Risker för brand och explosion efter vätskespill i dragskåp
(1991) In LUTVDG/TVBB--3054--SE- Abstract (Swedish)
- Försöken med förångning från vätskespill av aceton, dietyleter, etanol och metyletylketon och fördelning av brännbara ångor i dragskåp utförda med en inloppshastighet av ca 0.5 m/s visade att: mängden förångad vätska efter spill av olika vätskor vid olika initialtemperaturer kan förutsägas med god noggrannhet med befintliga dataprogram. Vid ett spill stannar den tunga ångan kvar i den nedre delen av dragskåpet (≤ 10cm) och sugs nästan fullständigt ut genom den nedre luftspalten i dragskåpet. Vätskespill, som sprider sig över stora delar av dragskåpets bottenytan, ger upphov till så höga lokala gaskoncentrationer att 25% av den undre brännsbarhetsgränsen överskrids i den smala luftspalten i dragskåpets baksida samt i ventilationskanalen... (More)
- Försöken med förångning från vätskespill av aceton, dietyleter, etanol och metyletylketon och fördelning av brännbara ångor i dragskåp utförda med en inloppshastighet av ca 0.5 m/s visade att: mängden förångad vätska efter spill av olika vätskor vid olika initialtemperaturer kan förutsägas med god noggrannhet med befintliga dataprogram. Vid ett spill stannar den tunga ångan kvar i den nedre delen av dragskåpet (≤ 10cm) och sugs nästan fullständigt ut genom den nedre luftspalten i dragskåpet. Vätskespill, som sprider sig över stora delar av dragskåpets bottenytan, ger upphov till så höga lokala gaskoncentrationer att 25% av den undre brännsbarhetsgränsen överskrids i den smala luftspalten i dragskåpets baksida samt i ventilationskanalen omedebart efter dragskåpet även vid mycket stor ventilation. Genom att minska den yta spillet upptar, speciellt i djupled, kan de lokala gaskoncentrationerna avsevärt reduceras. Inne i dragskåpet föreligger ingen risk för gaskoncentrationer av tunga gaser som överstiger 25% av den undre brännbarhetsgränsen på höjder över 10-20 cm från dragskåpets yta. Försök med brand i dragskåp efter spill av aceton, etanol och heptan i dragskåpet visade att: det undersökta dragskåpet har ett gott brandmotstånd och klarar några minuters brand i vätskespill. En brand i vätskespill blir nästan omedelbart ventilationskontrollerad. Vid stor ventilation sugs nästan alla lågor ut genom den nedre spalten i dragskåpets underkant. Om branden tillåts fortgå någon minut med stor ventilation erhålls avsevärda skador på ventilationssystemet. Stängd ventilation ger det långsammaste brandförloppet. Värmedetektorer (grade 2 och 3 med utlösningstemperatur 58-60ºC), placerade på dragskåpets bakre vertikala vägg ca 1 m från bottenplattan, utlöste vid samtliga försök inom 10s från brandens start. Samma värmedetektorer, placerade i ventilationskanalen 2m från dragskåpet utlöste inom 20s när ventilationen vae 100m³/h per löpmeter samt inom några få sekunder när ventilationen var 600 m³/h per löpmeter. Vattensprinkling (sprinklern monterad i dragskåpets tak) med 10-20 l/m² per minut är ett dåligt släckalternativ. Vid sprinkling fortgår branden ofta en minut efter det att sprinklern utlösts. Det föreligger även risk att branden p.g.a. sprinklingen sprids från dragskåpet till golvet utanför dragskåpet. Koldioxid påförd med handbrandsläckare vid dragskåpsluckans nedre del släcker branden inom några få sekunder. Den använda koldioxidmängden för släckning var mindre än ett kilo. Två explosionsförsök med ett dragskåp visade att: dragskåpet klarar en explosion efter en fördröjd antändning av ett spill av 1 liter dietyleter utan att glaser i dragskåpet spricker. Tryckavlastningen sker dels snett nedåt genom dragskåpsluckans öppning (5cm) och dels uppåt genom den lucka (0.64 x 0.2 m) som finns för ljusintag i dragskåpets tak. Luckan var vid försöken täckt med en 10mm tjock aluminiumplåt som lagts fritt över intaget. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/1267758
- author
