Shoulder pain after stroke: prevalence, contributing factors and consequences in daily life

Abstract

Post stroke shoulder pain, PSSP, is a common type of pain after stroke, but still further

knowledge of this condition is needed. An increased knowledge of prevalence,

contributing factors and impact on the individual’s life could enhance the possibility to

find more effective treatments and therefore more studies are needed. The overall aim

of this thesis was to evaluate PSSP with a special focus on prevalence, contributing

factors and consequences in daily life.

In an unselected stroke population of 327 individuals, the prevalence of PSSP was 22%

four months post stroke. Predictors of PSSP (paper I) were shown to be severely affected

arm motor function and severe impairments according to the National Institutes of

Health Stroke Scale, (NIHSS). About 70% of the individuals with impaired

sensorimotor function at stroke onset and PSSP at four months had still pain one year

later. Predictors for long-lasting PSSP were left-sided hemiparesis, pain frequency and

decreased passive shoulder abduction (paper II). In a group of 49 individuals with mild

to moderate sensorimotor impairments post stroke (24 with and 25 without PSSP) and

11 healthy controls, somatosensory abnormalities were assessed with thermal and

mechanical thresholds using the Quantitative Sensory Testing (QST) method. No

significant difference in QST measurements were found between the groups with and

without PSSP, but both stroke groups had generally higher thermal thresholds and more

extreme low or high mechanical thresholds than the healthy controls (paper III). The

association between PSSP, sensorimotor function, ability to perform daily hand

activities, perceived participation and life satisfaction were evaluated in 24 individuals

with and 25 individuals without PSSP, all with mild to moderate sensorimotor

impairments. PSSP was associated with reduced motor function, but the PSSP had a

weak association with daily hand activities, perceived participation and life satisfaction

(paper IV). In conclusion, this thesis has shown that PSSP is common in individuals

with decreased upper extremity motor function. Left-sided hemiparesis, pain frequency

and decreased passive shoulder abduction seem to predict long-lasting PSSP. In

individuals with mild to moderate upper extremity paresis, somatosensory impairments

seem to have only a small impact on the pain and the PSSP appears to have a small

impact on their life situation.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om skuldersmärta

efter stroke avseende förekomst, bidragande faktorer och konsekvenser i det dagliga

livet.

Stroke är i Sverige den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna. Vanliga

funktionsnedsättningar vid insjuknandet är nedsatt rörelseförmåga i ena kroppshalvan,

känselnedsättning, balansstörning, synfältsbortfall och talsvårigheter. Smärta är vanligt

efter stroke och har uppgetts drabba mer än en tredjedel av personerna. Skuldersmärta

i den svaga sidan är en av de vanligaste typerna av smärta. Orakerna till skuldersmärta

efter stroke är fortfarande inte klarlagda, men anses vara multifaktoriella.

Skuldersmärtan kan inverka på det dagliga livet, men på vilket sätt är ofullständigt

kartlagt.

I delarbete I studerades förekomsten av skuldersmärta, liksom bidragande faktorer, i en

grupp bestående av 327 personer som insjuknat i stroke för första gången. Vid

uppföljning fyra månader efter insjuknandet, hade ca 20 % utvecklat skuldersmärta.

Skuldersmärtan debuterade vanligen inom några veckor eller någon månad efter

insjuknandet och hade samband med graden av rörelseförmåga i axeln och armen.

Vanligast var smärta i samband med rörelser och smärtan påverkade därför dagliga

aktiviteter såsom påklädning och förflyttning.

I delarbete II studerades vilka faktorer som bidrog till långvarig skuldersmärta. I studien

ingick 58 personer från den första studien, som alla hade nedsatt rörelseförmåga i ena

sidan vid insjuknandet och skuldersmärta fyra månader efter insjuknandet. Vid

uppföljning ett år senare hade 70% kvarstående smärta i skuldran. Faktorer associerade

med långvarig skuldersmärta var nedsatt rörelseförmåga i vänster kroppshalva, frekvent

smärta liksom nedsatt ledrörlighet i axeln.

