Advanced

Filosofiska teorier om mänskliga rättigheter : en kritisk analys

Halldenius, Lena LU (2018) p.35-54
Abstract (Swedish)
I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket... (More)
I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket avses en teoretisk norm om att rättighetsbegreppet bör begränsas på olika sätt. I kapitlet visas dels kvantitativa begränsningar på när en rätt till något anses tillfredsställd (”tillräcklighetsbegränsningen”), dels kvalitativa begränsningar på vad som alls räknas in bland de mänskliga rättigheterna (”relevansbegränsningen”). Analysen visar att det begränsade rättighetsbegreppet som ideal hänger ihop med tendensen att koppla rättighetsinnehav till kognitiva och emotionella kapaciteter. Det som blir kvar inom begränsningarna är det som anses betydelsefullt för den kapabla rättighetsinnehavare som man redan har konstruerat.
De problem som identifieras beror delvis på en faiblesse för så kallad idealteori. Om begreppet mänskliga rättigheter ska fungera för det vi behöver det till, nämligen som skydd mot förtryck, exploatering, diskriminering och våld, så behöver rättighetsteori vara av det slag som kallas icke-idealteori. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
organization
publishing date
type
Chapter in Book/Report/Conference proceeding
publication status
published
subject
keywords
mänskliga rättigheter, non-ideal theory, rättighetsinnehavare, ojämlikhet
host publication
Mänskliga rättigheter i samhället
editor
Halldenius, Lena ; Arvidsson, Malin ; Sturfelt, Lina ; ; and
pages
20 pages
publisher
Bokbox förlag
ISBN
9789186980702
project
Human Rights and Economic Inequality
language
Swedish
LU publication?
yes
id
92a0f0f2-debe-4792-8d7d-dbffd7c17b55
date added to LUP
2018-03-19 16:31:34
date last changed
2019-02-01 14:07:55
@inbook{92a0f0f2-debe-4792-8d7d-dbffd7c17b55,
  abstract     = {I detta kapitel diskuteras kritiskt två relaterade tendenser i filosofiska teorier om mänskliga rättigheter. Den första handlar om synen på rättighetsinnehavaren. Mänskliga rättigheter har kommit att betraktas som något som människor ”har” och då uppstår frågan vad det är med människor som gör dem till rättighetsinnehavare. Ett vanligt svar är att människor besitter den moraliska värdighet som gör dem till rättighetsinnehavare i kraft av kognitiva och emotionella kapaciteter. Kapitlets analys visar att detta gör rättighetsskyddet svagast för några av de grupper som på grund av utsatthet för diskriminering och våld behöver det mest. Den andra tendensen som diskuteras är en teoretisk minimalism som präglar rättighetsfilosofi, med vilket avses en teoretisk norm om att rättighetsbegreppet bör begränsas på olika sätt. I kapitlet visas dels kvantitativa begränsningar på när en rätt till något anses tillfredsställd (”tillräcklighetsbegränsningen”), dels kvalitativa begränsningar på vad som alls räknas in bland de mänskliga rättigheterna (”relevansbegränsningen”). Analysen visar att det begränsade rättighetsbegreppet som ideal hänger ihop med tendensen att koppla rättighetsinnehav till kognitiva och emotionella kapaciteter. Det som blir kvar inom begränsningarna är det som anses betydelsefullt för den kapabla rättighetsinnehavare som man redan har konstruerat. <br/>	De problem som identifieras beror delvis på en faiblesse för så kallad idealteori. Om begreppet mänskliga rättigheter ska fungera för det vi behöver det till, nämligen som skydd mot förtryck, exploatering, diskriminering och våld, så behöver rättighetsteori vara av det slag som kallas icke-idealteori. },
  author       = {Halldenius, Lena},
  booktitle    = {Mänskliga rättigheter i samhället},
  editor       = {Halldenius, Lena and Arvidsson, Malin and Sturfelt, Lina},
  isbn         = {9789186980702},
  language     = {swe},
  pages        = {35--54},
  publisher    = {Bokbox förlag},
  title        = {Filosofiska teorier om mänskliga rättigheter : en kritisk analys},
  year         = {2018},
}