Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012
(2018) In Studia Historica Lundensia 31.- Abstract
- Facing an unknown future, the meaning of history is not primarily a fixed set of knowledge about the past, but a well-developed historical consciousness. This is a generic skill, emanating from an understanding of history as something that we are, and at the same time as something that we create. From a historical-cultural perspective, the learning process can be described with a point of departure in questions stemming from the life- and experience-world, looking genealogically toward the past.
With a point of departure in pedagogical theories of the learning process, and a development described as fact, interpretation and consciousness, the question follows as to how the development is expressed in the curricula and textbooks in... (More) - Facing an unknown future, the meaning of history is not primarily a fixed set of knowledge about the past, but a well-developed historical consciousness. This is a generic skill, emanating from an understanding of history as something that we are, and at the same time as something that we create. From a historical-cultural perspective, the learning process can be described with a point of departure in questions stemming from the life- and experience-world, looking genealogically toward the past.
With a point of departure in pedagogical theories of the learning process, and a development described as fact, interpretation and consciousness, the question follows as to how the development is expressed in the curricula and textbooks in school between 1919 and 2012 and how studying history can contribute to the progress as it is described above. A number of dichotomies have been identified as tools of analysis, describing the space of interpretation between history as science and history as life- and experience-worlds. The goal is a well-developed historical consciousness defined as the ability to simultaneously interpret the past, understand the present and have perspectives on the future.
(Less) - Abstract (Swedish)
- Historia i futurum handlar på ett övergripande plan om synen på historieämnet i svensk skola från 1919 till 2011 såsom det kommer till uttryck i styrdokument och lärobokstexter. Den är också en av de första studierna av hur kunskapsutveckling i historia kan uttryckas teoretiskt och hur sådana tankegångar har tillämpats – eller inte tillämpats – på grundskolans och gymnasiets historieämne.
I princip alla som sysslar med historia professionellt, inte minst i skolan, bedömer och värderar ständigt vad som är att anse som bra och dålig historia. Avhandlingen syftar till att, med hjälp av historievetenskap, historiefilosofi och pedagogiska teorier, begripliggöra vari progression i ett enskilt ämne som historia egentligen består: Hur kan... (More) - Historia i futurum handlar på ett övergripande plan om synen på historieämnet i svensk skola från 1919 till 2011 såsom det kommer till uttryck i styrdokument och lärobokstexter. Den är också en av de första studierna av hur kunskapsutveckling i historia kan uttryckas teoretiskt och hur sådana tankegångar har tillämpats – eller inte tillämpats – på grundskolans och gymnasiets historieämne.
I princip alla som sysslar med historia professionellt, inte minst i skolan, bedömer och värderar ständigt vad som är att anse som bra och dålig historia. Avhandlingen syftar till att, med hjälp av historievetenskap, historiefilosofi och pedagogiska teorier, begripliggöra vari progression i ett enskilt ämne som historia egentligen består: Hur kan kunskapsutveckling i historia definieras? Vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011? Vari består skillnaderna mellan å ena sidan kunskapsutveckling över tid och å andra sidan kunskap för olika tider?
En av avhandlingens centrala utgångspunkter är att historia både handlar om vetenskap och om livs- och erfarenhetsvärlden, där den senare är en av premisserna för historiemedvetandet, nämligen att vi i en och samma tankegång tänker kring dåtid, nutid och framtid. Frågan är då hur ett historiemedvetande kan kvalificeras utifrån en syn på historia som ett ämne som omfattar såväl kunskap om det förflutna som tolkning och medvetande.
(Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/987ecee4-9ce1-42a6-b4f4-6810b48c70be
- author
- Persson, Helén LU
- supervisor
- opponent
-
- professor Kristensson Uggla, Bengt, Åbo Akademi
- organization
- publishing date
- 2018
- type
- Thesis
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Progression, kvatitet, kvalitet, relevans, historiemedvetande, historiekultur, läroböcker, styrdokument, läroplaner, kursplaner, historia, konstruktivism, socialkonstruktivism, fenomenografi, genetisk och genealogisk orientering i tid, Progress, quantity, quality, relevance, historical conscioussness, historical culture, textbooks, curricula, history, constructivism, social constructivism, phenomenography, facts, interpretation, conscioussness, life- and experience-worlds, genetic and genealogical orientation in time
- in
- Studia Historica Lundensia
- volume
- 31
- pages
- 298 pages
- publisher
- Lund University
- defense location
- Hörsalen, Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12, Lund
- defense date
- 2018-11-01 10:15:00
- ISSN
- 1650-755X
- ISBN
- 978-91-88899-05-7
- 978-91-88899-04-0
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- 987ecee4-9ce1-42a6-b4f4-6810b48c70be
- date added to LUP
- 2018-10-04 11:27:40
- date last changed
- 2020-12-04 11:11:13
@phdthesis{987ecee4-9ce1-42a6-b4f4-6810b48c70be,
abstract = {{Facing an unknown future, the meaning of history is not primarily a fixed set of knowledge about the past, but a well-developed historical consciousness. This is a generic skill, emanating from an understanding of history as something that we are, and at the same time as something that we create. From a historical-cultural perspective, the learning process can be described with a point of departure in questions stemming from the life- and experience-world, looking genealogically toward the past. <br/>With a point of departure in pedagogical theories of the learning process, and a development described as fact, interpretation and consciousness, the question follows as to how the development is expressed in the curricula and textbooks in school between 1919 and 2012 and how studying history can contribute to the progress as it is described above. A number of dichotomies have been identified as tools of analysis, describing the space of interpretation between history as science and history as life- and experience-worlds. The goal is a well-developed historical consciousness defined as the ability to simultaneously interpret the past, understand the present and have perspectives on the future.<br/>}},
author = {{Persson, Helén}},
isbn = {{978-91-88899-05-7}},
issn = {{1650-755X}},
keywords = {{Progression, kvatitet, kvalitet, relevans, historiemedvetande, historiekultur, läroböcker, styrdokument, läroplaner, kursplaner, historia, konstruktivism, socialkonstruktivism, fenomenografi, genetisk och genealogisk orientering i tid; Progress, quantity, quality, relevance, historical conscioussness, historical culture, textbooks, curricula, history, constructivism, social constructivism, phenomenography, facts, interpretation, conscioussness, life- and experience-worlds, genetic and genealogical orientation in time}},
language = {{swe}},
publisher = {{Lund University}},
school = {{Lund University}},
series = {{Studia Historica Lundensia}},
title = {{Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/52569481/Historia_i_futurum_WEBB.pdf}},
volume = {{31}},
year = {{2018}},
}