Socioeconomic patterns of overweight and obesity in Scania, Sweden

Abstract

Overweight and obesity are major social and public health concerns globally. The obesity epidemic is caused by a widespread chronic energy imbalance between high-energy intake and low-energy expenditure, but this mechanism appears to be modified by a number of other biological, behavioral, and social factors that interact in a complicated manner. It has become a great challenge to understand the etiology of the global epidemic of obesity and overweight in order to design and implement policies that may counter the rapid growth of this worldwide threat to population health. Socioeconomic inequality and lifestyle factors, together with changes in the global food system and the environment, have been identified as playing a major role. The prevalence of obesity in high-income countries is greater in lower socioeconomic groups, particularly among women, but the mechanisms behind this phenomenon remain unclear, resulting in major negative implications for health equity.

The overall objective of this thesis was to assess the association between socioeconomic and lifestyle factors vis-à-vis weight change, overweight, and obesity among Swedish adults in Scania, Sweden. The study population is based on the data from two waves (1999/2000 and 2005) of the Scania Public Health Cohort. It was generated from a large (n = 25,000) random selection of the adult population in the region of Scania, southern Sweden. Participants completed a self-administered postal questionnaire (baseline response rate = 59%). BMI was calculated from self-reported body height and weight. Socioeconomic status was determined by means of job title and description, or by years of education. Mediating mechanisms as well as confounding control was assessed in logistic regression models with special attention to effect-modifying interactions.

Study I found that adult and childhood socioeconomic position influence weight gain, but differently by gender and age group. Two waves of socioeconomically determined weight gain patterns appeared in the population studied: one across generations and another contemporary one. Study II concluded that cohort effects play a role in BMI change. However, it was difficult to distinguish between age-period and cohort-period effects because of the linear relationship between age, period, and cohort, and due to the short follow-up. Study III showed a two-fold correlation between social capital and obesity: as a determinant in its own right, and as a modifier of the effect of socioeconomic status on obesity. Study IV demonstrated that women around retirement age with low and mid-level educations were at higher risk of weight gain over a five-year follow-up period, although this association could not be explained by changes in their leisure time physical activity or their social participation.

The thesis confirmed a relationship between socioeconomic status and overweight/obesity in the population studied. However, it concluded that these relations are highly complex and dependent on a number of individual and contextual factors that vary over time, between different age groups and birth cohorts, and by gender. The concept of social capital emerged as promising in the developing of general and specific interventions for addressing obesity and overweight on the community level. Such interventions must be created for different age groups. In this regard, the period near retirement appears to play a significant role in weight gain.

Abstract (Swedish)

Popular Abstract in Swedish

Socioekonomiska mönster av övervikt och fetma i Skåne, Sverige



I världen idag är fetma och övervikt ett av de största hoten mot människors goda hälsa. Den här avhandlingen har försökt beskriva och öka kunskapen om hur olika faktorer, som levnadsvillkor och levnadsvanor, bidragit till ökningen av övervikt och fetma i befolkningen. Övervikt och fetma ökar risken för en rad olika sjukdomar som är vanliga i befolkningen i hög- och medelinkomstländer, som t ex diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, besvär i rörelseorganen, men också vissa typer av cancer, psykiska besvär och en allmänt nedsatt livskvalitet.

Den enkla förklaringen till utbredningen av övervikt och fetma är ett ökande energiintag och/eller minskad fysisk aktivitet. Däremot finns det fortfarande kunskapsluckor kring varför detta har skett, med begränsningar att genomföra effektiva förebyggande insatser på befolkningsnivå till följd. Detta ska också ses mot bakgrunden av hur svårt det har visat sig vara att förmå individer att ändra sina personliga kost- och motionsvanor till det bättre.

Eftersom övervikt och fetma i många studier har visat sig ha ett starkt samband med individens socioekonomiska situation, bidrar detta till att förstärka hälsans socialt ojämlika fördelning. I Sverige är ett hälsopolitiskt mål att minska denna ojämlikhet. Därför när det viktigt att förstå hur socioekonomiska förutsättningar hänger samman med övervikt/fetma. Med denna kunskap blir det också lättare att utveckla effektiva strategier för att uppnå detta mål. Denna kunskap är idag ofullständig

