Pension eller arbetsliv? Medarbetare 55 år och äldre inom hälso- och sjukvården
Nilsson, Kerstin LU
(2005)
In Arbetslivsinstitutet
- Abstract (Swedish)
- Det övergripande syftet med denna studie är att finna strategier för att skapa ett friskare arbetsliv långt upp i åren och för att se äldre medarbetare som en viktig resurs vilket organisationen bör värna om och förvalta.
I denna rapport studeras enkätsvaren från cirka 2 000 medarbetare 55
år eller äldre inom hälso- och sjukvården. De svarande kom från yrkesgrupperna
läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog,
kurator, undersköterska, skötare och läkarsekreterare.
Sammanfattningsvis framkommer att det är betydelsefullt att komma
tillrätta med de psykiska och fysiska arbetsmiljöproblemen inom hälsooch
sjukvården om riskerar att medföra ett tidigt... (More) - Det övergripande syftet med denna studie är att finna strategier för att skapa ett friskare arbetsliv långt upp i åren och för att se äldre medarbetare som en viktig resurs vilket organisationen bör värna om och förvalta.
I denna rapport studeras enkätsvaren från cirka 2 000 medarbetare 55
år eller äldre inom hälso- och sjukvården. De svarande kom från yrkesgrupperna
läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog,
kurator, undersköterska, skötare och läkarsekreterare.
Sammanfattningsvis framkommer att det är betydelsefullt att komma
tillrätta med de psykiska och fysiska arbetsmiljöproblemen inom hälsooch
sjukvården om riskerar att medföra ett tidigt ålderspensionsutträde.
Det är därför viktigt med fortsatt offensivt arbetsmiljö- och personalarbete
inom denna sektor. I undersökningen framkommer även att attityderna
till pensionsutträdet tenderar att följa ett organisatoriskt- och
könshierarkiskt mönster. Detta genom att bland männen samt bland de
yrkesgrupperna med en längre utbildning och en högre strukturell position
var attityden mer positiv till att arbeta till 65 år eller längre. Samtidigt
framkom det av resultatet i undersökningen att det är minst lika
viktigt att ge de äldre medarbetarna samma möjlighet till stimulans, utbildning
och utveckling som deras yngre kolleger om de ska känna sig
motiverade till ett förlängt arbetsliv. Att öka möjligheten till överföring
och utbyte av kunskap och erfarenheter till andra medarbetare och studenter är också något som flera äldre medarbetare framhöll som angeläget.
Detta kommer även organisationen till gagn genom en gynnsam
korsbefruktning över generationsgränserna. Slutligen i rapporten ges
förslag på åtgärder och fortsatt forskning inom området äldre i arbetslivet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/3131166
- author
- Nilsson, Kerstin
LU
- organization
- publishing date
- 2005
- type
- Book/Report
- publication status
- published
- subject
- categories
- Popular Science
- in
- Arbetslivsinstitutet
- pages
- 279 pages
- publisher
- Hellmans förlag/Sociologiska institutionen, Lunds universitet
- ISBN
- 91-975085-6-X
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- befe8540-317c-4aa7-a89e-8482335d57fa (old id 3131166)
- date added to LUP
- 2016-04-04 10:31:36
- date last changed
- 2019-04-16 02:18:55
@book{befe8540-317c-4aa7-a89e-8482335d57fa,
abstract = {{Det övergripande syftet med denna studie är att finna strategier för att skapa ett friskare arbetsliv långt upp i åren och för att se äldre medarbetare som en viktig resurs vilket organisationen bör värna om och förvalta.<br/><br>
I denna rapport studeras enkätsvaren från cirka 2 000 medarbetare 55<br/><br>
år eller äldre inom hälso- och sjukvården. De svarande kom från yrkesgrupperna<br/><br>
läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog,<br/><br>
kurator, undersköterska, skötare och läkarsekreterare.<br/><br>
Sammanfattningsvis framkommer att det är betydelsefullt att komma<br/><br>
tillrätta med de psykiska och fysiska arbetsmiljöproblemen inom hälsooch<br/><br>
sjukvården om riskerar att medföra ett tidigt ålderspensionsutträde.<br/><br>
Det är därför viktigt med fortsatt offensivt arbetsmiljö- och personalarbete<br/><br>
inom denna sektor. I undersökningen framkommer även att attityderna<br/><br>
till pensionsutträdet tenderar att följa ett organisatoriskt- och<br/><br>
könshierarkiskt mönster. Detta genom att bland männen samt bland de<br/><br>
yrkesgrupperna med en längre utbildning och en högre strukturell position<br/><br>
var attityden mer positiv till att arbeta till 65 år eller längre. Samtidigt<br/><br>
framkom det av resultatet i undersökningen att det är minst lika<br/><br>
viktigt att ge de äldre medarbetarna samma möjlighet till stimulans, utbildning<br/><br>
och utveckling som deras yngre kolleger om de ska känna sig<br/><br>
motiverade till ett förlängt arbetsliv. Att öka möjligheten till överföring<br/><br>
och utbyte av kunskap och erfarenheter till andra medarbetare och studenter är också något som flera äldre medarbetare framhöll som angeläget.<br/><br>
Detta kommer även organisationen till gagn genom en gynnsam<br/><br>
korsbefruktning över generationsgränserna. Slutligen i rapporten ges<br/><br>
förslag på åtgärder och fortsatt forskning inom området äldre i arbetslivet.}},
author = {{Nilsson, Kerstin}},
isbn = {{91-975085-6-X}},
language = {{swe}},
publisher = {{Hellmans förlag/Sociologiska institutionen, Lunds universitet}},
series = {{Arbetslivsinstitutet}},
title = {{Pension eller arbetsliv? Medarbetare 55 år och äldre inom hälso- och sjukvården}},
year = {{2005}},
}