskiftet. Poeten W.B. Yeats var, liksom den store auktoriteten på Tarot-kort A.E. Waite, medlemmar av the Golden Dawn, en sluten ockult frimurarorden, som hade grundats i London 1887 och som hade ett både sociokulturellt och litterärt inflytande i speciellt England och USA, men också på kontinenten. Sin inspiration hämtade Golden Dawn från renässansens ockulta naturfilosofer, bl.a. Agrippa, Paracelsus och John Dee. Den mest spridda kortleken, Rider-Waite, består av 78 kort med bilder som har korta och ofta arketypiska namn, som "Dåren", "Eremiten", "Trollkarlen" och "Lyckohjulet". De läggs ut enligt speciella regler och ger då upphov till skilda spådomar eller historier av delfisk karaktär. Det senare har fascinerat många författare. Den keltiske renässansens mästare, William Butler Yeats, använde sig av Tarot litterärt, t.ex. i en historia där han suggererar fram ett tillstånd bortom tid och rum i samband med en keltisk festivalnatt vid slutet av skördesäsongen. Österrikaren Gustav Meyrink bodde en tid i Prag och hans mest bekanta berättelse, Golem, utspelas i det judiska gettot under renässanshumanisten Rabbi Löövs tid. Den bygger på en legend och utförandet tycks vara influerat av Tarot-leken. Golem rymmer mustiga krogscener, teosofiska utläggningar, trånande kärlek och en deckarliknande mordgåta. Allt sammansmält till en feberhet och egenartad berättelse där det råder vilda kast mellan extas och förtvivlan. En amerikansk litteraturforskare har upptäckt att Kafka uppenbarligen har låtit sitt berättande inspireras av Tarot, t.ex. i berättelserna Slottet och Amerika. I T.S. Eliots berömda dikt The Waste Land, från 1922, förekommer en sierska, kallad Madame Sosostris. Hon lägger kort åt den anonyme sökaren i dikten, men hindrad av en svår förkylning säger hon mer om vad hon inte kan se i korten än vad som faktiskt kan ses. Dessutom förser poeten henne i hemlighet med några kort som han själv har hittat på och lägger till egna luriga kommentarer i diktens avslutande fotnoter. Åtminstone en sak har Eliots huvudperson gemensamt med huvudpersonen Perle i Sigrid Combüchens berättelse Parsifal (1998) - de är båda gralsökare i en depressiv efterkrigsvärld. I Eliots fall efter första världskriget, då en generation unga män, hans generation, hade förlorat livet i skyttegravarna. I Combüchens Parsifal, en dystopi som utspelar sig i ett ödelagt Europa under 2050-talet, finns det både spår av en rad småkrig och radioaktivitet efter ett utkämpat kärnvapenkrig. I Combüchens Parsifal lägger den lögnaktiga astrologen Livia ett keltiskt kors för en dagligen återkommande kund, "Georg" - lika anonym som Eliots sökare. Situationen är gåtfull - är det den åldrande och cancersjuke generalen Piscator som är denne Georg? Och är denne Piscator egentligen en historisk dubbelgångare till Parsifalmytens Fiskarkung? Författaren lägger ut spår. Hon är också ganska fräck. Hur då? I berättelsen beskrivs i detalj själva utlägget, ett keltiskt kors, men vad vi samtidigt får veta är att vad sierskan Livia berättar för Georg är en stor fet lögn. Men lagt kort ligger - genom att använda spelets regler med hjälp av Rider-Waite får läsaren själv möjlighet att tolka detta keltiska kors. Och blir på köpet själv en gralsökare. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1614868
- author
- Svensson, Bo S LU
- organization
- publishing date
- 2010
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- host publication
- Ferlin och alla de andra. En festskrift till Jenny Westerström 21 januari 2010
- editor
- Rydén, Per and Sjöberg, Birthe
- pages
- 237 - 251
- publisher
- Absalon
- ISSN
- 1102-5522
- ISBN
- 978-91-88396-25-8
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 8ea52133-b80d-48d9-9496-f9e3547f64ea (old id 1614868)
- date added to LUP
- 2016-04-01 14:49:04