Avhandlingen baserar sig på analyser av data som samlats in via en stor befolkningsenkät, Folkhälsoenkät Skåne 1999/2000, till ett slumpmässigt urval av den vuxna skånska befolkningen (18 till 80 år). De cirka 13500 individer som besvarade denna enkät har följts upp med identiska frågeformulär 2005 och 2010. Det första delarbetet handlar om hur socioekonomisk position under barndomen samspelar med socioekonomisk position under vuxen ålder avseende övervikt och fetma. Socioekonomi påverkar en rad faktorer som i sin tur kan ha inflytande över val vi gör i livet, inklusive sådana som påverkar vår kroppsvikt. Ett sådant exempel är kostvanor, där valet av livsmedel beror såväl på familjens ekonomi som socialt och kulturellt bestämda värderingar. Detsamma gäller också fysiskt aktivitet i olika former. Både biologiska som sociala mekanismer kan vara involverande som överförs till vuxen ålder och medför olika former av ”ärftlighet” av socioekonomiskt betingad övervikt och fetma. Detta innebär också att förhållanden under vissa tidsperioder, t ex matransonering under kristider som en individ upplever under sin uppväxt kan påverka individens vikt genom hela livet. Avhandlingen visade att förekomsten av dessa mekanismer kunde bekräftas, men att effekten varierade mellan kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper i befolkningen.

Det andra delarbetet analyserade hur den så kallade kohorteffekten, det vill säga det nämnda ”avtrycket” som uppväxt under en viss tidsperiod ger på viktutvecklingen under resten av livet, respektive den så kallade periodeffekten, det vill säga hur förhållanden under den närliggande tidsperioden (exempelvis tillgång till snabbmat, motionsanläggningar, rådande trender avseende hälsoinformation, etc.) påverkar individers viktutveckling. Denna analys tillämpade en avancerad statistisk modell som syftade till att urskilja effekten av individens kronologiska ålder, effekter under uppväxten (kohorteffekten) och förhållanden under den aktuella tidsperioden (periodeffekten). Analysen verifierade förekomsten av en kohorteffekt för såväl män som kvinnor.

Det tredje delarbetet avsåg en analys av effekten av så kallat socialt kapital på förekomsten av övervikt och fetma, och om ett sådant samband hade en dämpande effekt på den ökade risken för övervikt/fetma bland individer i låg socioekonomisk position. Fenomenet socialt kapital har inom forskningsfältet förts fram som en möjlig väg framåt i arbetet med att minska hälsans socialt ojämlika fördelningar. Socialt kapital definierades i denna studie som en generell tillit till andra personer, men också ett aktivt deltagande i olika sociala aktiviteter. Analyserna kunde fastslå att båda formerna av socialt kapital hade samband med övervikt och fetma, men att endast tillit till andra dämpade effekten på den ökade risken hos individer i låg social position.

Det fjärde delarbetet var en analys av vilka faktorer som är förknippade med en uppgång av kroppsvikten under den period som följer ålderspensionen. Det har tidigare framförts att denna period kan ytterligare öka den socialt ojämlika fördelningen av övervikt och fetma eftersom individer i låg socioekonomisk position oftare har arbeten som innebär stor eller måttlig fysisk aktivitet. Samtidigt är det vanligt bland de som haft stillasittande arbeten att de ökar sin fysiska aktivitet eller en minskar energiinnehållet i kosten. Studien kunde fastslå att männen som minskade sin fysiska aktivitet upplevde en viktökning, vilket inte var fallet bland kvinnorna.

Avhandlingens resultat är viktiga då den bidrar med ökade kunskaper om orsakerna till övervikt/fetmaförekomsten i den vuxna befolkningen och hur vissa av dessa orsaker hänger samman med social position. Studierna visar samtidigt att dessa samband är mycket svåra att fastställa. Därför bidrar också arbetena med inspiration till hur denna forskning kan utvecklas ytterligare. Resultaten har därför relevans såväl inom det vetenskapliga som det hälsopolitiska områdena.

• author: Al-Emrani, Faisal
• supervisor: Per-Olof Östergren; Martin Stafström
• opponent: Professor Janlert, Urban, Department of Epidemiology and Public Health Umeå University, Sweden
• organization: Social Medicine and Global Health (research group)
• publishing date: 2013
• type: Thesis
• publication status: published
• subject: Clinical Medicine
• keywords: Overweight, obesity, socioeconomic inequality, social gradient, SES, BMI, social capital, birth cohort, ageing, retirement, Scania Public Health Cohort, Sweden
• categories: Higher Education
• in: Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
• volume: 2013:94
• pages: 139 pages
• defense location: CRC's Aula, ing 72, Skånes Universitetssjukhus i Malmö
• defense date: 2013-09-19 09:00:00
• ISSN: 1652-8220
• ISBN: 978-91-87449-66-6
• language: English
• LU publication?: yes
• id: cd1c9e2d-ccbc-4b69-8eb3-d0833599ca49 (old id 3958323)
• date added to LUP: 2016-04-01 13:30:01
• date last changed: 2019-05-22 04:41:35