Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Slaggrus och dammspridning från anläggningsarbete

Janhäll, Sara and Lundberg, Joacim LU orcid (2023)
Abstract (Swedish)
Vid förbränning av avfall produceras stora mängder slaggrus som både är ett avfall, som kräver hantering, och en resurs, genom dess goda materialegenskaper. Slaggrus definieras i denna studie som sorterad bottenaska från avfallsförbränning. En potentiell spridningsväg för föroreningar från slaggruset vid anläggningsarbete är damning. Damning är en miljöoch hälsofara även utan föroreningar i materialet, och mängden damm som uppkommer vid användning av olika material beror främst av olika materialparametrar, tex sprödhet och andelen material i minsta kornstorleken <63μm i diameter. Partikelstorlek är den viktigaste parametern för att beskriva hur långt damm färdas, förutom rent meteorologiska parametrar.

I denna studie... (More)
Vid förbränning av avfall produceras stora mängder slaggrus som både är ett avfall, som kräver hantering, och en resurs, genom dess goda materialegenskaper. Slaggrus definieras i denna studie som sorterad bottenaska från avfallsförbränning. En potentiell spridningsväg för föroreningar från slaggruset vid anläggningsarbete är damning. Damning är en miljöoch hälsofara även utan föroreningar i materialet, och mängden damm som uppkommer vid användning av olika material beror främst av olika materialparametrar, tex sprödhet och andelen material i minsta kornstorleken <63μm i diameter. Partikelstorlek är den viktigaste parametern för att beskriva hur långt damm färdas, förutom rent meteorologiska parametrar.

I denna studie sammanställs mätningar av damm (<10 μm i diameter, PM10) kring anläggningsytor, analys av partikelstorleksfördelningen av det slaggrus som används och en sammanvägning av riskerna med användningen.

Mätningar har utförts med partikelsensorer (PM10, PM2,5 och PM1), samt med insamling av damm i storlekar relaterade till inandning i arbetsmiljö (inhalerbart samt totaldamm). Utöver dessa mätningar har även olika storleksfraktionerande instrument använts för tydligare bestämning av aerosolen kring anläggningsytan. Slaggruset har siktats och grundämnesinnehållet har bestämts för olika kornstorlekar.

Resultatet visar att partikelsensorer är ett praktiskt sätt att detektera damning i fält, och att damningen påverkas mycket kraftigt av väderlek. Utmaningarna att mäta damning i fält är stora, men då partikelsensorer är enkla instrument kan dessa placeras på flera platser kring en anläggningsyta och detektera vid vilka tillfällen damningen ökar för att underlätta åtgärder. Damning förekommer vid torr väderlek och underlättas av vind, både från ytan och av det material som hanteras vid anläggningsarbetet. Halterna kan dock vara högre vid låg vindhastighet i närheten av anläggningsytan.

De mätningar som planerades för denna studie genomfördes i Umeå vid våt och kall väderlek, vilket begränsade damningen. Den extra mätning som utfördes i Trelleborg genomfördes i dammande väderlek, men med effektiva dammbegränsningsåtgärder genom täckning av materialet direkt efter kompaktering, vilket begränsade damningen i Trelleborg. Den damning som har varit aktuell i dessa fall har inte utgjort någon miljörisk i områdena utanför anläggningen under den tid som mätningarna skett.

Föroreningsspridningen påverkas av halten av föroreningen i varje storleksklass av partiklar i materialet och materialet bör därför med jämna mellanrum analyseras avseende innehåll i de olika storleksfraktionerna. De ämnen som är begränsande för tillståndsgivningen kan studeras mer ingående avseende halter i dammande partikelstorleksklasser för att säkerställa att föroreningsspridningen är begränsad. I det slaggrus som har analyserats i denna studie (från Sysav, Malmö) har främst kadmium varit anrikat i den minsta kornstorleken (<63μm), men även zink och kalcium.

