Matkultur och matvanor i yrkesgrupper med oregelbunden arbetstid
(2004) SkånesLivsmedelsakademis Årskonferens- Abstract (Swedish)
- Sambanden mellan matvanor, välbefinnande och hälsotillstånd har länge varit kända. Under 1970- och 1980talen uppmärksammades matens betydelse som riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. En stor andel anställda i tung industri hade skiftarbeten. Den höga relativa dödligheten var överrepresenterad i dessa arbetaryrken. I forskningen kring orsaker till överdödligheten betonade man inte bara medicinska parametrar utan även matvanor, matens komposition och fysisk aktivitet. Man fann att, utöver genetiskt, medicinskt och socialt betingade riskfaktorer, betydde tidsdispositionen under dygnet, matvanor och fysisk aktivitet stor roll för att utveckla riskfaktorer såsom övervikt, förändrade kolesterolvärden, psykosomatisk dygnsstress.
... (More) - Sambanden mellan matvanor, välbefinnande och hälsotillstånd har länge varit kända. Under 1970- och 1980talen uppmärksammades matens betydelse som riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. En stor andel anställda i tung industri hade skiftarbeten. Den höga relativa dödligheten var överrepresenterad i dessa arbetaryrken. I forskningen kring orsaker till överdödligheten betonade man inte bara medicinska parametrar utan även matvanor, matens komposition och fysisk aktivitet. Man fann att, utöver genetiskt, medicinskt och socialt betingade riskfaktorer, betydde tidsdispositionen under dygnet, matvanor och fysisk aktivitet stor roll för att utveckla riskfaktorer såsom övervikt, förändrade kolesterolvärden, psykosomatisk dygnsstress.
De senaste decennierna har en rad förändringar inträffat som berör förhållandena mellan kost, hälsa och arbetsliv. Värderingar och synsätt på mat har förändrats. Tid för matlagning och ätande har minskat. Särskilt tydlig är denna förändring om man undersöker matvanor och matkulturer i skilda generationer. Den äldre kulturellt förankrade husmanskosten har förlorat i intresse bland yngre, där snabbmatskulturen vunnit terräng. Samtidigt har matens innehåll och komposition förändrats. Intaget av söta produkter har ökat, medan animaliska produkter minskat. Utbudet av livsmedel och färdiga rätter har ändrats. Snabbmatsrestauranger med billig färdig mat har ökat kraftigt. Öppettider för försäljning av livsmedel och färdig mat har utökats. En ökad misstro mot delar av livsmedelsproduktionen har kunnat observeras, medan tilliten och trovärdigheten till andra livsmedel har ökat, vilket gäller bl.a. livsmedel med miljömärkning, KRAVmärkning eller hälsopåståenden.
Under samma period har arbetsmarknaden förändrats. Oregelbundna arbetstider har blivit vanligare i serviceyrken inom exempelvis handel, vård, kommunikationer. Dessa yrkesgrupper har ökat i antal sysselsatta. Skiftsarbetets problematik har förts över till en rad nya yrkesgrupper. Dessa förändringar har sammantaget inneburit att relationerna mellan yrkesarbete, mat, vanor, tillgänglighet och hälsa förändrats. Sjuklighet och riskparametrar för dödlighet finns i många flera yrkesgrupper, sociala grupper och åldersgrupper än tidigare.
Förändringar på arbetsmarknaden, i matkultur och matpreferenser, tidspress och tillgänglighet, hälsa och sjuklighet, är i fokus för detta forskningsprojektet. Målsättningen är att undersöka matkultur och måltider i två yrkesgrupper, vårdpersonal och busschaufförer. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/950137
- author
- Lindén, Anna-Lisa LU
- organization
- publishing date
- 2004
- type
- Contribution to conference
- publication status
- published
- subject
- keywords
- måltid, matvanor, sociologi, arbetstid, sociology
- conference name
- SkånesLivsmedelsakademis Årskonferens
- conference dates
- 0001-01-02
- project
- Mat, hälsa och oregelbunden arbetstid
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- ca0bc60f-81b9-4b48-93fd-68096ed642da (old id 950137)
- date added to LUP
- 2016-04-04 13:10:27
- date last changed
- 2018-11-21 21:12:33
@misc{ca0bc60f-81b9-4b48-93fd-68096ed642da,
abstract = {{Sambanden mellan matvanor, välbefinnande och hälsotillstånd har länge varit kända. Under 1970- och 1980talen uppmärksammades matens betydelse som riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. En stor andel anställda i tung industri hade skiftarbeten. Den höga relativa dödligheten var överrepresenterad i dessa arbetaryrken. I forskningen kring orsaker till överdödligheten betonade man inte bara medicinska parametrar utan även matvanor, matens komposition och fysisk aktivitet. Man fann att, utöver genetiskt, medicinskt och socialt betingade riskfaktorer, betydde tidsdispositionen under dygnet, matvanor och fysisk aktivitet stor roll för att utveckla riskfaktorer såsom övervikt, förändrade kolesterolvärden, psykosomatisk dygnsstress. <br/><br>
<br/><br>
De senaste decennierna har en rad förändringar inträffat som berör förhållandena mellan kost, hälsa och arbetsliv. Värderingar och synsätt på mat har förändrats. Tid för matlagning och ätande har minskat. Särskilt tydlig är denna förändring om man undersöker matvanor och matkulturer i skilda generationer. Den äldre kulturellt förankrade husmanskosten har förlorat i intresse bland yngre, där snabbmatskulturen vunnit terräng. Samtidigt har matens innehåll och komposition förändrats. Intaget av söta produkter har ökat, medan animaliska produkter minskat. Utbudet av livsmedel och färdiga rätter har ändrats. Snabbmatsrestauranger med billig färdig mat har ökat kraftigt. Öppettider för försäljning av livsmedel och färdig mat har utökats. En ökad misstro mot delar av livsmedelsproduktionen har kunnat observeras, medan tilliten och trovärdigheten till andra livsmedel har ökat, vilket gäller bl.a. livsmedel med miljömärkning, KRAVmärkning eller hälsopåståenden. <br/><br>
<br/><br>
Under samma period har arbetsmarknaden förändrats. Oregelbundna arbetstider har blivit vanligare i serviceyrken inom exempelvis handel, vård, kommunikationer. Dessa yrkesgrupper har ökat i antal sysselsatta. Skiftsarbetets problematik har förts över till en rad nya yrkesgrupper. Dessa förändringar har sammantaget inneburit att relationerna mellan yrkesarbete, mat, vanor, tillgänglighet och hälsa förändrats. Sjuklighet och riskparametrar för dödlighet finns i många flera yrkesgrupper, sociala grupper och åldersgrupper än tidigare. <br/><br>
<br/><br>
Förändringar på arbetsmarknaden, i matkultur och matpreferenser, tidspress och tillgänglighet, hälsa och sjuklighet, är i fokus för detta forskningsprojektet. Målsättningen är att undersöka matkultur och måltider i två yrkesgrupper, vårdpersonal och busschaufförer.}},
author = {{Lindén, Anna-Lisa}},
keywords = {{måltid; matvanor; sociologi; arbetstid; sociology}},
language = {{swe}},
title = {{Matkultur och matvanor i yrkesgrupper med oregelbunden arbetstid}},
year = {{2004}},
}