I det tredje och fjärde delarbetet undersöktes 49 personer med stroke, 24 med och 25

utan skuldersmärta, och som hade lätt till måttlig nedsättning av rörelseförmågan i den

drabbade armen och handen. I det tredje delarbetet ingick dessutom 11 ålders- och

könsmatchade friska kontrollpersoner som inte hade någon skuldersmärta.

I delarbete III studerades om känselförändringar har betydelse för skuldersmärtan.

Quantitative Sensory Testing, QST, användes för att mäta trösklar för temperatur, tryck

och stick. Mätning av beröring och ledkänsel utfördes och personerna tillfrågades hur

de upplevde sin känsel. Resultaten visade ingen statistisk säkerställd skillnad mellan

personerna med och utan skuldersmärta gällande trösklar för temperatur, tryck och

stick. Däremot hade personerna som drabbats av stroke, både med och utan

skuldersmärta, högre trösklar för temperatur, dvs reagerade senare på stimuli än

kontrollgruppen. De hade också i större utsträckning extremt höga eller låga trösklar för

tryck- och stickstimuli jämfört med kontrollgruppen. Upplevelse av förändrad känsel

för kyla var vanligare i gruppen med skuldersmärta jämfört med gruppen utan

skuldersmärta.

I delarbete IV studerades hur skuldersmärtan efter stroke påverkar funktions- och

aktivitetsförmågan, upplevd delaktighet och livstillfredsställelse. Smärtkaraktäristika

registrerades och rörelseförmåga, ledrörlighet och känsel i armen bedömdes.

Undersökning av aktivitetsförmåga gjordes med ABILHAND, ett frågeformulär som

mäter självskattad förmåga att utföra vardagliga handaktiviteter. Upplevd delaktighet

skattades med Stroke Impact Scale och livstillfredsställelse med LiSat-11. Resultaten

visade att personerna som drabbats av skuldersmärta hade sämre rörelseförmåga och

ledrörlighet i armen än de som inte hade skuldersmärta. Däremot påverkade inte

skuldersmärtan förmågan att utföra vardagliga handaktiviteter, upplevd delaktighet eller

livstillfredsställelse.

Sammanfattningsvis visar studierna i denna avhandling att skuldersmärta efter stroke är

vanligt bland personer som har nedsatt rörelseförmåga i armen. Vänstersidig svaghet,

frekvent smärta och nedsatt ledrörlighet i axeln fyra månader efter insjuknandet är

faktorer associerade med långvarig skuldersmärta. Förändrad känsel efter stroke tycks

endast ha en liten inverkan på skuldersmärtan hos personer med lätt till måttlig

nedsättning av rörelseförmågan i armen. Skuldersmärtan hos dessa personer tycks inte

begränsa det dagliga livet i någon större utsträckning, möjligen på grund av en

anpassning till att inte använda armen i situationer där smärtan förekommer. Resultaten

i avhandlingen kan leda till en bättre förståelse för hur vanligt skuldersmärta efter stroke

är. Genom att bidragande faktorer beskrivits kan personer med risk att drabbas av

skuldersmärta lättare identifieras och omhändertagandet förbättras.

• author: Lindgren, Ingrid
• supervisor: Christina Brogårdh; Jan Lexell
• opponent: Associate professor Lindström, Britta, Community Medicine and Rehabilitation, Umeå university
• organization: Rehabilitation medicine (research group)
• publishing date: 2013
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Other Medical Sciences not elsewhere specified; Health Sciences
• keywords: sensory thresholds, range of motion, arm motor function, outcome, Stroke, shoulder pain, life satisfaction, participation, activities of daily living
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2013:126
• pages: 62 pages
• defense location: Föreläsningssal H01, Health Science Center, Baravägen 3, Lund
• defense date: 2013-12-06 09:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-87651-01-4
• language: English
• LU publication?: yes
• id: a22c0bcf-d92b-4f5f-8962-29ba0eb78715 (old id 4146820)
• date added to LUP: 2016-04-01 13:04:22
• date last changed: 2019-05-22 04:16:36