Projektet har letts av Sara Janhäll, RISE, finansierats av Avfall Sverige och projektet har genomförts av Sara Janhäll, RISE och Joacim Lundberg, Lunds Tekniska Högskola. Adam Larsson har genomfört ett examensarbete som del av projektet och Jenny Rissler har stöttat projektet med diskussioner och tankar.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
keywords
Cirkulära material, infrastruktur, damm, bottenaska, PM10, slaggrus
issue
2023:20
pages
73 pages
publisher
Avfall Sverige
ISSN
1103-4092
language
Swedish
LU publication?
yes
id
93050807-d1da-4dd3-9546-566f9786d5b0
date added to LUP
2024-02-15 14:11:52
date last changed
2024-02-27 09:14:31
@techreport{93050807-d1da-4dd3-9546-566f9786d5b0,
  abstract     = {{Vid förbränning av avfall produceras stora mängder slaggrus som både är ett avfall, som kräver hantering, och en resurs, genom dess goda materialegenskaper. Slaggrus definieras i denna studie som sorterad bottenaska från avfallsförbränning. En potentiell spridningsväg för föroreningar från slaggruset vid anläggningsarbete är damning. Damning är en miljöoch hälsofara även utan föroreningar i materialet, och mängden damm som uppkommer vid användning av olika material beror främst av olika materialparametrar, tex sprödhet och andelen material i minsta kornstorleken &lt;63μm i diameter. Partikelstorlek är den viktigaste parametern för att beskriva hur långt damm färdas, förutom rent meteorologiska parametrar.<br/><br/>I denna studie sammanställs mätningar av damm (&lt;10 μm i diameter, PM10) kring anläggningsytor, analys av partikelstorleksfördelningen av det slaggrus som används och en sammanvägning av riskerna med användningen.<br/><br/>Mätningar har utförts med partikelsensorer (PM10, PM2,5 och PM1), samt med insamling av damm i storlekar relaterade till inandning i arbetsmiljö (inhalerbart samt totaldamm). Utöver dessa mätningar har även olika storleksfraktionerande instrument använts för tydligare bestämning av aerosolen kring anläggningsytan. Slaggruset har siktats och grundämnesinnehållet har bestämts för olika kornstorlekar.<br/><br/>Resultatet visar att partikelsensorer är ett praktiskt sätt att detektera damning i fält, och att damningen påverkas mycket kraftigt av väderlek. Utmaningarna att mäta damning i fält är stora, men då partikelsensorer är enkla instrument kan dessa placeras på flera platser kring en anläggningsyta och detektera vid vilka tillfällen damningen ökar för att underlätta åtgärder. Damning förekommer vid torr väderlek och underlättas av vind, både från ytan och av det material som hanteras vid anläggningsarbetet. Halterna kan dock vara högre vid låg vindhastighet i närheten av anläggningsytan.<br/><br/>De mätningar som planerades för denna studie genomfördes i Umeå vid våt och kall väderlek, vilket begränsade damningen. Den extra mätning som utfördes i Trelleborg genomfördes i dammande väderlek, men med effektiva dammbegränsningsåtgärder genom täckning av materialet direkt efter kompaktering, vilket begränsade damningen i Trelleborg. Den damning som har varit aktuell i dessa fall har inte utgjort någon miljörisk i områdena utanför anläggningen under den tid som mätningarna skett.<br/><br/>Föroreningsspridningen påverkas av halten av föroreningen i varje storleksklass av partiklar i materialet och materialet bör därför med jämna mellanrum analyseras avseende innehåll i de olika storleksfraktionerna. De ämnen som är begränsande för tillståndsgivningen kan studeras mer ingående avseende halter i dammande partikelstorleksklasser för att säkerställa att föroreningsspridningen är begränsad. I det slaggrus som har analyserats i denna studie (från Sysav, Malmö) har främst kadmium varit anrikat i den minsta kornstorleken (&lt;63μm), men även zink och kalcium.<br/><br/>Projektet har letts av Sara Janhäll, RISE, finansierats av Avfall Sverige och projektet har genomförts av Sara Janhäll, RISE och Joacim Lundberg, Lunds Tekniska Högskola. Adam Larsson har genomfört ett examensarbete som del av projektet och Jenny Rissler har stöttat projektet med diskussioner och tankar.<br/>}},
  author       = {{Janhäll, Sara and Lundberg, Joacim}},
  institution  = {{Avfall Sverige}},
  issn         = {{1103-4092}},
  keywords     = {{Cirkulära material; infrastruktur; damm; bottenaska; PM10; slaggrus}},
  language     = {{swe}},
  number       = {{2023:20}},
  title        = {{Slaggrus och dammspridning från anläggningsarbete}},
  year         = {{2023}},
}