The Home Care Home – An Un-Total Institution. : When the Care Home Logic Permeates the Private Space
(2024) In STEPP 29. p.39-55- Abstract (Swedish)
- I denna artikel undersöks hur hemtjänsten påverkar äldre personer i Sverige, med fokus på hur den på ett subtilt sätt kan institutionalisera deras dagliga liv. Hemtjänsten visar sig ha en inverkan på brukarnas individualitet och självständighet, i motsats till de ursprungliga intentionerna att erbjuda ett frigörande alternativ till vårdinrättningar.
I studien används Goffmans begrepp ”totala institutioner”, som operationaliseras genom att identifiera aspekter av vardagslivet där institutionaliseringen tar sig uttryck, bland annat måltider, dagliga rytmer och livsstilsval.
För denna artikel samlades erfarenheter från hemtjänstanvändare i Sverige in genom 34 kvalitativa intervjuer och 15 observationer med respondenter i... (More) - I denna artikel undersöks hur hemtjänsten påverkar äldre personer i Sverige, med fokus på hur den på ett subtilt sätt kan institutionalisera deras dagliga liv. Hemtjänsten visar sig ha en inverkan på brukarnas individualitet och självständighet, i motsats till de ursprungliga intentionerna att erbjuda ett frigörande alternativ till vårdinrättningar.
I studien används Goffmans begrepp ”totala institutioner”, som operationaliseras genom att identifiera aspekter av vardagslivet där institutionaliseringen tar sig uttryck, bland annat måltider, dagliga rytmer och livsstilsval.
För denna artikel samlades erfarenheter från hemtjänstanvändare i Sverige in genom 34 kvalitativa intervjuer och 15 observationer med respondenter i åldrarna 68-96 år. Materialet granskades med hjälp av teoridriven tematisk analys.
Resultaten visar att medan vissa användare upplever trygghet i de strukturer som införs i deras liv, står många inför begränsningar relaterade till den snäva, minutanpassade schemaläggningen och den löpande band-stil som präglar vården. Begränsningarna påverkar vardagslivets val av mat, sovtider, hobbyer och känslan av att vara hemma, som alla påverkas av vårdorganisationens arbetsordning och schemaläggning.
Studiens slutsats mynnar ut i termen ”hemtjänsthem”. Denna beteckning visar på de utmaningar för individualiteten som hemtjänstanvändande innebär, samtidigt som den erkänner att inflytandet på brukarna är ”mindre än totalt”, jämfört med typiska institutionaliserade miljöer som fängelser eller sjukhus.
Medan en total institution vanligtvis förstås som en rumslig struktur, uppträder den också som en logik som verkar oberoende av fysiska begränsningar - till exempel i en persons hem. Studien tyder dessutom på att denna logik kan vara verksam var som helst inom storskalig produktion av människovårdande tjänster.
Sammanfattningsvis behandlar denna artikel den individundergrävande kraft som finns inbyggd i hemtjänsten och implicerar behovet av att stärka användarnas inflytande över hemtjänsten för att öka deras självständighet.
Translated with DeepL.com (free version) (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/a4d1e6eb-9f00-425b-a4c0-d158f92e42e5
- author
- Möllergren, Glenn LU
- organization
- alternative title
- Hemtjänsthem - en icke-total institution : När vårdhemslogiken genomsyrar det privata hemmet
- publishing date
- 2024-06-03
- type
- Contribution to journal
- publication status
- published
- subject
- in
- STEPP
- volume
- 29
- pages
- 16 pages
- ISSN
- 2345-0266
- DOI
- 10.15388/STEPP.2024.29.3
- language
- English
- LU publication?
- yes
- id
- a4d1e6eb-9f00-425b-a4c0-d158f92e42e5
- date added to LUP
- 2025-03-04 10:59:08
- date last changed
- 2025-04-04 14:08:01
@article{a4d1e6eb-9f00-425b-a4c0-d158f92e42e5,
abstract = {{I denna artikel undersöks hur hemtjänsten påverkar äldre personer i Sverige, med fokus på hur den på ett subtilt sätt kan institutionalisera deras dagliga liv. Hemtjänsten visar sig ha en inverkan på brukarnas individualitet och självständighet, i motsats till de ursprungliga intentionerna att erbjuda ett frigörande alternativ till vårdinrättningar.<br/><br/>I studien används Goffmans begrepp ”totala institutioner”, som operationaliseras genom att identifiera aspekter av vardagslivet där institutionaliseringen tar sig uttryck, bland annat måltider, dagliga rytmer och livsstilsval.<br/><br/>För denna artikel samlades erfarenheter från hemtjänstanvändare i Sverige in genom 34 kvalitativa intervjuer och 15 observationer med respondenter i åldrarna 68-96 år. Materialet granskades med hjälp av teoridriven tematisk analys.<br/><br/>Resultaten visar att medan vissa användare upplever trygghet i de strukturer som införs i deras liv, står många inför begränsningar relaterade till den snäva, minutanpassade schemaläggningen och den löpande band-stil som präglar vården. Begränsningarna påverkar vardagslivets val av mat, sovtider, hobbyer och känslan av att vara hemma, som alla påverkas av vårdorganisationens arbetsordning och schemaläggning.<br/><br/>Studiens slutsats mynnar ut i termen ”hemtjänsthem”. Denna beteckning visar på de utmaningar för individualiteten som hemtjänstanvändande innebär, samtidigt som den erkänner att inflytandet på brukarna är ”mindre än totalt”, jämfört med typiska institutionaliserade miljöer som fängelser eller sjukhus.<br/><br/>Medan en total institution vanligtvis förstås som en rumslig struktur, uppträder den också som en logik som verkar oberoende av fysiska begränsningar - till exempel i en persons hem. Studien tyder dessutom på att denna logik kan vara verksam var som helst inom storskalig produktion av människovårdande tjänster.<br/><br/>Sammanfattningsvis behandlar denna artikel den individundergrävande kraft som finns inbyggd i hemtjänsten och implicerar behovet av att stärka användarnas inflytande över hemtjänsten för att öka deras självständighet.<br/><br/>Translated with DeepL.com (free version)}},
author = {{Möllergren, Glenn}},
issn = {{2345-0266}},
language = {{eng}},
month = {{06}},
pages = {{39--55}},
series = {{STEPP}},
title = {{The Home Care Home – An Un-Total Institution. : When the Care Home Logic Permeates the Private Space}},
url = {{http://dx.doi.org/10.15388/STEPP.2024.29.3}},
doi = {{10.15388/STEPP.2024.29.3}},
volume = {{29}},
year = {{2024}},
}