Advanced

Public talk on personal troubles : A study on interaction in radio counselling

Thell, Nataliya LU (2018) In Lund Dissertations in Social Work 52.
Abstract
The dissertation examines how personal troubles are talked about in an encounter with a professional on the public arena of radio broadcasting, where the professional has to meet the challenge of making professional advice not only useful for the person seeking help, but also relevant or interesting for the radio audience. The study explores the dynamic process of shaping an understanding of problematic experiences as it unfolds in the interactions on the radio and with radio listeners.
The dissertation draws upon publicly available recordings of the Swedish programme The Radio Psychologist (Swedish: Radiopsykologen) and radio listeners’ comments on the programme’s web page. In the programme, formatted as a half-hour telephone... (More)
The dissertation examines how personal troubles are talked about in an encounter with a professional on the public arena of radio broadcasting, where the professional has to meet the challenge of making professional advice not only useful for the person seeking help, but also relevant or interesting for the radio audience. The study explores the dynamic process of shaping an understanding of problematic experiences as it unfolds in the interactions on the radio and with radio listeners.
The dissertation draws upon publicly available recordings of the Swedish programme The Radio Psychologist (Swedish: Radiopsykologen) and radio listeners’ comments on the programme’s web page. In the programme, formatted as a half-hour telephone dialogue between a psychotherapist and a caller, people seek help with personal problems such as anxiety, loneliness or relationship difficulties. The research focus is on (1) how the understanding of personal troubles is negotiated and reached in the turn-by-turn unfolding of radio conversations between the psychotherapist and callers to the programme, and (2) how members of the listening audience are involved in the interpretative work with personal problems on the radio. The interactions in the programme as well as listeners’ comments on the Internet are studied using methods of ethnomethodological conversation analysis, combined with insights from the related research approaches of membership categorisation analysis and discursive psychology.
The thesis includes four sub-studies, findings of which are reported in four empirical papers. The first three papers investigate the process of the radio psychologist and callers cooperatively achieving an understanding of the callers’ problems in their dialogues on the radio. The analyses explicate how the conversation participants grounded their reasoning about callers’ problematic experiences in cultural knowledge about ageing and a (mis)fortunate childhood, and how the radio encounters concluded with an orientation to their counselling and radio objectives. The fourth paper examines how, in their comments on the Internet, members of the audience related their own experiences to what they had heard in the radio programme.
The findings are discussed in the context of the twofold aim and potential of radio counselling to provide personalised help as well as shape public understanding regarding what can be considered a personal problem, and in which way. Besides this, specific features of the interpretative work with personal experiences in The Radio Psychologist are outlined in comparison to everyday interaction and other institutional settings, such as more conventional forms of counselling and psychotherapy. The interactive therapeutic format of the programme is suggested to create an opportunity for sociability and solidarity between listeners and callers. Finally, findings indicate that talk on personal problems has a socio-cultural nature. Both interpretative resources (e.g. age-related expectations) drawn upon in the problem talk and its interactional format (e.g. an encounter with a psychotherapist) reflect the historically and culturally specific understanding of how one can make sense of personal problems. (Less)
Abstract (Swedish)
Denna doktorsavhandling undersöker samtal om personliga problem i mötet med en specialist i radio. I synnerhet handlar studien om den dynamiska process då förståelse skapas – när upplevelser av personliga bekymmer förklaras och definieras som problem av särskilda slag. Denna meningsskapande process undersöks i detalj så som den utspelar sig i dialoger i radio och mellan programdeltagare och radiolyssnare.
Ett samtal mellan en specialist och en hjälpsökande i radio är en kombination av en professionell konsultation och mediakommunikation. Samtalet syftar till att ge professionell hjälp till en person som aktivt söker den (en inringare till programmet). Samtidigt produceras samtalet för radiolyssnare och ska därför vara informativt,... (More)
Denna doktorsavhandling undersöker samtal om personliga problem i mötet med en specialist i radio. I synnerhet handlar studien om den dynamiska process då förståelse skapas – när upplevelser av personliga bekymmer förklaras och definieras som problem av särskilda slag. Denna meningsskapande process undersöks i detalj så som den utspelar sig i dialoger i radio och mellan programdeltagare och radiolyssnare.
