Juridik som politik och om behovet av kritik
(2017) p.60-75- Abstract (Swedish)
- Texten belyser genom några nedslag i den författningspolitiska utvecklingen hur politiken förskjutits mot juridik och förrättsligats i Sverige under de senaste decennierna – något som framför allt är en följd av att svensk rätt underställts en transnationell konstitution som höjer marknadsaktörers rättigheter samt mänskliga rättigheter över de politiska instansernas beslutsbefogenheter. Med de EU-rättsliga statsstödsreglernas inverkan på bostadspolitiken som exempel illustrerar hon sedan dels vad politikens förrättsligande innebär, dels hur EU rätten är strukturellt partisk till gagn för marknadsaktörernas intressen och till förfång för det allmänna.
I kölvattnet av politikens förrättsligande... (More) - Texten belyser genom några nedslag i den författningspolitiska utvecklingen hur politiken förskjutits mot juridik och förrättsligats i Sverige under de senaste decennierna – något som framför allt är en följd av att svensk rätt underställts en transnationell konstitution som höjer marknadsaktörers rättigheter samt mänskliga rättigheter över de politiska instansernas beslutsbefogenheter. Med de EU-rättsliga statsstödsreglernas inverkan på bostadspolitiken som exempel illustrerar hon sedan dels vad politikens förrättsligande innebär, dels hur EU rätten är strukturellt partisk till gagn för marknadsaktörernas intressen och till förfång för det allmänna.
I kölvattnet av politikens förrättsligande har juridiska nätverk och organisationer tillkommit som inte bara bistår särskilt behövande eller allmänheten i stort med juridisk hjälp, utan ofta också sysslar med rättspolitisk opinionsbildning och/eller juridisk folkbildning. Efter att ha riktat uppmärksamheten mot att aktörer med vitt skilda ideologiska inriktningar och politiska agendor approprierar rättigheternas språk i sin juridiska aktivism, förespråkar Brännström ett förhållningssätt som synliggör och framhåller den politiska vision som underbygger ett särskilt sätt att tolka en rättighets innebörd och att rangordna den i förhållande till andra rättighetsanspråk. Avslutningsvis efterlyser hon en kritisk inställning till rättigheter som kartlägger vad rättigheter de facto gör i olika sammanhang så att det blir möjligt att se vad som står på spel i rättighetsstrider och hur arbetet för att forma och förändra rättighetsuppfattningar bör bedrivas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
https://lup.lub.lu.se/record/d53cf6fb-4489-4b68-945b-514b1a06ac21
- author
- Brännström, Leila LU
- organization
- publishing date
- 2017-08-09
- type
- Chapter in Book/Report/Conference proceeding
- publication status
- published
- subject
- keywords
- Allmän rättslära, Mänskliga rättigheter, Jurisprudence, Human rights
- host publication
- Rätten till rättvisa : Om utsatta människors rättigheter och tillgång till rättvisa - Om utsatta människors rättigheter och tillgång till rättvisa
- editor
- Hall, Petra and Pelling, Lisa
- pages
- 16 pages
- publisher
- Premiss förlag
- ISBN
- 9789186743666
- language
- Swedish
- LU publication?
- yes
- id
- d53cf6fb-4489-4b68-945b-514b1a06ac21
- date added to LUP
- 2017-08-09 11:54:58
- date last changed
- 2019-06-11 14:32:23
@inbook{d53cf6fb-4489-4b68-945b-514b1a06ac21, abstract = {{Texten belyser genom några nedslag i den författningspolitiska utvecklingen hur politiken förskjutits mot juridik och förrättsligats i Sverige under de senaste decennierna – något som framför allt är en följd av att svensk rätt underställts en transnationell konstitution som höjer marknadsaktörers rättigheter samt mänskliga rättigheter över de politiska instansernas beslutsbefogenheter. Med de EU-rättsliga statsstödsreglernas inverkan på bostadspolitiken som exempel illustrerar hon sedan dels vad politikens förrättsligande innebär, dels hur EU rätten är strukturellt partisk till gagn för marknadsaktörernas intressen och till förfång för det allmänna.<br/>I kölvattnet av politikens förrättsligande har juridiska nätverk och organisationer tillkommit som inte bara bistår särskilt behövande eller allmänheten i stort med juridisk hjälp, utan ofta också sysslar med rättspolitisk opinionsbildning och/eller juridisk folkbildning. Efter att ha riktat uppmärksamheten mot att aktörer med vitt skilda ideologiska inriktningar och politiska agendor approprierar rättigheternas språk i sin juridiska aktivism, förespråkar Brännström ett förhållningssätt som synliggör och framhåller den politiska vision som underbygger ett särskilt sätt att tolka en rättighets innebörd och att rangordna den i förhållande till andra rättighetsanspråk. Avslutningsvis efterlyser hon en kritisk inställning till rättigheter som kartlägger vad rättigheter de facto gör i olika sammanhang så att det blir möjligt att se vad som står på spel i rättighetsstrider och hur arbetet för att forma och förändra rättighetsuppfattningar bör bedrivas.}}, author = {{Brännström, Leila}}, booktitle = {{Rätten till rättvisa : Om utsatta människors rättigheter och tillgång till rättvisa}}, editor = {{Hall, Petra and Pelling, Lisa}}, isbn = {{9789186743666}}, keywords = {{Allmän rättslära; Mänskliga rättigheter; Jurisprudence; Human rights}}, language = {{swe}}, month = {{08}}, pages = {{60--75}}, publisher = {{Premiss förlag}}, title = {{Juridik som politik och om behovet av kritik}}, url = {{https://lup.lub.lu.se/search/files/31456828/JuridikSomPolitik.pdf}}, year = {{2017}}, }