Karlsby med Karlströms bruk 1682-1910

• author: Kjellberg, Anders
• organization: Sociology
• publishing date: 1997
• type: Chapter in Book/Report/Conference proceeding
• publication status: published
• subject: Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
• keywords: arbetsmarknad, ortnamn, stångjärnsbruk, Kristberg, järnbruk, Östergötland, Karlsby, smeder, kolartorp, Bergenstråhle, sociologi, department of sociology, sociology, sociologiska institutionen, Motala, Karlströms bruk, arbetsliv, Föreningen Egna Hem
• categories: Popular Science
• host publication: Karlsby - en bygd i våra hjärtan. Del 1. Karlsbys historia (Karlsby - en bygd i våra hjärtan)
• editor: Gustavsson, Lena and Bruhn, Monika
• volume: 1
• publisher: Motala kommun, Motala
• language: Swedish
• LU publication?: yes
• additional info: Anders Kjellbergs hemsida; Bokens s k BURK-nummer 4421572; SAB-klassifikation Ncbgz Karlsby. Se även Anders Kjellberg "Uppstod egnahemsrörelsen på landet eller i staden?" Folkets historia nr 3-4 1999 som behandlar den vid Karlströms bruk 1892 grundande Föreningen Egna Hem (FEH).; Om Föreningen Egna Hem:s verksamhet i Norrköping och dess förbindelser med Karlströms bruk hänvisas till artikel i Folkbladet Östgöten 2/4 2005.; Om Karlsby Bygdeförening som tog initiativet till boken "Karlsby - en bygd i våra hjärtan" se här.; År 1682 fick Carl Sparre på Ulvåsa tillstånd att uppföra ett stångjärnsbruk på den plats som kom att uppkallas efter honom, Karlström. Förutom järnbruk fanns här en vattendriven kvarn ("Karlströms kvarn", likaså med anor från 1680-talet) och en vattendriven såg ("Karlströms såg"). Till bruksmiljön i vid mening hör även herrgårdarna i Karlsby och Nordsjö där brukspatronerna omväxlande bodde samt de f d kolartorpen i den omgivande skogsbygden. Nedströms Karlström fanns också en kvarn vid Litskvarn. Vid Karlströms s k nedre bruk i närheten av Kvarngården (där fanns ytterligare en kvarn vid 1600-talet mitt) var beläget ett manufakturverk och en grepfabrik ("Karlsby grepfabrik"). Åsträckan mellan sjöarna Stora Vänstern och Stråken rymmer således ett rikhaltigt "proto-industriellt" kulturarv, vilket syftar på de många tidiga landsbygdsbaserade industriella anläggningarna. I boken "Peasantry to Capitalism. Western Östergötland in the nineteenth century" (Cambridge University Press 1994) av Göran Hoppe och John Langton avhandlas landsbygdens industrialisering i bl a Västra Ny och Kristbergs socknar i Östergötland. De industriella anläggningarna här kunde vid 1800-talets början t.o.m. mäta sig med dem längs Motala Ström mellan sjöarna Vättern och Boren i Motala socken. Med Hoppes och Langtons ord: "the clusters of mills, saws, forges and hammers in the interior of the shield were impressive concentrations of industrial activity: those at Karlström's bruk were worth almost as much as the twenty-six mills and other works along Motala Ström." (sid 228). Då är anläggningarna vid Litskvarn ändå inte medräknade (däremot det s k nedre bruket på åsträckans mitt).; För mer information om den kulturgeografiska boken om västra Östergötland klicka här; Artikel ur Folkbladet Östgöten (2 april 2005; av Jan Nordström) om Karlströms bruk och egnahemsrörelsen i Norrköping: Ett stycke historia; ...eller vad de gamla protokollen berättar om livet i S:t Johannis socken I eget hem. I arkivmaterialet ingår även en del ur Karl Erikssons privatliv, såsom detta familjefotografi från det förra seklets början. Vi ser familjen Eriksson utanför sitt egnahem, i nuvarande Hageby. Till vänster Karl Eriksson, och längst till höger rimligen hustrun Amalia. I förgrunden en av egnahemsföreningens källor, och till höger i bilden en av omgivningens många tobakslador.; NORRKÖPING; Efter snart ett århundrade har nu Stadsarkivet fått sig tillfört ett material, som förmodats vara ohjälpligt borta. En privatperson från Lund har lämnat över handlingar från gamla S:t Johannis socken, däribland samtliga protokoll från kommunalstämman åren 1891-1917. Och se, detta är långt intressantare än vad mången kanske tror.; Rikt material. Arkivarien Rolf Jonsson (t v) har bara att tacka och ta emot. När Anders Kjellberg från Lund lämnar över nära nog 30 års protokoll från kommunalstämman i gamla S:t Johannis socken m m. FOTO: JANNE FORSBY; Som man kan ana handlar detta om den del av världen, där S:t Johannes kyrka återfinns. I den dåtida socknen ingick Vilbergen, Ljura, Hageby och Navestads gårdar och