Ett samtal mellan en specialist och en hjälpsökande i radio är en kombination av en professionell konsultation och mediakommunikation. Samtalet syftar till att ge professionell hjälp till en person som aktivt söker den (en inringare till programmet). Samtidigt produceras samtalet för radiolyssnare och ska därför vara informativt, kanske underhållande, eller åtminstone intressant för den bredare publiken. Denna utmanande kombination, där den professionella hjälpen ska vara relevant för många fler än bara den hjälpsökande, formar samtalet och hjälpen på ett visst sätt. Studien undersöker hur psykoterapeutisk hjälp utformas och anpassas till en radiokontext och har karaktären av såväl rådgivning (personlig vägledning) som psykoterapeutiskt samtal (utforskning av tankar och känslor) och allmän upplysning (vägledning för allmänheten).
Avhandlingen bygger på offentligt tillgängliga inspelningar av programmet Radiopsykologen, som sänds i Sveriges Radio på P1, och radiolyssnarnas kommentarer på programmets websida. Programmet är utformat som en halvtimmes telefondialog mellan en psykoterapeut och personer som söker hjälp med olika slags livssvårigheter och besvärliga upplevelser såsom ensamhet, oro, långvarig sorg och relationsproblem. I denna studie analyseras programavsnitt från 2014 och 2015 samt lyssnarnas kommentarer med syftet att undersöka (1) hur förståelse av personliga problem växer fram steg för steg under radiosamtalens gång, och (2) på vilket sätt radiolyssnare kan involveras i denna meningsskapande process. Analysen utgår ifrån ett konversationsanalytiskt tillvägagångssätt i kombination med insikter hämtade från närstående forskningsinriktningar som kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi.
Avhandlingen består av fyra empiriska artiklar och en sammanfattning, en så kallad kappa. I de tre första artiklarna zoomas in samtalen mellan radiopsykologen och inringare in för att upptäcka hur samtalsparterna resonerar om inringarnas bekymmer i just den här specifika situationen – ett psykoterapeutiskt samtal på radio. I den fjärde artikeln studeras lyssnares kommentarer på programmets websida där lyssnarna sätter sina egna upplevelser och problem i relation till inringarnas berättelser i radio. Resultaten som rapporteras i artiklarna, sammanfattas och diskuteras vidare i kappan. Radiopsykologen framstår som ett program med potential att erbjuda personlig hjälp till både inringare och de lyssnare som kan relatera till inringarnas problem. Programmet bidrar också till att formulera allmänhetens föreställningar om vad som kan anses vara ett personligt problem och hur det kan (och ibland bör) hanteras.
I den psykoterapeutiska form av radiorådgivning som uppstår i programmet, verkar problemformuleringsprocessen ha en rad distinkta drag. Till exempel skiljer den sig från kategoriseringspraktiker – det vill säga klassificeringar av klienter enligt förutbestämda typiska fall (t.ex. medicinska diagnoser eller lagstiftningsparagrafer) – som kännetecknar andra institutionella sammanhang såsom inom rättsväsendet, medicin och socialt arbete. I likhet med mer konventionella varianter av rådgivning och psykoterapi, formuleras inringarnas problem i Radiopsykologen på ett mer individuellt sätt för att förse inringarna med nya perspektiv och betydelser som är personligt meningsfulla och som därför inte kan vara bestämda på förhand utan behöver sökas individuellt i en dynamisk dialog.