- Holmstedt, Göran LU and Ondrus, Ivan
- organization
- publishing date
- 1991
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- in
- LUTVDG/TVBB--3054--SE
- pages
- 33 pages
- publisher
- Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety, Lund University
- report number
- 3054
- ISSN
- 0284-933X
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- b8dfa125-8b7e-4d28-bab6-8c34a7b2eac7 (old id 1267758)
- date added to LUP
- 2016-04-01 17:15:01
- date last changed
- 2018-11-21 20:47:47
@techreport{b8dfa125-8b7e-4d28-bab6-8c34a7b2eac7,
abstract = {{Försöken med förångning från vätskespill av aceton, dietyleter, etanol och metyletylketon och fördelning av brännbara ångor i dragskåp utförda med en inloppshastighet av ca 0.5 m/s visade att: mängden förångad vätska efter spill av olika vätskor vid olika initialtemperaturer kan förutsägas med god noggrannhet med befintliga dataprogram. Vid ett spill stannar den tunga ångan kvar i den nedre delen av dragskåpet (≤ 10cm) och sugs nästan fullständigt ut genom den nedre luftspalten i dragskåpet. Vätskespill, som sprider sig över stora delar av dragskåpets bottenytan, ger upphov till så höga lokala gaskoncentrationer att 25% av den undre brännsbarhetsgränsen överskrids i den smala luftspalten i dragskåpets baksida samt i ventilationskanalen omedebart efter dragskåpet även vid mycket stor ventilation. Genom att minska den yta spillet upptar, speciellt i djupled, kan de lokala gaskoncentrationerna avsevärt reduceras. Inne i dragskåpet föreligger ingen risk för gaskoncentrationer av tunga gaser som överstiger 25% av den undre brännbarhetsgränsen på höjder över 10-20 cm från dragskåpets yta. Försök med brand i dragskåp efter spill av aceton, etanol och heptan i dragskåpet visade att: det undersökta dragskåpet har ett gott brandmotstånd och klarar några minuters brand i vätskespill. En brand i vätskespill blir nästan omedelbart ventilationskontrollerad. Vid stor ventilation sugs nästan alla lågor ut genom den nedre spalten i dragskåpets underkant. Om branden tillåts fortgå någon minut med stor ventilation erhålls avsevärda skador på ventilationssystemet. Stängd ventilation ger det långsammaste brandförloppet. Värmedetektorer (grade 2 och 3 med utlösningstemperatur 58-60ºC), placerade på dragskåpets bakre vertikala vägg ca 1 m från bottenplattan, utlöste vid samtliga försök inom 10s från brandens start. Samma värmedetektorer, placerade i ventilationskanalen 2m från dragskåpet utlöste inom 20s när ventilationen vae 100m³/h per löpmeter samt inom några få sekunder när ventilationen var 600 m³/h per löpmeter. Vattensprinkling (sprinklern monterad i dragskåpets tak) med 10-20 l/m² per minut är ett dåligt släckalternativ. Vid sprinkling fortgår branden ofta en minut efter det att sprinklern utlösts. Det föreligger även risk att branden p.g.a. sprinklingen sprids från dragskåpet till golvet utanför dragskåpet. Koldioxid påförd med handbrandsläckare vid dragskåpsluckans nedre del släcker branden inom några få sekunder. Den använda koldioxidmängden för släckning var mindre än ett kilo. Två explosionsförsök med ett dragskåp visade att: dragskåpet klarar en explosion efter en fördröjd antändning av ett spill av 1 liter dietyleter utan att glaser i dragskåpet spricker. Tryckavlastningen sker dels snett nedåt genom dragskåpsluckans öppning (5cm) och dels uppåt genom den lucka (0.64 x 0.2 m) som finns för ljusintag i dragskåpets tak. Luckan var vid försöken täckt med en 10mm tjock aluminiumplåt som lagts fritt över intaget.}},
author = {{Holmstedt, Göran and Ondrus, Ivan}},
institution = {{Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety, Lund University}},
issn = {{0284-933X}},
language = {{swe}},
number = {{3054}},
series = {{LUTVDG/TVBB--3054--SE}},
title = {{Risker för brand och explosion efter vätskespill i dragskåp}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/4920012/4450405.pdf}},
year = {{1991}},
}