- date last changed
- 2018-11-21 20:30:29
@inbook{8ea52133-b80d-48d9-9496-f9e3547f64ea,
abstract = {{En ockult våg svepte fram över Europa kring förra sekelskiftet. Poeten W.B. Yeats var, liksom den store auktoriteten på Tarot-kort A.E. Waite, medlemmar av the Golden Dawn, en sluten ockult frimurarorden, som hade grundats i London 1887 och som hade ett både sociokulturellt och litterärt inflytande i speciellt England och USA, men också på kontinenten. Sin inspiration hämtade Golden Dawn från renässansens ockulta naturfilosofer, bl.a. Agrippa, Paracelsus och John Dee. Den mest spridda kortleken, Rider-Waite, består av 78 kort med bilder som har korta och ofta arketypiska namn, som "Dåren", "Eremiten", "Trollkarlen" och "Lyckohjulet". De läggs ut enligt speciella regler och ger då upphov till skilda spådomar eller historier av delfisk karaktär. Det senare har fascinerat många författare. Den keltiske renässansens mästare, William Butler Yeats, använde sig av Tarot litterärt, t.ex. i en historia där han suggererar fram ett tillstånd bortom tid och rum i samband med en keltisk festivalnatt vid slutet av skördesäsongen. Österrikaren Gustav Meyrink bodde en tid i Prag och hans mest bekanta berättelse, Golem, utspelas i det judiska gettot under renässanshumanisten Rabbi Löövs tid. Den bygger på en legend och utförandet tycks vara influerat av Tarot-leken. Golem rymmer mustiga krogscener, teosofiska utläggningar, trånande kärlek och en deckarliknande mordgåta. Allt sammansmält till en feberhet och egenartad berättelse där det råder vilda kast mellan extas och förtvivlan. En amerikansk litteraturforskare har upptäckt att Kafka uppenbarligen har låtit sitt berättande inspireras av Tarot, t.ex. i berättelserna Slottet och Amerika. I T.S. Eliots berömda dikt The Waste Land, från 1922, förekommer en sierska, kallad Madame Sosostris. Hon lägger kort åt den anonyme sökaren i dikten, men hindrad av en svår förkylning säger hon mer om vad hon inte kan se i korten än vad som faktiskt kan ses. Dessutom förser poeten henne i hemlighet med några kort som han själv har hittat på och lägger till egna luriga kommentarer i diktens avslutande fotnoter. Åtminstone en sak har Eliots huvudperson gemensamt med huvudpersonen Perle i Sigrid Combüchens berättelse Parsifal (1998) - de är båda gralsökare i en depressiv efterkrigsvärld. I Eliots fall efter första världskriget, då en generation unga män, hans generation, hade förlorat livet i skyttegravarna. I Combüchens Parsifal, en dystopi som utspelar sig i ett ödelagt Europa under 2050-talet, finns det både spår av en rad småkrig och radioaktivitet efter ett utkämpat kärnvapenkrig. I Combüchens Parsifal lägger den lögnaktiga astrologen Livia ett keltiskt kors för en dagligen återkommande kund, "Georg" - lika anonym som Eliots sökare. Situationen är gåtfull - är det den åldrande och cancersjuke generalen Piscator som är denne Georg? Och är denne Piscator egentligen en historisk dubbelgångare till Parsifalmytens Fiskarkung? Författaren lägger ut spår. Hon är också ganska fräck. Hur då? I berättelsen beskrivs i detalj själva utlägget, ett keltiskt kors, men vad vi samtidigt får veta är att vad sierskan Livia berättar för Georg är en stor fet lögn. Men lagt kort ligger - genom att använda spelets regler med hjälp av Rider-Waite får läsaren själv möjlighet att tolka detta keltiska kors. Och blir på köpet själv en gralsökare.}},
author = {{Svensson, Bo S}},
booktitle = {{Ferlin och alla de andra. En festskrift till Jenny Westerström 21 januari 2010}},
editor = {{Rydén, Per and Sjöberg, Birthe}},
isbn = {{978-91-88396-25-8}},
issn = {{1102-5522}},
language = {{swe}},
pages = {{237--251}},
publisher = {{Absalon}},
title = {{Vad korten berättar - Tarot hos Yeats, Meyrink, Kafka, T.S. Eliot och Sigrid Combüchen}},
year = {{2010}},
}