Studien visar även att och på vilket sätt samtal om personliga problem är kulturellt präglade. Både tolkningsresurser som framkallas i samtalen (t.ex. åldersrelaterade förväntningar) och samtalsformat (t.ex. ett möte med en psykoterapeut) avspeglar en historisk och kulturell bild av hur personliga bekymmer kan förstås och hanteras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
supervisor
opponent
  • Professor Nikander, Pirjo, University of Tampere, Finland
organization
alternative title
Offentliga samtal om personliga bekymmer : En studie om interaktion i radiorådgivning
publishing date
type
Thesis
publication status
published
subject
keywords
radio counselling, institutional interaction, psychotherapy, troubles talk, media discourse, conversation analysis, ethnomethodology, radiorådgivning, institutionellt samtal, psykoterapi, samtal om personliga bekymmer, mediediskurs, samtalsanalys, etnometodologi
in
Lund Dissertations in Social Work
volume
52
pages
193 pages
defense location
Eden auditorium, Paradisgatan 5H, Lund
defense date
2018-05-16 13:00:00
external identifiers
  • pmid:27912853
ISSN
1650-3872
ISBN
978-91-89604-59-9
DOI
10.1016/j.jaging.2016.09.001
project
Negotiating problems and solutions in radio counselling
language
English
LU publication?
yes
id
9b0a6ffd-ef89-4d49-a08a-bd487c55aab0
date added to LUP
2018-04-24 08:56:26
date last changed
2020-07-22 04:01:20
@phdthesis{9b0a6ffd-ef89-4d49-a08a-bd487c55aab0,
  abstract     = {The dissertation examines how personal troubles are talked about in an encounter with a professional on the public arena of radio broadcasting, where the professional has to meet the challenge of making professional advice not only useful for the person seeking help, but also relevant or interesting for the radio audience. The study explores the dynamic process of shaping an understanding of problematic experiences as it unfolds in the interactions on the radio and with radio listeners. <br/>The dissertation draws upon publicly available recordings of the Swedish programme The Radio Psychologist (Swedish: Radiopsykologen) and radio listeners’ comments on the programme’s web page. In the programme, formatted as a half-hour telephone dialogue between a psychotherapist and a caller, people seek help with personal problems such as anxiety, loneliness or relationship difficulties. The research focus is on (1) how the understanding of personal troubles is negotiated and reached in the turn-by-turn unfolding of radio conversations between the psychotherapist and callers to the programme, and (2) how members of the listening audience are involved in the interpretative work with personal problems on the radio. The interactions in the programme as well as listeners’ comments on the Internet are studied using methods of ethnomethodological conversation analysis, combined with insights from the related research approaches of membership categorisation analysis and discursive psychology. <br/>The thesis includes four sub-studies, findings of which are reported in four empirical papers. The first three papers investigate the process of the radio psychologist and callers cooperatively achieving an understanding of the callers’ problems in their dialogues on the radio. The analyses explicate how the conversation participants grounded their reasoning about callers’ problematic experiences in cultural knowledge about ageing and a (mis)fortunate childhood, and how the radio encounters concluded with an orientation to their counselling and radio objectives. The fourth paper examines how, in their comments on the Internet, members of the audience related their own experiences to what they had heard in the radio programme. <br/>The findings are discussed in the context of the twofold aim and potential of radio counselling to provide personalised help as well as shape public understanding regarding what can be considered a personal problem, and in which way. Besides this, specific features of the interpretative work with personal experiences in The Radio Psychologist are outlined in comparison to everyday interaction and other institutional settings, such as more conventional forms of counselling and psychotherapy. The interactive therapeutic format of the programme is suggested to create an opportunity for sociability and solidarity between listeners and callers. Finally, findings indicate that talk on personal problems has a socio-cultural nature. Both interpretative resources (e.g. age-related expectations) drawn upon in the problem talk and its interactional format (e.g. an encounter with a psychotherapist) reflect the historically and culturally specific understanding of how one can make sense of personal problems.},
  author       = {Thell, Nataliya},
  isbn         = {978-91-89604-59-9},
  issn         = {1650-3872},
  language     = {eng},
  month        = {04},
  school       = {Lund University},
  series       = {Lund Dissertations in Social Work},
  title        = {Public talk on personal troubles : A study on interaction in radio counselling},
  url          = {https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/42063287/Kappa_Thell.pdf},
  doi          = {10.1016/j.jaging.2016.09.001},
  volume       = {52},
  year         = {2018},
}