Skip to main content

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall.

Bohn, Irene ; Murto, Marika LU ; Björnsson, Lovisa LU and Rosenqvist, Håkan (2011)
Abstract (Swedish)
När källsorterat matavfall från hushållen rötas i en biogasanläggning av modellen omrörd tank behövs en förbehandling för att göra materialet pumpbart och ta bort orenheter. En typ av förbehandling

innebär att avfallet passerar genom en skruvpress som delar avfallet i en pumpbar fraktion och en torr fraktion, så kallat rejekt. På NSR förbehandlas matavfallet med denna teknik och rejektet skickas idag till förbränning. Tidigare studier har visat att ca 30% av metanpotentialen i matavfallet finns kvar i rejektet. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att utvinna den kvarvarande metanpotentialen genom att testa satsvis torrötning med efterföljande kompostering som alternativ till förbränning. Vid

satsvis... (More)
När källsorterat matavfall från hushållen rötas i en biogasanläggning av modellen omrörd tank behövs en förbehandling för att göra materialet pumpbart och ta bort orenheter. En typ av förbehandling

innebär att avfallet passerar genom en skruvpress som delar avfallet i en pumpbar fraktion och en torr fraktion, så kallat rejekt. På NSR förbehandlas matavfallet med denna teknik och rejektet skickas idag till förbränning. Tidigare studier har visat att ca 30% av metanpotentialen i matavfallet finns kvar i rejektet. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att utvinna den kvarvarande metanpotentialen genom att testa satsvis torrötning med efterföljande kompostering som alternativ till förbränning. Vid

satsvis torrötning i lakbädd läggs materialet i en reaktor (lakbädd) som översilas med vätska. Det är därför viktigt att lakbädden har en porös struktur som gör att vätskan fördelas jämt i materialet. Rötning

av enbart rejekt och rejekt blandat med strukturmaterial testades för att undersöka om inblandning av strukturmaterial gav någon effekt. För att undersöka flödesegenskaperna i lakbädd, med och utan

inblandning av strukturmaterial, genomfördes två spårämnesförsök. Efter rötningen komposterades den fasta rötresten, och färdiga kompostens kvalitet utvärderades. Porlukten i rötresten och i komposten under komposteringsprocessen och efter siktning av komposten utvärderades dessutom. Spårämnesförsöken och rötningsförsöken visade att inblandning av strukturmaterial påverkade

flödesmönstret och rötningsprocessen i lakbädden i positiv riktning. Tillsats av strukturmaterial var nödvändigt för att rötningsprocessen skulle fungera. Tekniken med spårämnesförsök visade sig vara

lämplig för att indikera graden av homogen perkolering av bädden. Vid rötning av rejekt uppblandat med strukturmaterial uppnåddes ett metanutbyte på 100 Nm3 metan per ton blandning vilket motsvaradedet förväntade metanutbytet. Vid kompostering av materialet uppnåddes kraven på hygienisering och halt av tungmetaller. Däremot var halten synliga orenheter över 2 mm för hög, och den siktning

med 15 mm såll som genomfördes visade sig inte vara tillräcklig som efterbehandling av komposten. Luktpotentialen i den siktade komposten var runt 300 OUE/m3 vilket kan beskrivas som oproblematisk,

medan luktpotentialen i rötresten och under komposteringsprocessen var högre. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
; ; and
organization
publishing date
type
Book/Report
publication status
published
subject
publisher
Avfall Sverige utveckling
report number
B2011:02
ISSN
1103-4092
language
Swedish
LU publication?
yes
id
c648337c-4c80-4d7a-8a54-8fb3152c86c0 (old id 4690075)
alternative location
http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Biologisk/B2011-02.pdf
date added to LUP
2016-04-01 12:50:52
date last changed
2018-11-21 20:09:37
@techreport{c648337c-4c80-4d7a-8a54-8fb3152c86c0,
  abstract     = {{När källsorterat matavfall från hushållen rötas i en biogasanläggning av modellen omrörd tank behövs en förbehandling för att göra materialet pumpbart och ta bort orenheter. En typ av förbehandling<br/><br>
innebär att avfallet passerar genom en skruvpress som delar avfallet i en pumpbar fraktion och en torr fraktion, så kallat rejekt. På NSR förbehandlas matavfallet med denna teknik och rejektet skickas idag till förbränning. Tidigare studier har visat att ca 30% av metanpotentialen i matavfallet finns kvar i rejektet. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att utvinna den kvarvarande metanpotentialen genom att testa satsvis torrötning med efterföljande kompostering som alternativ till förbränning. Vid<br/><br>
satsvis torrötning i lakbädd läggs materialet i en reaktor (lakbädd) som översilas med vätska. Det är därför viktigt att lakbädden har en porös struktur som gör att vätskan fördelas jämt i materialet. Rötning<br/><br>
av enbart rejekt och rejekt blandat med strukturmaterial testades för att undersöka om inblandning av strukturmaterial gav någon effekt. För att undersöka flödesegenskaperna i lakbädd, med och utan<br/><br>
inblandning av strukturmaterial, genomfördes två spårämnesförsök. Efter rötningen komposterades den fasta rötresten, och färdiga kompostens kvalitet utvärderades. Porlukten i rötresten och i komposten under komposteringsprocessen och efter siktning av komposten utvärderades dessutom. Spårämnesförsöken och rötningsförsöken visade att inblandning av strukturmaterial påverkade<br/><br>
flödesmönstret och rötningsprocessen i lakbädden i positiv riktning. Tillsats av strukturmaterial var nödvändigt för att rötningsprocessen skulle fungera. Tekniken med spårämnesförsök visade sig vara<br/><br>
lämplig för att indikera graden av homogen perkolering av bädden. Vid rötning av rejekt uppblandat med strukturmaterial uppnåddes ett metanutbyte på 100 Nm3 metan per ton blandning vilket motsvaradedet förväntade metanutbytet. Vid kompostering av materialet uppnåddes kraven på hygienisering och halt av tungmetaller. Däremot var halten synliga orenheter över 2 mm för hög, och den siktning<br/><br>
med 15 mm såll som genomfördes visade sig inte vara tillräcklig som efterbehandling av komposten. Luktpotentialen i den siktade komposten var runt 300 OUE/m3 vilket kan beskrivas som oproblematisk,<br/><br>
medan luktpotentialen i rötresten och under komposteringsprocessen var högre.}},
  author       = {{Bohn, Irene and Murto, Marika and Björnsson, Lovisa and Rosenqvist, Håkan}},
  institution  = {{Avfall Sverige utveckling}},
  issn         = {{1103-4092}},
  language     = {{swe}},
  number       = {{B2011:02}},
  title        = {{Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall.}},
  url          = {{http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Biologisk/B2011-02.pdf}},
  year         = {{2011}},
}