vidare ner ända till Kårtorp och Öbonäs. Det allra mesta då ren landsbygd. I protokollen klagas över den vilda kåkbebyggelsen i Vilbergen, som man här kan följa i viss detalj. "Vi få på halsen en trasstad många gånger sämre än den i Östra Eneby; och hur skall det då gå med all god ordning?" Här kompletteras också bilden av det myckna, som rörde sig i grannskapet kring år 1906. Då drogs järnvägen mot Kimstad fram, med kyrkobygget på sin ena sida - och på den andra egnahemsområdet, som var bland de första i sitt slag i Sverige. Tolv villor hade byggts där i slutet av 1890-talet, och det lilla området finns ju också kvar än i dag.; En pionjär; I arkivmaterialet ingår även papper från egnahemsföreningen. Den Karl Eriksson (1861-1945), som allt detta härrör från, var pionjär inom egnahemsrörelsen. Men han var också den siste ordföranden för kommunalnämnden i S:t Johannis socken. Den svenska egnahemsrörelsen tog sin början vid Karlströms bruk mellan Motala och Godegård, och året var då 1892. Östgötsk mark alltså, och där var Karl Eriksson med alltifrån begynnelsen. Han var son till en bergsbruksidkare i Westgöthyttan i Nora bergslag och kom att göra en god del av sin livsresa genom den svenska bruksvärlden - Högsjö bruk i Södermanland, Igelfors bruk i norra Östergötland, Götaströms bruk i Småland... Han var inspektor, han var också arrendator.; Till stora staden; År 1897 flyttade Karl Eriksson till stora staden Norrköping, där han fått tjänst som bokhållare hos Rundströms maskinaffär (lantbruksmaskiner, verktyg m m). Från Karlström tog han då med sig inte bara hustrun Amalia, som han träffat där, utan också egnahemsidéerna. Familjen blev en av de första att flytta in i det nya egnahemsområdet, i vars förening Karl Eriksson fick allehanda förtroendeuppdrag.. Efter fem år som vice ordförande i S:t Johannis sockens kommunalstämma blev han år 1913 ordförande där. Sedan socknen vid årsskiftet 1917-18 inkorporerats med Norrköpings stad behöll han protokoll och annat material, som kanske just tack vare det också kom att bevaras till eftervärlden. Sedan Karl Erikssons avlidit år 1945 tog dottern Gurli Carlsson över materialet, och där blev det sedan liggande fram hennes bortgång år 1995. Det hela vandrade då vidare till en i Kävlinge utanför Lund bosatt brorsdotter, Birgit Rosengren.; Till Karlström; Något år senare gjorde Birgit Rosengren med make en resa till Karlström, som släkten ju hade så många minnen ifrån. De stiftade då bekantskap med Lundasociologen Anders Kjellberg, som några år tidigare av Domänverket köpt de gamla smedbostäderna. Kjellberg var mycket intresserad av trakten och hade också för bygdeföreningens räkning skrivit en del om den. Även han hade släktanknytning, hans mormor och morfar hade båda växt upp här på bruket. Där han nu visade besökarna runt i den gamla miljön. Därvid kom det fram, att Rosengrens hemma hade en massa gammalt material, som de inte visste vad de skulle ta sig till med. Där fanns handlingar från Karlström, från Norrköping och även andra ställen. Allt detta fick nu Anders Kjellberg ta hand om. Efter att grundligt gått igenom handlingarna har han sett till, att de hamnat i de arkiv där de rätteligen hör hemma. Det var så det kom sig, att Stadsarkivet i Norrköping fick den här oväntade gåvan. Och förresten så har Kjellberg också en koppling till Norrköping, genom att han tjänstgjort vid Arbetslivsinstitutet här.; Farliga agitatorer; Ur de gamla protokollen från S:t Johannis kommunalstämma kan nu lite allt möjligt vaskas fram - som till exempel det ärende, som var uppe där den 27 september år 1896. Kronolänsmannen hade då framställt frågan, om socknen ville bidra till avlöning åt "polisbevakning vid de ställen inom socknen, dit agitatorer från Norrköping behaga utlysa politiska eller frireligiösa sammankomster". Faktum är ju också, att den tidiga arbetarrörelsen ofta förbjöds att hålla sina möten inom Norrköpings stad och då tvangs att söka sig utanför dess hank och stör. S:t Johannis kommunalstämma ansåg sig dock inte ha råd med någon dylik polisbevakning.; Många järn i elden. Karl Eriksson (1861-1945). Kom, efter ha innehaft en rad befattningar vid olika mellansvenska järnbruk, i slutet av 1890-talet till Norrköping. Blev där egnahemspionjär, ordförande för kommunalstämman i S:t Johannis socken m m.
• id: b1256c6f-f7da-4cf5-b704-21b27c7182b5 (old id 594560)
• date added to LUP: 2016-04-04 11:38:53
• date last changed: 2018-11-21 21:06:14