Den svenska förvaltningsmodellen och EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter
Wenander, Henrik LU
(2024)
In SIEPS op
- Abstract (Swedish)
- Denna europapolitiska analys handlar om den svenska förvaltningsmodellen och hur den fungerar i förhållande till EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter. Bakgrunden är att EU:s sekundärrätt ibland kräver att nationella förvaltningsmyndigheter som genomför EU-rätten ska vara oberoende. De tydligaste kraven handlar om tillsynsmyndigheter för dataskydd i allmänna dataskyddsförordningen (GDPR).
Den svenska lagstiftningen har ofta utgått från att krav på oberoende myndigheter kan uppfyllas enkelt eftersom svenska förvaltningsmyndigheter alltid är organiserade fristående från regeringen och dessutom är skyddade i grundlag mot påverkan. Samtidigt har utvecklingen av praxis i EU-domstolen visat att EU-rättens krav kan vara mer... (More) - Denna europapolitiska analys handlar om den svenska förvaltningsmodellen och hur den fungerar i förhållande till EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter. Bakgrunden är att EU:s sekundärrätt ibland kräver att nationella förvaltningsmyndigheter som genomför EU-rätten ska vara oberoende. De tydligaste kraven handlar om tillsynsmyndigheter för dataskydd i allmänna dataskyddsförordningen (GDPR).
Den svenska lagstiftningen har ofta utgått från att krav på oberoende myndigheter kan uppfyllas enkelt eftersom svenska förvaltningsmyndigheter alltid är organiserade fristående från regeringen och dessutom är skyddade i grundlag mot påverkan. Samtidigt har utvecklingen av praxis i EU-domstolen visat att EU-rättens krav kan vara mer komplexa, bland annat avseende informella kontakter och informationsutbyte.
Analysen drar slutsatsen att den svenska förvaltningsmodellen ger ett gynnsamt utgångsläge för att uppfylla EU-rättsliga krav på oberoende förvaltningsmyndigheter. Samtidigt visar analysen att de svenska förvaltningsmyndigheternas självständiga organisation och skydd från påverkan enligt regeringsformen inte på ett heltäckande sätt uppfyller alla krav på oberoende myndigheter. Detta gäller särskilt krav på fullständigt oberoende i GDPR, där EU-domstolens rättspraxis begränsar utrymmet för informella kontakter och informationsutbyte mellan regeringsnivån och myndigheterna. Här finns behov av att förstärka oberoendet för förvaltningsmyndigheterna. Vidare kan myndighetschefernas ställning i förhållande till regeringen behöva stärkas så att de undantas från bestämmelser om förflyttning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/ba9cf0c8-d0b3-4715-9856-94ca71b97d09
- author
- Wenander, Henrik
LU
- organization
- publishing date
- 2024
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Förvaltingsrätt, Konstitutionell rätt, EU-rätt, Oberoende myndigheter, Constitutional law, EU law
- in
- SIEPS op
- issue
- 2024:8epa
- pages
- 18 pages
- publisher
- Svenska institutet för europapolitiska studier
- ISSN
- 1651-8942
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- additional info
- Mars 2024:8epa
- id
- ba9cf0c8-d0b3-4715-9856-94ca71b97d09
- alternative location
- https://sieps.se/publikationer/2024/den-svenska-forvaltningsmodellen-och-eu-rattsliga-krav-pa-oberoende-myndigheter/
- date added to LUP
- 2024-03-22 10:27:16
- date last changed
- 2024-03-25 11:53:06
@techreport{ba9cf0c8-d0b3-4715-9856-94ca71b97d09,
abstract = {{Denna europapolitiska analys handlar om den svenska förvaltningsmodellen och hur den fungerar i förhållande till EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter. Bakgrunden är att EU:s sekundärrätt ibland kräver att nationella förvaltningsmyndigheter som genomför EU-rätten ska vara oberoende. De tydligaste kraven handlar om tillsynsmyndigheter för dataskydd i allmänna dataskyddsförordningen (GDPR).<br/><br/>Den svenska lagstiftningen har ofta utgått från att krav på oberoende myndigheter kan uppfyllas enkelt eftersom svenska förvaltningsmyndigheter alltid är organiserade fristående från regeringen och dessutom är skyddade i grundlag mot påverkan. Samtidigt har utvecklingen av praxis i EU-domstolen visat att EU-rättens krav kan vara mer komplexa, bland annat avseende informella kontakter och informationsutbyte.<br/><br/>Analysen drar slutsatsen att den svenska förvaltningsmodellen ger ett gynnsamt utgångsläge för att uppfylla EU-rättsliga krav på oberoende förvaltningsmyndigheter. Samtidigt visar analysen att de svenska förvaltningsmyndigheternas självständiga organisation och skydd från påverkan enligt regeringsformen inte på ett heltäckande sätt uppfyller alla krav på oberoende myndigheter. Detta gäller särskilt krav på fullständigt oberoende i GDPR, där EU-domstolens rättspraxis begränsar utrymmet för informella kontakter och informationsutbyte mellan regeringsnivån och myndigheterna. Här finns behov av att förstärka oberoendet för förvaltningsmyndigheterna. Vidare kan myndighetschefernas ställning i förhållande till regeringen behöva stärkas så att de undantas från bestämmelser om förflyttning.}},
author = {{Wenander, Henrik}},
institution = {{Svenska institutet för europapolitiska studier}},
issn = {{1651-8942}},
keywords = {{Förvaltingsrätt; Konstitutionell rätt; EU-rätt; Oberoende myndigheter; Constitutional law; EU law}},
language = {{swe}},
number = {{2024:8epa}},
series = {{SIEPS op}},
title = {{Den svenska förvaltningsmodellen och EU-rättsliga krav på oberoende myndigheter}},
url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/177835816/Wenander_Den_svenska_f_rvaltningsmodellen_och_EU-r_ttsliga_krav_p_oberoende_myndigheter_Sieps_2024_8epa.pdf}},
year = {{2024}},
}